I Svedala kommuns skolor pågår utveckling av arbetet med att synliggöra elevernas lärande. Det finns många olika metoder för detta och i min årskurs 3 provar jag mig nu fram med några av dessa. En av metoderna är VÖL-schema, och efter att ha använt det vid några tillfällen, har både jag och barnen i klassen kommit att uppskatta metoden. Den utgår från barnens förförståelse om ämnet vi ska arbeta med och tillsammans med barnen utvecklas metoden för att passa in i vårt klassrum. VÖL står för VET –  ÖNSKAR LÄRA – LÄRT och metoden utgår som sagt från barnens erfarenheter och förförståelse. Barnen är delaktiga i vad de önskar lära sig, och de kunskaper de förvärvar under arbetets gång blir synliga för dem när de jämför sin “vet-ruta” från starten av arbetsområdet med sin ” lärt-ruta” från slutet av arbetsområdet.

Ett av arbetsområdena vi använt VÖL-schema till var om bin.

Arbetet var ämnesövergripande med ämnena svenska, biologi och bild. Undervisningen genomsyrades av läroplanens kapitel 1 och 2 och i arbetsområdet fokuserade vi på elevernas reella inflytande över arbetssätt och innehåll, demokratiska arbetsformer och förståelse för hur man kan bidra till en hållbar utveckling.

• I svenska låg fokus på att skriva faktatexter med anpassning till deras typiska drag och uppbyggnad samt att text och bild skulle samspela.
• I bild arbetade barnen med framställning av berättande och informativa bilder, som skulle stämma överens så mycket som möjligt med verkligheten och som skulle passa till texten de skrev (faktabild). Detta kom att ske enligt Austins fjäril-modellen som barnen är bekanta med sedan årskurs 2.
• I biologi skulle vi söka samband i ekosystemet, i detta fall samband mellan bi och människa.

Som avslutning på arbetet skulle barnen redovisa sina nya kunskaper i en gruppredovisning, där gruppen ger svar på sina egna frågor, samt skriva en individuell text där de visar sina nya kunskaper och visar förståelse för de frågor jag formulerat.

1. Hur påverkar bin människor?
2. Hur påverkar människor bin?
3. Hur kan jag använda mina kunskaper om bin?

Frågorna presenterades i början av arbetet och följde med som en röd tråd under arbetets gång.

Uppstart av arbetet om bin

Den första uppgift barnen fick, var att de individuellt skulle rita en bild av hur de trodde ett bi såg ut samt skriva något de visste om bin. Med hjälp av barnens bild och text fick jag en förförståelse för var barnen kunskapsmässigt befann sig. I detta individuella moment fick varje barn tid att reflektera över vad de visste om bin och gav dem möjlighet att tänka ut någon kunskap som de kunde dela med sig till resten av klassen. När alla var färdiga samlades vi och sammanställde klassens gemensamma kunskaper i vet rutan på VÖL-schemat. Många av barnen hade erfarenheter av  bin och de flesta hade skrivit att de tyckte att de var farliga och skrivit att de sticks. Några visste att man kunde vara allergisk mot bistick, att bin gör honung och de pollinerar blommor.

Efter vet-sammanställningen blev barnen indelade i grupper om fyra.  Nu skulle de formulera önskemål om vad de ville lära och  under demokratiska former se till att alla i gruppen bidragit med något man önskade lära. Detta skulle skrivas i önskar lära-rutan. När grupperna enats om vilka frågor de skulle söka svar på, samlades hela klassen för en sammanställning över vad de önskade lära. Här kunde de grupper som inte kommit på så många frågor få idéer från de andra grupperna.

Planera tillsammans

Nästa steg för grupperna var att , fortfarande under demokratiska former, planera sitt kommande arbete. Hur skulle de få svar på sina frågor och hur skulle de redovisa sitt arbete. Vi pratade om att man kunde se på filmer om bin, söka fakta på internet, läsa faktatexter eller kontakta en biodlare. Vi diskuterade också redovisningar de gjort innan för att ge exempel på olika redovisningsformer. Vi kom fram till att man kan redovisa genom att spela teater, göra film, bygga något, dockteater, göra plansch med faktatext och bilder mm. Jag trodde att de flesta grupperna skulle vilja spela in film på surfplattorna i I- movie, då vi redovisat lästa böcker på detta sätt vilket då uppskattades av barnen. Det gjorde de inte… en grupp valde teater och resten valde dockteater.

Trots likheten i redovisningsformer blev det variation i både utförande och faktainnehåll. Grupperna fick ge respons på varandras redovisningar. Redovisningarna kompletterade varandra innehållsmässigt och tillsammans med responsuppdraget som bidrog till att barnen blev mer aktiva lyssnare, fick barnen en större helhet att utgå från när de skulle skriva sina individuella texter.

Informativ bild

Jag upplever att barn ibland kan vara väldigt kritiska till de bilder de framställer. Kanske särskilt de bilder som ska likna “verkligheten”. Med konstruktiv respons i några led klarar alla att utveckla sina bilder så de blir mer vetenskapliga än den första bilden. Vid bildframställandet fick barnen respons på sin första bild av ett bi från en klasskamrat. De jämförde med bilder i faktaböcker och tittade på vad som kunde förbättras. Ben, vingar och ränder räknades och barnen undersökte binas ögon och hur och var deras kroppar var sammanlänkade. Samtalen utifrån faktaböckerna ledde till att barnens bilder blev mer vetenskapliga och fungerade bättre som faktabilder än deras ursprungliga bilder.

Bedömning av arbetet

I grupparbetet låg fokus av bedömning på hur det demokratiska formerna fungerade och om alla bidrog med tankar och idéer till uppgiften. I den individuella uppgiften kom fokus att ligga på innehållet i bild och text. I sin dokumentation skulle barnen visa förståelse för hur bin och människor påverkar varandra och hur man kan använda sina kunskaper om bin för att bidra till en hållbar utveckling samt visa med berättande och informativ bild hur ett bi ser ut.

Att synliggöra lärandet

Som ett sista moment under arbetet jämförde jag tillsammans med barnen, deras vet-bild/text de skrev i början, med arbetets slutprodukt, lärt-bild/text. I detta moment synliggörs barnens lärande konkret och tydligt. Barnen blir stolta över vad de producerat och alla, även om det finns individuella variationer, ser tydligt att de lärt mycket sedan arbetet startade. Efter att lärandet synliggjorts kan vi tillsammans komma fram till vad nästa utvecklingssteg ska bli.

En elevs utveckling av text och bild. (Tyvärr syns texten lite dåligt men man kan ändå se att eleven förvärvat mycket ny kunskap under arbetets gång.)

Vi utgick från VÖL-schemats struktur men under arbetets gång ingick fler metoder för att synliggöra barns lärande. Vi använde t ex kamratrespons på både individuell- och grupp-nivå. Vi använde oss av EPA (Ensam-Par-Alla) som mattelyftet inspirerat till,  om än i omarbetad form. I vårt arbete blev ordningen ensam-grupp-alla-ensam.

Att diskutera:

1. Vilka metoder använder ni för att synliggöra elevers lärande och vad märker ni för effekter av dessa?
2. Hur kan man behålla fokus på kunskapskraven när eleverna ska ha inflytande över vad de önskar lära sig?
3. Hur motiverar ni barn som tycker att de inte kan “rita fint”?