Under hösten har vi arbetet en hel del med fysik tillsammans med våra elever. Vi har fördjupat oss i magnetism och elektricitet. Vi har varierat undervisningen för att få till en bredd och ett djup inom fysiken. Lektionerna har varit praktiska med laborationer, undersökningar och experiment, men även teoretiska innehållande fakta och begrepp. Vi tycker vi har fått till en varierad undervisning där vi kopplar det praktiska och teoretiska. När vi nu på slutet knyter ihop påsen, tycker vi ändå inte att eleverna har lyckats ta till sig den teoretiska delen på det sättet vi förväntade oss. Vad är det som gått fel under lektionerna?
Arbete med magnetism och elektricitet börjar med det som eleverna känner till och det som de tycker är spännande, vi skapar en bra kontext. Alla kan något om magneter och hur de fungerar. De får praktiskt arbete med magneter på olika sätt och vi varvar lektionerna med faktatexter och viktiga begrepp. Vid genomgångar och i arbeten med faktatexter visar vi på alla de viktiga begreppen inom magnetism, de skriver egna förklaringar på begreppen, vi använder oss av Quizlet både som enskild träning och i grupp. Till alla begrepp har vi bildstöd för att ge bra förutsättningar för alla att träna och förstå. Vi tycker att vi har vänt och vridit på alla begrepp att alla, verkligen alla borde klara av ett läxförhör om magnetism. Så när läxförhöret kommer har vi höga förväntningar, men plötsligt upplever vi att eleverna inte har förstått någonting av det vi arbetat med. Vi upplever att eleverna har missuppfattat stora delar av magnetismen.
När vi stannar upp och funderar på vad vi har missat funderar vi kring hur vi arbetar med språkutvecklingen inom de olika ämnena. Vi lärare har under en längre period varit med i ULF-projektet som är ett nätverk inom Språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisning. Erfarenheterna från detta nätverk är att om de ska ske en god språk- och kunskapsutveckling inom alla ämnen då behöver vi lärare beakta tre delar, det handlar om kontext, språklig interaktion och språklig stöttning (här kan du läs mer om detta). Alla dessa tre delarna upplever vi att vi fått med i vår planering men det är ändå något som saknas. Vi får helt enkelt backa tillbaka till vad Maaike Hajer skriver om språkutvecklande arbetssätt.
Hajer skriver i sin bok Språkinriktad undervisning att i skolans möter eleverna olika ämnesspecifika texter, ord och begrepp som de knappast stöter på i vardagsspråket. För att kunna ta till sig ämnets innehåll och förstå språket behöver eleverna förstå hur dessa olika språkbruk används och varför. Eleverna behöver se att i varje ämnesområde och sammanhang finns det texter, ord och begrepp som används för att uttrycka budskap och innehåll. Det ämnesspecifika språket innefattar begrepp för att vi ska kunna beskriva vad som är karaktäristiskt för ett fenomen eller en företeelse. Varje ämne har således sina genrer med sitt språkbruk och sina begrepp. Att eleverna lär sig ämnesspråket är ett mål i undervisningen i alla ämnen. Samtidigt är språkutveckling ett medel för att eleverna ska utveckla ämneskunskaper. Hajer skriver även att det finns tre delar inom språkutvecklingen som behöver beaktas. Språket utvecklas genom vardagsspråk, skolspråk och ämnesspråk. Eleverna behöver använda sig av alla tre för att kunna utvecklas både inom språket och ämnet.
När vi läser detta inser vi att vi totalt missat att använda oss av skolspråket, vi har helt enkelt hoppat över den fasen. Eleverna använder sitt vardagsspråk helt naturligt under lektionerna och de har verkligen använt sig av ämnesspråket när de tränat på alla de nya begreppen inom magnetismen. Men de har inte tränat på att använda begreppen under diskussioner, samtal och redovisningar under lektionerna. Vi har helt missat att låta eleverna använda begrepp och förklaringar tillsammans med varandra under laborationer och lektioner.
Så när vi går in i området med elektricitet får nu eleverna träna på alla de ämnesspecifika begreppen precis som innan, men skillnaden är att de under lektionerna får eleverna uppgifter där de använder sig av begreppen för att resonera och förklara. Vi ser att eleverna till att börja med är väldigt osäkra, men träning ger resultat och när vi nu avslutar området i fysik upplever vi att eleverna har ett en bredd och ett djup i sina kunskaper. Vi känner att vi är på väg att hitta ett sätt att få eleverna att utveckla sitt ämnesspråk och sina kunskaper.
Att diskutera:
- Hur arbetar ni med att utveckla elevernas språkutveckling?
- Hur arbetar ni med att utveckla elevernas skolspråk och ämnesspråk?
Lärarexamen med inriktning mot årskurserna 1 – 7 inom framför allt matematik och NO-ämnena. Jag har fördjupat min matematikdidaktik med fokus på elever i behov av stöd.