I vårt ämnesövergripande tema ”Mitt hållbara liv!?” i åk 5 på Naverlönnskolan utgår vi från hållbarhet i tre olika perspektiv: socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Efter jullovet lade vi större fokus på den sociala hållbarheten. Efter sportlovet har vi fokuserat på den ekologiska hållbarheten.

Vad är ekologisk hållbarhet? För eleverna innebär det att inte skräpa ner i naturen och att vi behöver ta hand om djur och natur för att vi ska kunna ha träd och växter, vilka ger syre åt människor och djur. Det är också att hushålla på allt naturen kan ge oss. För att eleverna ska lära sig detta behöver de veta hur naturen har formats till hur den är idag.

Vi inledde därför nästa del av vårt tema med att synliggöra kopplingen mellan ekologisk hållbarhet och kunskaper om Norden, som är en del av det centrala innehållet i geografi. Vi visade en presentation med bilder på olika naturlandskap i Norden som exempelvis Preikestolen i Norge och Höga kusten i Sverige men också Danmarks stränder, Finlands sjölandskap och Islands gejsrar och vulkaner. Sedan delades eleverna in i grupper, där varje grupp hade tre bilder som de fick presentera i helklass, om sina teorier hur de tror att naturlandskapen på deras bilder hade formats. Eleverna menar bland annat att inlandsisen har lämnat kvar glaciärer och att vindar förflyttat sand och vågor nött på sten och stränder. Vi kunde på ett tydligt sätt se och höra elevernas förkunskaper och förförståelse för hur naturkrafter påverkar. Eleverna ställde nya frågor hela tiden som; Hur skapades jorden? Hur bildades våra hav? Varför blir det vulkanutbrott och jordbävningar? Det framkom att vi behövde gå tillbaka till hur allt började.

Ämnesövergripande undervisning i so, no och svenska

Som undervisande lärare i svenska och so har jag stora fördelar av att kunna kombinera dessa två ämnen. Jag har tidigare bloggat om att kunna skriva faktatexter i olika ämnen och då använde jag mig främst av Adrienne Gears bok ”Att skriva faktatexter”. Jag ser stora framgångar i mina elevers texter efter att ha använt de strategier som finns att använda.

När jag såg att samma författare skrivit en bok som hette ”Att läsa faktatexter” beställde jag boken, men hade inte riktigt planerat när och hur jag skulle kunna använda dess innehåll. Det var inte förrän min kollega Veronica kom och berättade att hon upplevde att eleverna hade svårt att kunna ta ut viktiga fakta ur texter i de texter hon använde i sina no-ämnen. Hon undrade om inte jag kunde lära dem strategier för detta.

Då kom jag ihåg min bok. Jag började läsa och kunde känna igen en del av de strategier som jag tidigare använt vid skönlitterär läsning, medan en del var nya för mig. Att träna läsförståelse med hjälp av skönlitterära texter har jag utvecklat en säkerhet i, men att medvetet planera för läsförståelse av faktatexter var något nytt för mig.

Jag tydliggjorde syftet för eleverna; att de ska kunna läsa OCH förstå texter, kunna transformera sina kunskaper och kunna ta ut viktiga fakta för att exempelvis kunna skriva egna faktatexter. Jag testade strategin att zooma in och använde texter inom geografin om plattektonik för att hitta och skapa egna särdrag. Här kunde jag träna läsförståelsestrategier och ändå arbeta med texter inom vårt tema! Samtidigt fick eleverna svar på många av sina frågor.

Utifrån observationsanteckningar från en av dessa lektioner framkom en fråga om fokus låg på form istället för innehåll? Mitt svar är att fokus ligger på form och innehåll! Jag menar att det ena inte utesluter det andra, utan de båda är viktiga byggstenar i undervisningen.

Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling vid institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet, menar att undervisning i ett ämne samtidigt borde innebära att undervisa i hur man läser och skriver i ämnet. Förmågan att kunna läsa och förstå en deckare eller roman betyder inte automatiskt att du kan läsa och förstå en fysik- eller kemitext. Därför behöver eleverna känna till texters form samt använda läsförståelsestrategier för en god inlärning och användning av kunskaper.

Nästa vecka kommer vi att träna strategin att avgöra vad som är viktigt med hjälp av texter om syror och baser i kemi. Vi kommer att lära oss både en ny läsförståelsestrategi och nya kunskaper om syror och baser i processen!

Att diskutera:

• Hur utvecklar ni elevernas läsförståelsestrategier av faktatexter kontra skönlitterära texter?
• Vad innebär ämnesövergripande lärande för er?