Vad hittar vi bakom masken?

Vem skruvade av cykelventilen på Mimmis mammas cykel? Och vem har stulit fröken Annikas röda cykel?

Ja, det är frågor som Mimmi, Fredde och Zacki ska ta reda på i boken Bakom masken som årskurs 4 på Kyrkskolan läser för att utveckla sina lässtrategier för en djupare läsförståelse.

Utifrån kartläggning av våra nya elevers läsflyt och läsförståelse, i årskurs fyra, stod det klart för oss att eleverna behöver utveckla sitt läsflyt (avkodning) samt sin läsförståelse av skönlitterära texter och faktatexter av olika typer. Därmed behöver jag utveckla min undervisning av läsflyt samt läsförståelse. Men vilka metoder och material ska jag använda? Vilken forskning ska jag använda i mitt arbete?

Val av metod och material

Eleverna var sedan tidigare bekanta med lässtrategierna eller ”läsfixarna” från En läsande klass av Martin Widmark, vilket till stor del underlättade min planering. Även jag har tidigare erfarenheter av materialet. Jag anser att strategierna är användbara för elevernas läsförståelseutveckling. Jag har sedan tidigare erfarenhet av materialet Bakom masken, vilket användes av min förra kollega med våra tidigare klasser. Bakom masken som är skriven av författaren och pedagogen Kerstin Lundberg Hahn. Bokens guide är skriven av lärarna och föreläsarna Gunilla Ulefors och Charlotta Lövbrand. Författarna tar stöd i Barbro Westlunds forskning (Att undervisa i läsförståelse, 2009) som menar att forskning visar att när lärare undervisar explicit om strategier för läsförståelse – då ökar läsförståelsen hos alla elever, även de goda läsarna.

Jag har därför valt att använda mig av materialet Bakom masken och använt mig av läsfixarna från En läsande klass som eleverna sedan tidigare var väl bekanta med. På så vis kan jag tydliggöra strategierna med förstärkning av bilder. Eleverna kan, i sin tur, göra kopplingar till sina tidigare kunskaper och erfarenheter av läsförståelsestrategierna.

Minneskarta från Bakom masken, där jag lagt till läsfixarna från En läsande klass.

Minneskarta med lässtrategier från Bakom masken. Bilderna är från En läsande klass.

Läsförståelsestrategierna – Hur har vi arbetat fram till idag?

Spågumman – gör förutsägelser

För att lättare kunna förstå en text kan man göra olika förutsägelser eller ställa hypoteser före och under läsningen. Det ger läsaren en förförståelse. När vi tränar på att göra förutsägelser så tittar vi på bokens omslagsbild, läser titeln och baksidestexten tillsammans och diskuterar i våra ”bikupor” som är små grupper som eleverna sitter i och diskuterar vad boken kan tänkas handla om. Dessa reflektioner skriver eleverna i sin loggbok. Under läsningen stannar vi upp och reflekterar vad som skulle kunna hända härnäst. Vi är uppmärksamma under läsningens gång för att se om våra förutsägelser stämmer.

Kapitel 1 Cykelolycka

Huvudsyfte: att tolka och dra slutsatser med hjälp av ledtrådar i text och bild

Eleverna skriver frågan i sin läslogg: Vem kan ha skruvat av ventilkorken på Mimmis mammas cykel?

Elevexempel: ”Jag tror att det var de tjejerna som sa ”blä” till Mimmis mammas mat i skolan. Hon kanske hade sagt till dem på skarpen och nu vill de hämnas, tror jag. ”

Reportern – ställer egna frågor till texten

Goda läsare ställer frågor till texten medan de läser och de gör det ofta omedvetet. Man kan ställa olika sorters frågor till en text för att förstå den bättre. En del av frågornas svar går att finna direkt ”på raderna” i texten. Andra svar måste sökas genom att ”läsa mellan raderna”, det vill säga genom att söka ledtrådar på flera ställen i texten och dra slutsatser utifrån dem. Ibland behöver man använda egna kunskaper och erfarenheter (inferenser) för att finna svaret på en fråga. Det kallas för att läsa ”bortom raderna”.

Detektiven – reder ut oklarheter

Ibland uppstår oklarheter under läsning av olika anledningar. Det kan vara bristande ordförståelse, otillräcklig omvärldskunskap eller rentav glömska – eleven har helt enkelt glömt vad som stått tidigare i texten. Då backar vi och läsa om för att försöka förstå utifrån sammanhanget eller så läser vi vidare för att se om det kommer en förklaring längre fram. Om oklarheten består av ett svårt ord slår vi upp ordet eller så bikupar vi i klassen.

Innan läsning av varje kapitel skriver jag upp ord som anses kunna vara svåra för eleverna på tavlan. Inledningsvis får alla elever enskilt fundera på vad orden betyder och skriver ner på whiteboardtavla. Därefter får eleverna ca 5 minuter på sig att diskutera i sina bikupor vad de tror att orden betyder. Slutligen diskuterar vi orden i helklass. Detta ger eleverna en viss förförståelse för innehållet i texten.

Cowboyen – sammanfattar texten

För att inte glömma bort vad man läst, eller för att dra slutsatser, är det bra att då och då sammanfatta texten så att det huvudsakliga innehållet och budskapet framgår. Vi tränar på att göra sammanfattningar efter varje kapitel och sedan över flera kapitel och slutligen efter en hel bok. Detta gör vi med hjälp av ”tidsord” som först, därefter, sedan och till slut.

