Vi tränar förmågor tillsammans

I Lgr 11, i kapitel 1 och 2 finns de mål och förmågor som undervisningen ska sträva mot och som alla elever ska utveckla under sin skolgång. Jag beskriver här, en del av hur det grundläggande arbetet pågår i min klass som just nu är en trea.

Mål

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

För att nå dessa mål behöver undervisningen genomsyras av följande ur Lgr 11

  • Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.
  • Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.
  • Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster.
  • Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram.
  • Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.

Hur skapar jag förutsättningar för barnen i mitt klassrum att träna på dessa förmågor?

Undervisning och möblering i klassrummet är strukturerad så att det skapas förutsättningar för barnen att mötas och samtala. Mötena sker i samlingsring runt mattan på golvet, där skoldagen alltid börjar och slutar, samt att genomgångar, instruktioner, redovisningar förmedlas där. Vid borden sitter barnen i blandade grupper om 4-6 barn, vilket inbjuder till samarbete och interaktion dem emellan. Det finns också några andra platser i och utanför klassrummet, där ett färre antal barn kan jobba om grupperna vid borden känns för stora, eller om det finns behov av att jobba ensam. Barnen möts också under andra former som t ex mattepar, läspar, faddergrupp (F-3), läsgrupp (åk 2-3).

Genom mötena i olika grupperingar skapas tillfällen för barnen att kommunicera och utveckla sin språkliga förmåga, samspela med andra, öka sin förståelse för andra människor och skilda uppfattningar samt bedriva demokratiska arbetsformer.

Efter t ex, de gemensamma instruktionerna i samlingsringen runt mattan gäller C3B4me (undersök med högst 3 bordskompisar innan vuxen frågas) under resten av lektionen. Även om genomgången är tydlig och ofta med visuellt stöd händer det att någon inte riktigt vet vad de ska göra när de sätter sig på sin plats vid bordet. Det är sällan någon vid bordet inte kommer ihåg instruktionen, och genom samspel med alla barn runt bordet fyller de i och kompletterar så att instruktionen återges som en helhet. På detta sätt ges barnen ansvar och blir stöd- och läranderesurser för varandra. Vid det fortsatta arbetet i gruppen, läs- eller matteparet mm, skapas det utrymme för mig att sitta med och lyssna på de olika samtal som sker vid borden, upptäcka vilka förmågor som framträder och utvecklas i diskussionerna mellan barnen.

Tvärtemot vad man skulle kunna tro leder detta arbetssätt till arbetsro i klassrummet. Barnen får i de flerstämmiga samtalen och samarbetet lära känna varandra och varandras olikheter. De får oftast snabb respons och bekräftelse på sina bidrag till gruppens gemensamma mål, och när de lyssnar och delar med sig av sina skilda uppfattningar, erfarenheter och kunskaper, sker en kunskapsmässig och social utveckling. Under arbetets gång hjälps gruppen åt att hålla lektionens mål i fokus. Om dessa möten uteblir finns risken att otrygghet och misstänksamhet frodas i klassen, vilket i sin tur kan leda till att bli ett hinder i inlärningssituationer.

För att skapa trygghet i grupp- och pararbetet krävs tydlig struktur för hur arbetet ska bedrivas med hjälp av demokratiska processer. Innan arbetet sätter igång i de olika grupperna ska barnen komma överens om hur arbetet ska gå till så att alla vet vad som förväntas. Det kan handla om vem som ska föra anteckningar, hämta material, turordning, använda talpärlor (se tidigare blogg) mm. Barnen har trots sina olika erfarenheter, kunskaper, sociala förmåga, kön eller etnisk tillhörighet lärt av varandra och utvecklat ansvar för att inkludera alla i gruppen. I början av ettan går det en del tid i anspråk för strukturen för de demokratiska processerna, och vi samtalar om hur vi kan säga eller göra för att det gruppen/paret kommer överens om, sker på ett demokratiskt vis. När barnen väl är inarbetade i arbetssättet uppstår sällan konfliktsituationer om vem som ska göra vad och på vilka sätt man kan bidra till gruppens mål. Den kunskapsinlärning som sker tillsammans i grupp- eller pararbeten, skapas det tillfällen för barnen att visa individuellt som t ex exit tickets vid lektionens eller arbetsområdets slut, eller individuella arbetspass.

Då arbetssättet skapar rika tillfällen till social interaktion ökar också de sociala kontakterna bland barnen. Då kontaktytorna ökar bidrar det till att de söker kontakt med varandra även i andra situationer som under raster eller på fritids.

Att diskutera

  • Är barnens olikheter en styrka eller svaghet för gruppen/klassen?
  • Hur använder ni barnens olikheter?
  • Hur tränar ni ovanstående förmågor ur Lgr 11 med barnen i era klasser?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *