Vem styr innehållet?

Under höstterminen har vi arbetat med ett tema som handlat om hur det var att leva i Sverige och i Bara för ungefär 100 år sedan. I temat har vi integrerat svenska, SO, matte och bild. Fyra klasser i åk 2 har arbetat med temat samtidigt men temat har utvecklat sig på olika sätt med olika infallsvinklar i de olika klasserna. Samtidigt har åk 3 arbetat med liknande innehåll i sitt temaarbete och jag har haft förmånen att få inspiration från alla mina kollegor. Momentet som beskrivs i blogginlägget kommer med inspiration från min kollega Ulrika Larsson.

I vårt tema har vi arbetat med många olika saker på många olika sätt och i detta blogginlägg vill jag dela med mig av ett av de momentet som eleverna varit mest engagerade i. Innan momentet hade vi arbetat med temat i ca 8 veckor så eleverna hade redan en förförståelse kring hur det kunde vara att leva för 100 år sedan. Momentet började med att jag delade in eleverna i grupper om 4. Jag hade lyckats leta fram ett gammalt klassfoto från Bara gamla skola från ca 1919. Jag kopierade upp ett ex till varje grupp samt kopierade ett ex av klassens egna klassfoto från 2019. Grupperna fick sen uppgiften att jämför de två fotografierna för att se vilka likheter och skillnader de kunde se samt skriva ner dessa i ett venndiagram. Grupperna kom igång direkt; de tyckte det var spännande att titta på det gamla fotografiet. Många undrade om det var ett riktigt fotografi, om människorna var riktiga och var de människorna fanns nu? Under tiden de jobbade kunde jag gå runt och lyssna på deras frågor, funderingar och hur de resonerade. Det gav mig ett bra tillfälle att bedöma vissa bitar som vi redan arbetat med i temat men framför allt gav det mig nya infallsvinklar och möjligheter till hur vi kan arbeta vidare med temat framöver. I elevernas resonemang kunde jag höra vad de var intresserade av.

klassfoton från 1919 och 2019

När alla grupper kände sig klara med sina jämförelser av fotografierna samlades vi framför tavlan. Jag hade tagit upp ett tomt venndiagram i Widgitonline. Grupperna fick i tur och ordning berätta vad de kommit fram till i sina jämförelser och jag kunde samtidigt skriva in i det digitala venndiagramet så att alla kunde se. Så växte vårt gemensamma venndiagram fram där vi kunde samla vår gemensamma bild över våra jämförelser av fotografierna.

venndiagram Klassfoto 1919 - 2019
Klassfoto 1919 – 2019

Som ni ser på bilden hade eleverna bl a jämfört:

  • Kläder – flickor hade klänningar och uppsatt hår, pojkarna har byxor och skjorta. Idag har vi mer blandad klädstil.
  • Placering – flickor satt ner längst fram, pojkar stod upp. Idag är vi blandade. Men i hur vi är uppställa i övrigt finns likheter.
  • Antal – på fotot från 1919 fanns 35 barn och 1 vuxen. På vårt foto är vi 22 barn och 2 vuxna.
  • Posering – ingen ler på fotot från 1919. Vi ler jättemycket på vårt.
  • Färg – fotografiet från 1919 är svartvitt, vårt är i färg.
  • Kön – På båda fotona finns både flickor och pojkar.
  • Namn – Inga namn syns på fotografiet från 1919 medan våra för och efternamn står under bilden.

Under tiden som vi fyllde på vårt gemensamma venndiagram och pratade kring elevernas jämförelser dök fler och fler frågor upp bland eleverna. Jag skrev ner dem på tavlan vid sidan om diagrammet. Några exempel på frågor som dök upp:

  • Varför var de fler barn (35 st) men färre vuxna? Vi är ju 22 barn och har 2 vuxna? Borde det inte vara tvärtom?
  • Varför har de inga namn?
  • Varför står killarna och tjejerna varför sig?
  • Var de rädda? De ser inte glada ut.

När vi kände oss klara och nöjda med vårt venndiagram och alla hade fått berätta om sina jämförelser tog jag fram vårt klassfoto från 2020. På detta fotot sitter inte barnen ihop i traditionell klassbildsanda utan fotot är ett kollage av enskilda foton på varje barn (pga Covid-19). Jag frågade vad de fick för tankar när de såg fotografiet? Alla var på det klara med att det var ju pga Corona som vi var tvungna att göra så. Men en elev i min klass som är väldigt intresserad av historia räckte då upp handen och berättade att hen visste att för ungefär 100 år sedan fanns det en sjukdom i Sverige som var farlig och som hette Spanska sjukan. Den sjukdomen smittade på samma sätt som Corona. Intresset för detta blev stort. Fler och fler frågor dök upp bland barnen:

  • Vad var Spanska sjukan?
  • Kunde man dö?
  • Hur blev man frisk?
  • Varför satt de ihop på bilden om de kunde få Spanska sjukan?
  • Fanns det ens sjukhus för 100 år sedan?
  • Trodde man att något väsen kunde bota sjukdomen? (tidigare i temat har vi lärt oss om folktro och pratat om några olika nordiska väsen)

Här står vi i vårt tema just nu. Barnens frågor och funderingar är det som kommer ligga till grund för min planering i temat framöver. Hur länge vi kommer att jobba med detta kan jag inte svara på idag. Men jag vet att så länge barnen är engagerade och har frågor kommer vi fortsätta.

Att diskutera:

  • Hur planerar ni temaarbeten i era arbetslag?
  • Vem styr innehållet?
  • Hur arbetar ni för att ta vara på elevernas frågor?
  • Vilket var det senaste momentet som skapade mest engagemang i din klass? Vad var det som skapade det?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *