Under hösten 2022 läste jag kursen Förstelärare: Utvecklingsarbete på vetenskaplig grund som jag deltog i via Borås Högskola. Kursens syfte var att kursdeltagarna skulle bekanta sig med vetenskapliga metoder och modeller för att identifiera förutsättningar och behov av utvecklingsarbete på vår arbetsplats. När jag inledningsvis tänkte på förutsättningar och behov av utvecklingsarbete började jag fundera kring vad utveckling är och när det sker? Definitionen av utveckling är förändring. När vi förändrar något kan vi utveckla något. Syftet med de förändringar som sker inom skolans värld är oftast att de ska ske en förbättring genom förändringen men ibland kan utvärderingar visa att det snarare skett en försämring genom förändringen vilket kan betyda att det måste ske ännu en förändring för att nå en förbättring. Summa summarum så är alltså syftet att det ska ske förändringar men vad krävs då för att en förändring ska ske? När jag fick reda på att kursens uppgift var att identifiera förutsättning och behov av skolutveckling på min arbetsplats kände jag att jag ville undersöka vilka faktorer som påverkar intresset och engagemanget hos personalen kring utvecklingsarbete. Att hitta kärnan till vad som skapar engagemang kände jag var något som var angeläget för att få med personalen i skolans kvalitetsarbete som utvecklingsgruppen driver.
Inför uppgiften fick vi olika metoder presenterade för oss för att undersöka förutsättningar och behov. En modell vi fick presenterad för oss var elevanalyser, dvs intervjuer med eleverna kring hur eleverna upplever skolan utifrån olika perspektiv. Utifrån elevernas svar ska det sedan göras en analys för att få elevernas synpunkter kring behovet av skolutveckling, vad fungerar idag och vad finns det behov av att förändra? En annan modell var att göra en dokumentanalys där en av kursdeltagarna analyserade kommunens lokala arbetsplan och jämförde denna med det aktuella utvecklingsarbete som skedde på arbetsplatsen för att se om dessa gick hand i hand. I resultatet av detta arbete fick skribenten syn på en del faktorer som inte stämde överens vilket kan signalera att förutsättningarna för skolutveckling inte var de bästa eftersom styrdokument och praktik inte strävade åt samma håll.
Jag valde kulturanalys som metod. Denna modell syftar till att få syn på den kultur som råder på skolan, vad sitter i väggarna, hur ser vardagsarbetet ut, vilket klimat råder på skolan osv. Min första tanke var att göra en kulturanalys och som utgångspunkt tänkte jag undersöka faktorer som påverkar engagemang och intresse för skolutveckling. Mina kursledare höll dock inte med om att detta var en bra fråga att undersöka i en kulturanalys. Istället fick jag lära mig att i en kulturanalys ska personalens tankar och åsikter kring skolan komma fram utan givna frågor. Detta kan ske genom en öppen fråga som t.ex: “Hur anser du det är att arbeta på Baraskolan?”. Genom en sådan fråga blir det personalens egna tankar som kommer fram utan påverkan utifrån. Det blir även lättare att se om det finns en gemensam kultur på skolan och hur denna i så fall påverkar skolans utvecklingsarbete både positivt och negativt.
Tanken med att skriva fritt utan förutbestämda frågor är att det är mer tillförlitligt att de skriver just det som var och en anser vara kärnan med att arbeta på Baraskolan både ur positivt och utvecklingsmässig synvinkel. Kursledarna uppmanade mig att tro på personalens förmåga att uttrycka vad de upplevde och förlita mig på att det som skrivs är det som är viktigt för var och en och på så sätt kommer jag kunna urskilja vad som påverkar engagemang och intresse även om frågan inte är direkt ställd. Genom en öppen fråga får jag även syn på sådant som jag kanske inte frågat om eftersom mina tankar kanske inte stämmer överens med resterande medarbetare på Baraskolan. Även genom att studera vad personalen inte alls tar upp i sina svar ger också en indikation på vad som faktiskt inte upplevs som så viktigt på arbetsplatsen.
Jag skickade ut frågan via ett google formulär och fick in 20 svar på min undersökning. På Baraskolan är vi ca 44 anställda så jag kände ändå att jag kunde använda materialet för att se vissa mönster och dra slutsatser. Med hänsyn till de som varit delaktiga i denna studie kommer jag inte gå in på några detaljer kring vilka svar jag fick in utan mer fokusera på kulturanalys som modell för att undersöka förutsättningar och behov av skolutveckling. Utifrån svaren jag fick in analyserade jag dessa utifrån tre perspektiv för att kunna se samband om mönster mellan svaren, dessa tre perspektiv var: samverkan, planering och förändring. Övergripande kunde jag i alla fall se att det var ganska samstämmig kollegor som gav liknande bilder av sin arbetsplats. Det var mycket som upplevdes positivt och en del som gav tankar kring utvecklingsområde. Om jag tänker tillbaka på min ursprungsfråga, “Vad skapar engagemang och intresse för skolutveckling?” så anser jag att jag ändå fick en ganska bra bild av detta trots att frågan inte ställdes. Utöver detta fick jag även svar på en hel del andra frågor och fick syn på sådant som jag inte fått om jag ställt en specifik fråga.
Syftet med en kulturanalys är alltså att se vilket håll skolan strävar mot genom att utgå från det som händer verksamhetsnära och genom att ta del av personalens egna tankar och synpunkter. Detta är ett sätt för att se om personalen är redo och mottaglig för att bedriva skolutveckling eller finns det hinder i vägen som skapar ett motstånd. Den viktigaste delen för att bedriva skolutveckling att att försäkra sig om att personalen strävar mot samma håll som tankarna med det systematiska kvalitetsarbetet gör, annars blir det svårt att få till förändringar.
Att diskutera:
- Hur ser kulturen ut på er skola?
- Hur påverkar den rådande skolkulturen skolans utvecklingsarbete?