Konstnären – skapar inre bilder

Inre bilder gör texten mer levande och skapar förståelse och engagemang för innehållet. Elevernas egna erfarenheter påverkar vilka bilder de får vid läsningen, vilket gör att allas bilder är unika i dess slag. Att kunna skapa inre bilder är en viktig strategi för att kunna använda de övriga strategierna. När vi tränar oss att skapa inre bilder använder vi frågor som innefattar våra sinnen, till exempel:

  • Vad ser du?
  • Vad hör du?
  • Vad känner du för dofter?
  • Vad känner du för smaker?

Kapitel 2 Anklagad

Huvudsyfte: att skapa inre bilder utifrån texten

Bilduppgift, instruktion: Fredde vet precis vilket fönster som är Mimmis. Hon har gardiner med päron på. Illustrera pärongardinerna som hänger i Mimmis fönster.

Elevbild av Mimmis fönster
Skapa inre bilder

 

 

 

 

 

 

Göra inferenser – göra kopplingar samt tolka och dra slutsatser

Med inferenser menas den förståelse läsaren får av det som inte bokstavligen uttrycks i texten. Vi som läsare måste aktivera den egna förkunskapen och dra slutsatser utifrån olika delar av texten. När vi gör kopplingar, tolkningar och drar slutsatser tillsammans tränar vi på att låta textinformation integreras med vår bakgrundskunskap.

När eleven gör kopplingar relaterar eleven texten till något välkänt och då blir det lättare att känna igen sig i handlingen och känna igen den. När jag läser högt för eleverna kan jag exempelvis göra egna kopplingar genom att säga: ”När vi läser om detta kommer jag att tänka på hur det var …” eller ”Har ni varit med om …?”.

Tolkningar kan göras med hjälp av ledtrådar och slutsatser utifrån texten, egna erfarenheter och inre bilder. Här kan jag tänka högt genom att tänka mina frågor och svar högt: ”Hm, jag undrar om inte det här kommer att ha någon betydelse för …?” eller ”Jag undrar varför författaren har skrivit just så här …?”. Här funderar eleverna först själva, för att sedan utbyta tankar med varandra i sina bikupor. Vi sammanfattar ledtrådar och eleverna ritar sina inre bilder i sina loggböcker och sedan jämför de sina inre bilder med varandra. Där förklarar de för varandra hur och varför deras inre bild ser ut som den gör.

Kapitel 3 Flyttkartonger

Huvudsyfte: att tolka och dra slutsatser med hjälp av egna erfarenheter

Eleverna skriver frågan i sin läslogg: Vad är rättvisa för dig?

Elevexempel: ”Rättvisa för mig är när alla över 18 år får rösta i val. Rättvisa är när alla får vara med även vilket kön man är, hur man ser ut och hur mycket pengar man har. Det här gäller inte bara barn utan vuxna också.” 

Eleverna utvecklar sitt läsflyt och sin läsförståelse

Med hjälp utav lässtrategierna har eleverna verktyg för att utveckla sin läsförståelse. För att ge eleverna tid att träna sitt läsflyt har vi, efter en grundlig kartläggning, parat ihop eleverna i så kallade läspar. I dessa par tränar de på sin högläsning. De valde gemensamt en bok på lämplig nivå i skolans bibliotek. Sedan skrev de i sina individuella loggböcker ner bokens titel samt datum och antal sidor i en tabell. På andra sidan och följande sidor tränar de på en lässtrategi vid varje tillfälle. Vid tillfälle nr 1 var de spågummor, då de tittade på bokens titel, bokens framsida och bokens baksidestext och gjorde förutsägelser för vad de tror att boken handlar om och vad som kommer att hända i boken.

Läsförståelse av faktatexter

Även vid läsning av faktatexter, vid exempelvis om vikingar, har eleverna använt sig av sina lässtrategier. Här har vi lagt betoningen vid att skapa sig en förförståelse av texter i läroböcker. Då har vi gemensamt tittat på textens:

  • Rubrik
  • Underrubrik
  • Bilder
  • Bildtexter
  • Ordlista (finns ofta längst ner på sidan)
  • Använt våra inferenser
  • Egna reflektioner

Jag ser och hör hur eleverna fastnar ibland och hör dem använda uttryck som: ”Vad kommer det här att handla om?” och Vi tittar på rubriker, bilderna och bildtexterna så förstår vi nog mer vad txten kommer att handla om.” Jag hör också hur eleverna diskuterar: ”Vi läser vidare och då förstår vi kanske det här svåra ordet …?” eller ”Vad menar författaren med det här ordet? Vi slår upp det i en ordlista!”.

Avslutningsvis skulle jag vilja använda mig av tankar från författarna av Bakom masken som menar att den bästa läsförståelseundervisningen är något som skapas i mötet mellan dig som lärare och dina elever. Den tar avstamp i din kunskap om läsförståelsestrategier och aktuell forskning, den anpassas efter din personlighet, dina elevers behov och den genomförs med en varierad och lyhörd metodik.

Så där strävar jag efter att vara i min lärarroll! 

Att diskutera:

  • Vilka strategier använder du i din undervisning för att förstå texter elever läser i olika sammanhang?
  • Vad anser du vara en optimal läsförståelseundervisning?

 

Referenser:

Share Button

One thought on “Vad hittar vi bakom masken?”

  1. Vad roligt att läsa att du använder Bakom masken med dina elever. Både Charlotta och jag arbetar mycket med högläsning för att utveckla våra elevers läsförståelse .

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *