Vi kan tänka lite mer som Pettson!

I början av terminen fick vi möjlighet att lyssna på en föreläsning av James Nottingham. I hans bok Utmanande undervisning i klassrummet kunde jag sedan läsa vidare om hans sätt att se på hur vi kan skapa bra lärandemiljöer i våra klassrum. Jag tänker i detta blogginlägg berätta om hur jag och min klass arbetat med detta.

Eftersom jag tog emot en ny årskurs ett  i augusti kände jag att jag hade alla möjligheter att skapa det klassrumsklimat som jag vill ska råda. Jag tog emot gruppen med tillförsikt och nyfikenhet. Det var viktigt för mig att möta gruppen och identifiera vilka didaktiska kontrakt som behövde etableras. Ganska snart bestämde jag mig för att vi behövde komma överens om vilka förhållningssätt som ska gälla i klassrummet för att vi ska kunna lära oss så mycket som möjligt. För denna uppgift använde jag mig av de förslag som finns att läsa i boken Utmanande undervisning i klassrummet.

Jag bad eleverna beskriva situationer i vilka de lärt sig nya saker och hur det hade gått till att lära sig. Vi pratade även om hur det kändes att lära sig. Var det kul? Lätt? Svårt? Läskigt?

Det kom många exempel från eleverna på hur man blivit arg på pappa när man skulle lära sig cykla och sagt att “Jag ska aldrig mer cykla!” Men hur man sedan med pinne bak på cykeln provat igen och igen. Många kände igen sig i  den härliga känslan när man märker att man kan cykla själv. Andra barn beskrev simning och skidåkning på liknande sätt. Vi kopplade sedan dessa resonemang till när vi lär oss saker i skolan.  Kan det kännas så här när vi läser, tränar på matte med mera? Vi diskuterade hur vi kan göra om man känner sig rädd, arg, man vill ge upp och så vidare. Vi pratade också om vem som kan hjälpa en i skolan och eleverna kom snabbt på att vi såklart kan hjälpa varandra för vi är ju bra på olika saker. Utifrån samtalen skrev vi sedan ner hur vi vill vara i vårt klassrum och vilka förhållningssätt som ska råda.

  • Vi kan vara modiga och prova
  • Vi hjälper varandra
  • Vi kämpar och ger inte upp
  • Vi skrattar inte om någon gör fel eller inte kan
  • Vi har inte bråttom, det får ta tid
  • Vi säger snälla saker till varandra.
  • Vi är nyfikna och ställer frågor.

“Det räcker inte att bara bestämma vilka förhållningssätt du vill utveckla i klassen och sedan fästa dem på väggen i klassrummet. Om det var det enda som krävdes skulle varenda skola med vackert formulerade visioner ha perfekta elever med perfekt inställning.” – James Nottingham

I sin bok föreslår James Nottingham olika tillvägagångssätt för att befästa de önskvärda förhållningssätt man gemensamt bestämt. Jag valde att börja med att införa olika förebilder för de olika förhållningssätten som är ett av Nottinghams exempel. Eftersom jag arbetar i årskurs ett valde jag förebilder hämtade från åldersanpassad skönlitteratur.

Hört i klassrummet: Nu får vi tänka lite mer som Pettson. Ja, vi ger inte upp än…

Vi började med att bekanta oss med karaktären Pettson som de allra flesta kände till. Vi läste Pannkakstårtan med syftet att se hur Pettson gjorde när han hamnade i svårigheter och efteråt diskuterade vi vad vi sett att Pettson var bra på.

 

  • Han gav aldrig upp!
  • Han kom på nya ideér hela tiden.
  • Han tog hjälp av Findus.
  • Till slut blev det en god pannkakstårta.

I arbetslaget har vi blivit bra på att läsa litteratur utifrån att hitta förebilder till olika förhållningssätt. Vi hjälps åt att prova olika böcker i våra klasser och tipsar varandra. Vi kan rekommendera  Gustav och den snåla glasstanten och Ensam mullvad på en scen. Men vår favorit som gett upphov till flest diskussioner är boken  Nasse hittar en stol av Sven Nordqvist!

“Jag är väl inte så dum! Men jag har ju aldrig sett en stol förut.”

Vi pratade i klassen om hur Nasse känner sig. Är man dum om man inte kan? Är det någon som känt sig som Nasse? Frågorna var många! Vi pratade även om hur de som skulle hjälpa Nasse gjorde. De förklarade ju faktiskt inte så att han förstod. Eleverna tyckte att de skulle stannat och hjälpt honom och inte lämna honom för tidigt. Som förebild tyckte eleverna att Nasse var väldigt nyfiken och bra på att ställa frågor och ta reda på saker.  Han gav inte upp förrän han fått veta!

Att befästa ett förhållningssätt är ett kontinuerligt arbete som hela tiden måste underhållas. Det arbete som vi nu gjort måste såklart följas upp och hållas vid liv. Min tanke är att vi ska fortsätta leta efter förebilder, men också synliggöra när vi själva i klassen lever upp till våra punkter. James Nottingham föreslår bland annat att man kan låta eleverna göra affischer som illustrerar vart och ett av förhållningssätten. Nottingham menar även att man kan utforska förhållningssätten medhjälp av berättelser, poesi, konst eller filosofiska undersökningar.

Att diskutera:

  • Vad är en bra lärandemiljö enligt dig?
  • Hur kan du arbeta med din klass för att skapa den önskvärda lärandemiljön?
  • Vilka förhållningssätt tror du att ni skulle kunna komma överens om din klass? Finns det några förebilder att ta hjälp av?

Läs gärna hur andra kollegor gjort i andra årskurser.

Här kan du läsa mer om hur James Nottingham ser på ledarskap och förändring.

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *