Vet du om att du kan förändra mitt liv?

Av Ulrika Janér

-Det tar bara 10 minuter om dagen.

-Om du läser för mig så kommer jag att kunna 50 000 ord när jag är 17 år.

-Om du inte läser för mig så kommer jag bara att kunna 15 000 ord.

-Fatta vilken skillnad!

Så börjar filmen som biblioteken i Göteborg har gjort. Den lilla flickan i filmen berättar om att man vid högläsning till exempel får ett större ordförråd, kan hitta låtsaskompisar, men bäst av allt – får vara tillsammans med den som läser. Tanken med filmen är att lyfta fram högläsningens fördelar och inspirera till högläsning.

Denna film har visats flitigt på Roslättsskolans info-tv, på föräldramöten och i klasserna och har varit en del av arbetet med vårt SKA-mål:

  • Vi ska i juni 2023 fått kunskap om och skapat en samsyn gällande högläsningens betydelse för språkutvecklingen.

Bakgrund

Efter många rapporter om minskad högläsning nationellt bestämde vi oss för att undersöka hur det ligger till på vår skola. Kartläggningen vi gjorde i personalgruppen visade att vi inte alltid prioriterade tiden för högläsning och att vi önskade utveckla vår högläsning. Under hösten gjorde vi en läsenkät med eleverna. Frågorna handlade om huruvida de själva läser hemma, om någon läser högt för dem, hur de väljer böcker och om de besöker biblioteket i Svedala. Det som kom fram var att de flesta elever läser hemma, men att det till stor del är läsläxan de läser. Vi upptäckte även att färre föräldrar än vi trodde högläser hemma.

I vårt undersökande arbetssätt bestämde vi oss för att diskutera följande frågeställning i våra arbetslag. Vad tror vi oss veta om högläsning och dess påverkan på språkutvecklingen?

Vi trodde oss veta att högläsning till exempel gynnar ordförrådet, att de skapar gemensamma upplevelser och att det gynnar språkutvecklingen generellt.

En av utmaningarna med högläsning är tiden. Det blir lätt att man tar upp andra frågor först som behöver lösas så som elevrådsinformation, konfliktlösning med mera då detta är ett tillfälle när hela klassen är samlad. Vi pratade också om att vi pedagoger inte alltid hinner förbereda oss inför läsningen på det sätt vi skulle önska. En annan fråga som dök upp var hur vi hittar ett bra upplägg för högläsning när vi har nyanlända elever i klassen.

Utvecklingsarbete

Litteraturstudie

Litteraturstudie

Vår gemensamma litteraturstudie under läsåret har varit boken “Läsa för livet – Högläsning och läsning i F-6 och fritidshem” av Maria Heimer. Där har vi fått ta del av vad forskning säger om högläsning. Heimer skriver bl a om Barbro Westlunds (2017) fem punkter för framgångsrik högläsning.

  • Högläsningen planeras i förväg och har ett tydligt syfte.
  • Texten utgår från elevernas intressen men vidgar också deras intressesfär.
  • Under planeringen funderar man på vilka ord som kan vara svåra för eleverna att förstå och hur man bäst kan stötta eleverna i deras förståelse av dem.
  • Högläsningen görs till en upplevelse genom att läsa med inlevelse.
  • Högläsningen följs upp med samtal om texten/boken. Samtalet utgår från vad eleverna redan vet, vad de fått veta och vad de vill veta mer om.

En stor fördel med boken är att den vänder sig till hela skolan. Det har underlättat för oss i vår ambition att skapa en samsyn kring läsning.  Till våra olika möten; fritids, förskoleklass och årskurs 1-3 har vi läst ett antal sidor och sedan diskuterat tillhörande frågor.

Frågor som dessa har skapat intressanta diskussioner:
-Hur skapar vi en optimal högläsningsstund?
-Hur arbetar vi med olika genrer i skolan?
-Hur kan vi använda faktaböcker vid högläsning?

I boken står det att genom att vi planerar och genomför högläsningen på ett medvetet sätt gynnar elevernas språk-, läs- och kunskapsutveckling. Det står även att högläsningsboken man väljer ska ligga snäppet över elevernas språkliga och erfarenhetsmässiga nivå. Heimer skriver att man som lärare kan välja andra titlar än de som eleverna själva väljer. Boken tar upp hur man kan arbeta med textsamtal, samt hur skolan kan arbeta med läsfrämjande aktiviteter. Högläsning är inte bara kopplat till svenskämnet. Man kan använda det i andra ämnen. Det var intressant att läsa om hur man kan arbeta med högläsning i de praktiskt-estetiska ämnena slöjd, bild och musik. Man kan t ex läsa “Castor snickrar” på slöjden, “Haydns gräddbakelse” på musiken och “Linnea i målarens trädgård” på bilden.

Handledningar

Ett av våra dilemman vid starten var att vi önskade att hinna förbereda oss mer inför högläsningen. I vår bok fick vi tips om att flera bokförlag har färdiga lärarhandledningar till böcker:

https://www.bonnierforlagen.se/lararrummet/kategori/lagstadiet/

https://www.rabensjogren.se/skola-bibliotek/lararhandledningar/lagstadiet

I handledningarna finns ordlistor på svåra ord och uttryck. Det finns dessutom förslag på läsförståelsefrågor på olika nivåer. Att kunna förbereda högläsningen genom att kunna plocka fram bilder till svåra ord är bra för alla elever, men extra bra för våra andraspråkselever. Jag brukar använda Google presentation för att förbereda läsningen, se nedan.

Handledningar

 

Kroppen och rösten

Ett avsnitt i boken handlade om att använda kroppen och rösten i högläsningen. Vi tog då hjälp av skolans dramapedagog som föreläste om vikten av kroppsspråk, pauseringar, närvaro och om hur rösten kan användas. Efter föreläsningen anordnades en workshop med olika dramaövningar. Under en övning skulle vi högläsa för varandra och variera vår läsning genom att jobba med styrka, pauseringar, tempo, ögonkontakt och närvaro i rösten. Det blev många skratt i gruppen när vi framförde våra texter och intressanta diskussioner när vi skulle prata om hur  läsningen upplevdes både som läsare och lyssnare.

Workshopen gav inspiration och jag provade genast detta i min klass. Det var framförallt tipset med pauseringar och tempo som jag kunde utveckla. Boken jag läste i min årskurs 3 var “Ester Tagg – och den flygande holländaren” av Linn Åslund. Det är en spännande bok som både min kollega och “Läsa för livet”-boken tipsat om. Med justeringarna i min högläsning märkte jag att det blev ännu roligare att läsa och elevernas engagemang ökade.

Klassrumsobservationer

På Roslättsskolan har vi under de senaste årens utvecklingsarbete försökt hitta en bra ingång till klassrumsobservationer. I vårt läsprojekt hittade vi en uppgift som kändes bra; att observera varandras högläsning och ge feedback på den. Vår rektor inledde med att modellera för oss personal hur ett besök skulle kunna gå till. Hon läste högt ur Astrid Lindgrens bok “Visst kan Lotta cykla” och bad därefter oss om feedback i form av “two stars and a wish”, alltså berätta om två saker som var bra med läsningen och ge henne ett tips som kan utveckla högläsningen. Att som ledare blotta sig själv tycker jag är ett bra sätt för att avdramatisera hela situationen.

På Roslättsskolan är vi indelade i studiekompispar och det var i denna konstellation som besöken skedde. Min studiekompis kom och var med på ett av mina högläsningspass. Hon gav mig feedback att jag fångade klassen fint med min läsning och att förförståelsen eleverna fick genom bildstöd var mycket bra. Jag fick tipset att vara uppmärksam på vilka elever som är aktiva i diskussionerna. I min klass är det några elever som är extra angelägna om att svara på frågor. Det var en bra feedback. Efter några veckor fick jag ett nytt besök och jag förklarade för min studiekompis hur jag numera fördelar ordet utifrån vilket “bord” eleverna sitter vid.

Elevhälsan

Det är viktigt att alla som jobbar på skolan är med i utvecklingsarbetet. Vår logoped hjälpte till att plocka fram föräldrainformation om högläsning och länkade till sitt blogginlägg “Högläsningens magi”. Hon hjälpte även till att sätta upp information om högläsning och boktips i alla kapprumsfönster inför läslovet.

Skolbibliotek

Vår skolbibliotekarie bjöds in till våra föräldramöten på skolan. Han pratade om vikten av att läsa böcker och på mötet visades även filmen från introt. Bibliotekarien har även gjort iordning bokpåsar med olika tema t ex skräck, deckare, humor och serier som eleverna kan låna hem. Han visade även listor med tips på högläsningsböcker för både föräldrar och pedagoger.

Högläsningstips F-1 

 Högläsningstips ÅK 1-3 

 Högläsningstips ÅK 3 

Hur har det gått?

Vårt mål var: Vi ska i juni 2023 fått kunskap om och skapa en samsyn gällande högläsningens betydelse för språkutvecklingen.

Ja, vi ser en ökad förståelse och medvetenhet av högläsningens betydelse hos oss pedagoger. Vi lärare reflekterar över litteraturval, har schemalagd högläsning med samtal kring bokens innehåll och känner oss som proffsigare läsare. Några pedagoger berättar att de använder ett genrehjul i klassrummet för att se till så att de läser böcker från olika genrer. På fritids har vår skolbibliotekarie fått tid att ordna högläsningsgrupper. Under perioder har vi även haft olika “gästhögläsare” på fritids. Det har varit mycket uppskattat. Vi märker också att eleverna använder biblioteket i större utsträckning under sin fritidstid. Under vår trygghetsvandring så togs biblioteket upp som en trygg plats.

När vi gjorde vår enkät gällande läsning väntade vi oss att vårt arbete även skulle ge resultat på högläsningen hemma. Tyvärr blev inte utfallet så. Vi ser att det fortfarande är en hög andel elever i de yngre åldrarna som aldrig blir lästa för. Vi funderar på om det kan vara så att läsläxan tar mycket plats hemma. Vi är alltså nöjda med arbetet på skolan, men vi ser att vi behöver fortsätta inspirera till högläsningen i hemmen.

Några tankar framåt

  • Vi behöver fortsätta arbeta med att synliggöra högläsning på skolan. Genom att arrangera temadagar om läsning och göra bokutställningar.
  • På utvecklingssamtalen lyfter pedagogerna fram högläsningens fördelar.
  • Enkäterna om elevernas läsvanor kommer att göras om varje läsår som underlag för det fortsatta arbetet.
  • Fritids ordnar ett bra läsrum där högläsningen kan genomföras ostört.
  • Fortsatt inspiration till högläsning. Pedagoger och skolbibliotekarie tar med boktips till våra pedagogiska utvecklingsmöten.

Att diskutera:

  • Hur prioriterar ni högläsningen på er skola?
  • Hur kan ni utveckla högläsningen på hela skolan?
Share Button
Om författaren

Beskrivning

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *