Vad är naturvetenskap? – En svettig historia om NO i årskurs 6

– Det vi gör nu, är det kemi eller fysik?

Jag tror att de flesta som undervisar NO känner igen frågan. Som lärare kanske man strävar efter att jobba ämnesövergripande och lägger inte så stor vikt vid den frågan men för eleverna som får omdöme eller betyg i respektive ämne spelar det  en viss roll. För min del menar jag att det finns anledning att lägga tid på att skapa förståelse för vad naturvetenskap är och vad den innehåller. I långa loppet kan det ha stor betydelse för både elevernas engagemang och lärande.

I skolan försöker vi att motivera för eleverna varför de skall lära sig olika saker men vi pratar kanske inte lika mycket om vad själva kunskaperna står för. Vilken är naturvetenskapens karaktär, dvs vad är det som gör saker till naturvetenskap, hur uppstår naturvetenskap och hur påverkar det oss? Hur skall man kunna lära sig något om man inte till fullo förstår vad det är man lär sig? Detta, tillsammans med hur vi undervisar, är mycket viktigare än att elever skulle vara mer intresserade av vissa områden än andra. Elever är intresserade av naturvetenskap i det stora hela och kan engagera sig i det mesta. Det här läsåret undervisar jag årskurs 6 för första gången på länge och har medvetet lagt mycket tid på att skapa förståelse för själva naturvetenskap i sig.

Jag har haft några punkter som jag har hållit mig till för att tydliggöra naturvetenskapens karaktär vilket bland annat har inneburit:

  • Naturvetenskap bygger på observationer och fakta
  • Naturvetenskapliga förklaringar är de som stämmer bäst med de kunskaper vi har just nu
  • Naturvetenskapliga förklaringar blir allt bättre eftersom de granskas och prövas systematiskt
  • Det finns en modell för hur man naturvetenskapligt undersöker saker. Den är inte statisk men ligger till grund för naturvetenskapligt arbete
  • Naturvetenskap har stor påverkan på teknologi, hälsa, miljö, politik och på hur vi uppfattar världen omkring oss

Poängen med ovanstående har varit att framställa naturvetenskap som något som bygger på observationer (och inte tro), som ständigt utvecklas allteftersom vi når ny kunskap, som kritiskt granskas och kan kontrolleras och som har stor påverkan på våra liv. För att åstadkomma detta har två saker varit extra viktiga, alla elever skall känna att de är naturvetare och arbetet utgått från aktiviteter där de har varit delaktiga. Elevernas delaktighet ledde fram till att de första veckorna på terminen har kretsat kring … svett!

Min idé var att vi skulle jobba med naturvetenskap utifrån tre laborationer, en i biologi, en i kemi och en i fysik. Det skulle visa på de tre ingående ämnenas likheter och skillnader samt tydliggöra att man ofta kan titta på en och samma sak ur olika naturvetenskapliga perspektiv. Det skulle också innebära att vi kunde etablera en modell för att arbeta naturvetenskapligt. Eftersom att delaktighet skapar engagemang ville jag att laborationerna skulle utgå från någon fråga från eleverna själva. Den delen var inte så svår att genomföra, sjätteklassare har gott om frågor. På något sätt kom vi in på svett och jag påstod att vi svettades från hela kroppen, hela tiden. Detta mottogs med viss skepsis men det var enkelt att visa, alla fick sitta med en plastpåse runt handen i ett par minuter och kunde snart konstatera att det blev klibbigt, fuktigt och immigt i påsen. Det var då frågan kom: Hur kommer svetten ut ur huden?. Här hade vi vår biologilaboration. Eleverna fick ställa hypoteser (som byggde på observationen om svett i påsen och deras tidigare kunskaper, alltså inte några ”smarta gissningar”). Sedan sammanfattade vi deras hypoteser och valde att gå vidare med den som flest hade kommit fram till nämligen att svetten kom ut ur små hål i huden. Nästa steg: hur under söker vi detta? Den delen var inte så svår, stereolupparna plockades fram och resultatet dokumenterades med hjälp av deras mobilkamror (bli jättebra bilder att fota genom stereolupp eller mikroskop). Vi såg svettporer och i något fall små svettdroppar. Med hjälp av detta drog vi vår slutsats och frågeställningen var besvarad. Detta födde nya frågor: Varför svettas vi? Vad innehåller svett? Det ledde till nya hypoteser och en fysiklabb där vi undersökte vad som hände med temperaturen när vätska avdunstar från ett föremål och en kemilabb där vi avdunstade vatten från ”svett” (som jag blandat) och såg att det bildades saltkristaller. Till slut sammanfattade vi och såg att vi undersökt svett ur tre perspektiv dvs svett som en funktion hos en levande organism (biologi), hur energi omvandlas för att avdunsta vatten (fysik) och hur ett ämne (koksalt) är i lösning för att sedan bilda kristaller (kemi). Vi kunde se skillnader mellan biologi, kemi och fysik men framförallt hur de hänger ihop som naturvetenskap. Eftersom alla hypoteser kom från dem själva, deras egna erfarenheter och kunskaper, och att vi pratade om hur  påverkar oss (t ex vikten att dricka när det var varmt, att hålla sig torr när det är kallt etc) blev kopplingen till omvärlden stark och engagemanget stort.

Nu återstår att hålla detta levande så att det hjälper eleverna att förstå naturvetenskap, i skolan och resten av livet.

Att diskutera

  1. Hur framställer du naturvetenskapens karaktär för eleverna?
  2. Hur gör du för att öka delaktigheten hos eleverna?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *