Varför ska vi analysera?

På Baraskolan arbetar lärarna just nu med att förbättra vår förmåga att analysera. Att utveckla förmågan att analysera är ett av skolan SKA-mål med syfte att granska vår undervisning eller övriga situationer i skolans värld för att hitta våra utvecklingsområde. I skolans utvecklingsgrupp har vi planerat ett upplägg för lärarna där vi arbetar med syftet med analys, vilka sätt analysen kan göras på och hur använder vi det vi ser i analysen.

Som gemensam plattform och utgångspunkt för att arbeta med analys har vi använt oss av Kvutis (Kvalitet och utveckling i Svedala) och material från Skolverket. Inledningsvis har vi pratat om hur gången för analys kan gå till. Första steget i att arbeta med analys är att ha någon data att analysera tex. observationer eller faktiska resultat av elevernas måluppfyllelse eller liknande. Denna datan kan delas in i kvantitativ data (t.ex. resultat från nationella prov, enkäter, anmälningar), eller kvalitativ data (t.ex. observationer, intervjuer). Steg två innebär att identifiera ett problemområde utifrån vad som visas i den insamlade informationen, dvs. vad ser vi utifrån den information vi samlat in och vilka problemområde kan vi ringa in. Därefter är det dags att börja arbeta med det som vi ser eller upplever som ett problemområde. När vi har gjort detta på skolan har vi använt oss av stödstrukturen “undersökande frågor”. I detta arbetssätt har vi utgått från fyra frågor: 

  • Vad vet jag?
  • Vad tror jag mig veta?
  • Vad vet jag inte?
  • Hur kan jag ta reda på det?

Syftet med att arbeta med dessa frågor i lärarkollegiet är att vi ska träna oss på att gå på djupet och se bakomliggande orsaker, hur dessa påverkar och vad vi kan åtgärda. Genom att diskutera dessa frågor fick vi syn på att vi har många förutfattade meningar om eleverna, vi tror oss veta sånt som vi kanske egentligen inte vet. Vi tror att vi vet hur saker och ting upplevs av eleverna baserat på våra erfarenheter utan att ha pratat med eleverna.

Utifrån det vi diskuterat genom dessa fyra frågor är nästa steg att hitta åtgärder, saker som behöver undersökas vidare och sånt vi behöver utveckla. Just vikten av att arbeta med det vi ser i analysen skriver Kronhall om i  “Handbok för förstelärare” där han jämför med att grisen blir inte fetare bara för att man mäter den oftare. Istället menar Kornhall att mätningar som inte grundligt analyseras  kan göra mer skada än nytta. Om vi inte djupdyker i analysen av resultaten kan dessa istället stressa lärare när resultaten inte lever upp till de förväntningarna som finns. Elevernas resultat är inte heller helt lätta att analysera eftersom det finns så många faktorer som kan påverka, t.ex. innehållet, elevens dagsform, elevens socioekonomiska bakgrund, lärarens kunskaper, elevgruppen osv. 

När vi tittar på elevernas resultat måste vi även betona att det spelar ingen roll hur många gånger jag gör mätningar av elevernas kunskaper om jag inte utvecklar mitt sätt att undervisa med grund i mätningarnas resultat. Om vi inte är beredda att utveckla och förändra undervisningen utifrån mätningarnas resultat blir resultatet bara ett bevis på hur mycket eleverna lärt sig av min undervisning. dvs. hur effektiv undervisningen har varit. Frågan bör vara vad ska mätningarna användas till och tid måste avsättas för att analysera den information eller resultat som mätningar visat för att ge meningsfullhet i det hela och för att kunna göra förändringar för att nå fler elever. Förändringar som i sin tur behöver analyseras för att se om de har åstadkommit den önskade effekten. 

Vi kommer fortsätta att arbeta med analys på Baraskolan under läsåret och pröva på fler strukturer för att komma åt kärnan med analysarbetet och genom detta titta på vår undervisning med andra ögon. 

Att diskutera:

  • Vilka vinster kan du se med att analysera?
  • Hur använder du dig av ert analysarbete?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *