Vi skapar samsyn kring tillgängliga lärmiljöer

I skollagen står det i 2 kap, paragraf 35: För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.

I det kollegiala arbetet på Baraskolan fördjupar vi oss nu i att skapa samsyn runt begreppen ”Tillgängliga lärmiljöer” samt vidareutveckla våra kunskaper om hur vi bygger ”Rum för lärande” hela dagen för alla elever. Det är ett av de prioriterade målen i vårt systematiska kvalitetsarbete där rektorn tillsammans med skolans utvecklingsgrupp planerar och driver arbetet under lärarkonferenser och fritidsmöten.

SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Som stöd för arbetet har SPSM genom sitt värderingsverktyg och ett par föreläsningar där hela Baraskolans personalgrupp deltagit och närvarat, bidragit till att all personal fått insikt om vår skolas nuläge. Genom värderingsverktyget har vi sett var behoven om samsyn finns samt kommit fram till hur vi ska fortsätta arbetet att öka personalens samsyn, och i förlängningen, utveckla tillgängliga lärmiljöer för alla elevers lärande under hela dagen.

 

Analys

Utvecklingsgruppen analyserade svaren i värderingsverktyget som visade på några områden som stack ut. Av dessa områden valde vi att börja med skolans fysiska miljö, som enligt SPSMs handledning ”Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning”, ska stödja elevers lärande och omfattar

  • Rum för lärande
  • Ljudmiljö
  • Visuell miljö
  • Luftmiljö
  • Utemiljö: skolgård

Av dessa punkter valde vi att fokusera på det som vi till stor del själv kan påverka:

  • Rum för lärande
  • Visuell miljö
  • Ljudmiljö.

Detta arbete sammanfaller med en omorganisation på skolan, där vi går från F-3 arbetslag till årskursvisa arbetslag. Under sommaren har en del renoveringsarbete med nya golv och ommålning av väggar skett på skolan. Renovering samt omorganisation har medfört att i stort sett alla klassrum tömts innan sommaren och att de flesta bytt klassrum vid terminsstart. Detta innebär en nystart för hur vi kan tänka om våra klassrum, men också våra gemensamma utrymmen. Att skala av, minska visuellt buller, använda gemensamt bildstöd, samt att ta tillfället i akt vid planering och möblering av klassrum, fundera över hur vi skapar rum för lärande för alla elever. (Läs gärna min kollega Maria Danielssons blogg från den 26/8 – 2019, och hennes tankar om klassrummets ”Möblering för lärande”.) Specialpedagogerna på skolan har märkt upp gemensamma utrymmen med bildstödsmaterialet Widgit, samt inventerat och beställt olika hjälpmedel för anpassningar i elevgrupperna.

Planering av kollegialt arbete

Utvecklingsgruppen planerar tillsammans med rektorn det kollegiala arbetet som sker på lärarkonferenser en gång per vecka. Vid planeringen utgår vi från SPSMs handledning och filmer, samt andras (ex Ann-Marie Körling) tankar om tillgängliga lärmiljöer. Det kollegiala arbetet förbereds genom att läsa text eller se film på, eller inför konferensen. För att få tag på alla kollegers tankar, skapar vi tid för egen reflektion utifrån olika frågeställningar, samtal i basgrupp och återkoppling med hela gruppen.

De frågeställningar vi arbetat med än så länge är följande:

  • Vilka tankar har du kring möblering i ditt klassrum?
  • Vilka olika miljöer behöver skapas utifrån ditt sätt att undervisa och dina elevers behov?
  • Hur tänker du kring de olika rumsfunktionerna i ditt klassrum och i skolans övriga gemensamma lokaler?
  • Vilka förbättringsåtgärder ser du? Är det någon särskild lärsituation/rumsfunktion som är svår att tillgodose för elevernas behov?
  • Vilka behov har du själv för att få rekreation?
  • Hur kan rekreation genomföras i vår verksamhet? Hur/vad gör du idag? Vad behöver vi för att kunna skapa rekreation?

Även om vi inte har alla svar på dessa frågor, så känns det ändå som om vi är en bra bit på väg och en process av utbyte och lärande, kolleger emellan, har startat. SPSMs värderingsverktyg har synliggjort vad en tillgänglig lärmiljö är och bidragit till att ett gemensamt språk för utvecklingsarbetet börjar ta form.

Framåt

I det fortsättandet arbetet kommer vi att behandla ljudmiljö och hur vi kan skapa förutsättningar för hur de ljud som är viktiga, når fram dit de ska?

Jag väljer några av frågeställningarna ovan för diskussion på er arbetsplats.

Att diskutera

  • Vilka olika miljöer behöver skapas utifrån ditt sätt att undervisa och dina elevers behov?
  • Vilka förbättringsåtgärder ser du? Är det någon särskild lärsituation/rumsfunktion som är svår att tillgodose för elevernas behov?
Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *