Skolverket skriver i “Betyg och bedömning – Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och bedömning” om informella bedömningar som något som pågår kontinuerligt, och något som läraren kanske inte ens reflekterar över är en bedömningssituation. Vidare formulerar Skolverket att det också ska vara angeläget att det finns ett samarbete inom skolan för att säkerställa att eleverna inte upplever att de bedöms hela tiden, eftersom det kan leda till rädsla för att ha fel. När elever upplever att de går i skolan för att få befintliga kunskaper bedömda i stället för att lära sig nya saker kan det leda till sämre kunskapsutveckling och stress. Informella bedömningssituationer blir därför en väsentlig del av lärarens verktygslåda för att utvärdera elevernas framsteg och förståelse utan att tillföra mer stress.
En kollega berättar om hur han under den pedagogiska lunchen, genom samtal, fått ut analyser och djupare kunskaper av sina elever. Dessa bedömningssituationer skiljer sig från formella prov och tester genom att de är mer avslappnade och informella, men de bör ändå räknas som en erkänd bedömning då de ger läraren möjlighet att observera elevernas kunskaper och färdigheter i avslappnade autentiska sammanhang.
En informell bedömningssituation är bra för eleverna eftersom den minskar prestationsångest och främjar en avslappnad och öppen miljö. Eleverna känner sig mindre pressade att prestera och kan därför fokusera på att lära sig och utforska ämnet utan rädsla för att göra fel. Det främjar deras självförtroende och motivation. En annan kollega berättade om hur hon brukar starta några lektioner med att skriva några meningar på tavlan som eleverna på tyska ska samtala om. Samtalen ska vara lite lediga med bänkkompisen för att det ska vara avdramatiserande för eleverna. Metoden “Lura eleverna” som denna uppvärmningsuppgift, möjliggör det för läraren att gå runt och lyssna och vips blir detta ytterligare en möjlighet för eleverna att visa sina kunskaper utan pressen som kommer av t ex en muntlig presentation.
I mitt tycke är acceptansen och erkännandet av informella bedömningssituationer ett sätt att främja en holistisk och varierad syn på vad som är just bedömning. Om vi betraktar informella bedömningssituationer som möjligheter för oss lärare att kontinuerligt observera och utvärdera elevernas kunskaper och färdigheter kan vi lärare också få en djupare förståelse för elevernas individuella framsteg, behov och utvecklingspotential. Jag betonar dock vikten av att informella bedömningssituationer måste kompletteras med mer formella bedömningsmetoder. Formella prov och examinationer är nödvändiga för att säkerställa en rättvis och jämförbar bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter. Informella bedömningssituationer kan bidra till en större helhetsbild av elevernas prestationer, men de bör ses som ett komplement till andra bedömningsmetoder.
Jag har tidigare skrivit två blogginlägg om vårt utvecklingsarbete om just betyg och bedömning och som en del i detta arbete har vi på Spångholmsskolan jobbat med begrepp som just informell/formell samt brett och varierat. Detta för att säkerställa att vår kompetens bidrar till varje elevs individuella utvecklingsförmåga. Därför avslutar jag mitt tredje inlägg inom temat med några av våra gemensamma tips för ett lite mer informellt sätt att bedöma elevers förmåga inom läsförståelse.
Informella bedömningssituationer som komplement till läsförståelseprov:
- Låt eleverna ta ställning till sant eller falsk som en inledning till ny text istället för färdiga frågor.
- Vid svårare texter så låt eleverna gissa vad texten handlar om för att bygga upp ett självförtroende för uppgiften.
- Be eleverna leta efter nyckelord.
- Dela upp en text och ha frågorna till texten i direkt anslutning till svaren för att hjälpa eleverna med minnessvårigheter.
- Klippa sönder en text i flera delar och be eleverna sätta ihop delarna till en hel text.
Att diskutera:
-
Hur tänker du kring att använda informella bedömningssituationer?
-
Hur arbetar du för att skapa allsidiga bedömningssituationer?
