Jag går just nu en kurs i RU, Reciprokal Undervisning i läsförståelsestrategier och har där kommit i kontakt med en forskare som heter Jim Cummins. Han presenterar det vi lärare har hört många gånger, nämligen att man som lärare måste utgå från det som eleven känner till och successivt öka svårighetsgraden för att inlärning och språkutveckling ska ske. Samma tanke förmedlar Pauline Gibbon som dessutom menar att vi måste undervisa hjärnan så som den vill ha det; att gissa och vara nyfiken driver hjärnan och underlättar inlärningen.
VÖL är en konkret arbetsmodell som används för att träna läsförståelse av faktatext och baseras bl a på den forskning jag nämner ovan. Genom att använda modellen gör man eleverna medvetna om vad de redan kan om ett ämne (V=vet), deras nyfikenhet aktiveras (Ö=önskar veta) och de får träna på att formulera vad de har lärt sig (L= Lärt mig). Se bilden.
Jag har under två veckor arbetat med modellen i några av mina klasser som jag undervisar i so och jag kan se flera fördelar med den. Modellen ger eleverna en tydlig mall för hur de själv kan ta sig an en faktatext och lära utav den. På sikt kommer det med all säkerhet att ge eleverna förbättrad läsförståelse men det är ännu för tidigt att avgöra.
Däremot kan jag redan se flera andra fördelar:
Lektionerna får en naturlig struktur. Forskning visar att en framgångsfaktor för inlärning är att lektionerna är strukturerade och har tydliga mål. Utifrån modellen kan man sätta upp mål för lektionen utifrån vad texten handlar om (naturligtvis ska det målet även vara kopplat till läroplanen). Med stöd av modellen är det sedan lätt att kontrollera att eleverna lärt sig något på lektionen . Ibland visar elever att de inte har lärt sig det som det var tänkt att de skulle men eftersom jag samlar in elevernas VÖL- schema efter varje lektion har jag kontroll över elevernas kunskapsutveckling och kan vidta de åtgärder som krävs. Därmed är VÖL också ett bra avstämningsverktyg.
Modellen har visat sig väcka ett genuint intresse för det aktuella ämnet bland eleverna. När man läser en faktatext i arbetet med VÖL är det viktigt att få eleverna att ”läsa aktivt” så att det verkligen blir tydligt vad de förstår och inte förstår och i samband med läsningen måste man prata om strategier för detta, t ex göra understrykningar, läsa om osv. Min upplevelse av detta moment är att modellen hjälper eleverna att bli intresserade och de ställer frågor på innehållet i texten som de genuint vill ha svar på. Detta har gett ökad elevaktivitet. Det ökade intresset för ämnet gör också att eleverna vill svara på varandras frågor. Så som jag lagt upp arbetet med VÖL så låter jag eleverna svara på varandras frågor så långt det går, vilket leder till att eleverna lär av varandra.
Med andra ord, VÖL är så mycket mer än en modell för läsförståelseträning. Vill du lära mer om VÖL och kanske dessutom starta en grupp med kollegialt lärande kring VÖL hänvisar jag till följande lärmodul på KVUTIS.
Legitimerad lärare i åk 3–9 i svenska, historia, religion, samhällskunskap och geografi. Arbetslagsledare för arbetslag 7–9.
11 reaktioner på ”VÖL – mycket mer än en modell för att träna läsförståelse av faktatext”