Vad finns egentligen i en kartbok?

Som språklärare känns denna rubrik ganska främmande, även om det i denna bloggs avseende är ytterst relevant. Vad finns egentligen i en kartbok? När eleverna i åk 7 fick samma fråga svarade de flesta länder, sjöar, städer och symboler. Några fåtal visste även att en kartbok kan innehålla klimat, befolkning och koordinater. I den ämnesövergripande uppgift som eleverna skulle ta sig an var att med hjälp av en kartbok skriva en faktatext om ett land, enligt denvermodellen, som ett ämnesövergripande arbete (geografi/svenska). Med utgångspunkt i elevernas förkunskaper påbörjade vi arbetet, där syftet var att dels stärka elevernas förståelse för att handha en kartbok och dess innehåll, dels träna på att skriva en faktatext med ämnesrelevanta ord.

Eftersom varken jag eller min kollega tidigare arbetat med denna typ av uppgift över ämnesgränser tidigare tog vår diskussion kring arbetet avstamp i hur resultatet på uppgiften blivit föregående år när enbart geografin var involverad. Vad har eleverna lyckats bra respektive mindre bra med? Vilka typer av anpassningar kan göras för att få fler elever att lyckas? Hur kan geografin möta elevernas behov i att bättre orientera sig i en kartbok och hitta mer relevant information? Hur kan svenskan möta elevernas behov i att använda ämnesrelevanta ord och med hjälp av dator strukturera, sammanställa och skriva en faktatext?

Efter att ha presenterat upplägget och uppgiften för eleverna satte vi igång:

  • När eleverna i geografin fokuserade på att orientera sig i koordinatsystemet och olika typer av kartor, arbetade eleverna i svenskan med innehållsförteckning och registersök.
  • När eleverna i geografin fokuserade på kartbokens innehåll som avsåg kompletterande information om länder, såsom befolkningstäthet, läskunnighet och nederbörd, arbetade eleverna i svenskan med att plocka ut ämnesrelevanta ord från en exempeltext och skriva inledningar.
  • När eleverna i geografin gjorde ett mindre grupparbete likt uppgiften de senare skulle få, tränade eleverna i svenskan på att strukturera ovanstående exempeltext, infoga bilder, skriva lämpliga rubriker och göra texten estetiskt tilltalande.

Syftet med upplägget var att särskilja de moment i uppgiften som var kopplade till respektive ämne och genom detta stärka elevernas förståelse för vissa specifika delar som senare skulle bedömas, innan de individuellt skulle ta sig an uppgiften. Det slutgiltiga målet med detta var inte bara att eleverna bättre skulle kunna orientera sig och tillvarata den information en kartbok kan ge, utan även höja kvaliteten på texterna som senare skulle skrivas.

Att arbeta med en uppgift över ämnesgränser och kunna jämföra resultatet med hur det gått tidigare, då bara ett ämne varit involverat, är en intressant ingång ur ett pedagogiskt perspektiv. Hur väl har eleverna tillägnat sig undervisningen i respektive ämne och visat på detta i sin produktion? Har stor vinst kan vi se, såväl pedagogiskt som inom måluppfyllelsen, än om vi skulle arbetat ”för oss själva”? Hur väl har det upplägg som initialt planerades för mött de behov som fanns för att höja kvaliteten på elevernas produktion? Att ställa sig de här frågorna är relevant då målet är att optimera undervisningen i klassrummet och i sin tur få så bra avkastning som möjligt på den pedagogiska insats som görs. Ingenting ska ju trots allt göras i onödan.

När väl eleverna tog sig an det individuella momentet vilket innebar att välja ett eget land och sedan fördjupa sig i det kunde vi snart se att eleverna uppvisade en större säkerhet att hantera en kartbok, använde register/innehållsförteckning i sitt sökande och med hjälp av mallar var mer självständiga i sitt arbete. Dessutom kunde de med hjälp av exempeltexten, exempelmeningar och lista över ämnesrelevanta ord ta sig an skrivuppgiften, i större grad, på egen hand. Att kollegor emellan sedan kan dra nytta av varandras expertis för att höja nivån inom sitt ämne ger ytterligare en ”win-win”.

Och hur var det nu med den där frågan: Vad finns egentligen i en kartbok? Tre veckor efter arbetets start började så småningom faktatexterna trilla in och bara efter att ha ögnat igenom dem kan vi se att eleverna utvunnit mer av kartboken än deras förkunskaper visade och producerat en text som utgår i stora drag från de delar undervisningen behandlade.

Att diskutera:

  1. Vilka arbetsområden/uppgifter i din undervisning skulle kunna bli en öppning för att arbeta över ämnesgränser?
  2. Hur kan undervisningen organiseras så att pedagoger emellan, i större drag, kan dra nytta av det innehåll som behandlas i respektive ämne?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *