Väcka eller döda nyfikenhet

“Nu ska vi prata om geometriska objekt” eller “vad vet ni om geometriska objekt?”, två fraser som skulle kunna vara inledningen till en matematiklektion men med helt olika ingångar. Genom den första frasen förutsätter jag som lärare att eleverna saknar kunskap och erfarenheter kring ämnet och att jag är källan till vad de ska möta och lära sig. I den första frasen visar jag inte heller något intresse för att höra elevernas tankar eller ta del av deras tidigare erfarenheter. Den andra frasen är till skillnad från den första en fråga. En fråga som tar för givet att eleverna har någon form av tanke kring geometriska objekt och att jag som lärare är intresserad av att höra dessa tankarna. Dessa två tänkbara scenario till inledning av en lektion är också ett sätt att se på hur vi väcker intresse och engagemang hos eleverna kring ett ämne. I detta blogginlägg kommer jag beskriva några olika sätt att starta en lektion som jag upplevt varit lyckade för att skapa nyfikenhet hos eleverna.

Det är lätt att blicka ut över klassrummet och se om eleverna verkar intresserade och engagerade eller inte. Det syns tydligt på elever i årskurs 3 om de aktiva och ivriga att få dela med sig av sina tankar eller om de halvligger på bänken samtidigt som de försöker få pennan att balansera på suddgummit. Även om balansövningar säkert går att få in i någon del i läroplanen är det kanske inte just det som är syftet med lektionen utan istället vill vi att eleverna är delaktiga och visar intresse för undervisningens innehåll. Ett sätt för att uppnå det sistnämnda tror jag är att göra en bra lektionsstart där eleverna engageras och dras med. Att ställa en fråga som inledning är inget revolutionerande men kan vara en öppning för att få intressanta diskussioner och framförallt ett sätt att få syn på elevernas tidigare kunskaper. 

“Med en fråga väcker jag också elevernas tankeförmåga”

Med en fråga väcker jag också elevernas tankeförmåga och ställer krav på att eleverna faktiskt ska använda sig av sina tankar. Jag ser inte eleverna som tomma blad som ska matas med information utan istället vill jag bjuda in till ett samtal där eleverna är delaktiga. 

“Ge eleverna ett problem som ska lösas”

Ett annat sätt att väcka intresse kan vara att ge eleverna ett problem som ska lösas utan att ge så mycket instruktioner. Ett exempel på detta kan vara så som vi startade upp ett tema kring teknik. Eleverna fick ett suddgummi och fem tuschpennor och fick i uppgift att förflytta suddgummit över bänken utan att röra suddgummit. Direkt började alla prova sig fram med olika tekniker och genom att gå runt att lyssna och se på det som eleverna gjorde fick jag upp ögonen för olika tankesätt hos eleverna. Efter att ha testat olika sätt var det många som använde sig av pennorna som rullstockar med suddgummit ovanpå, dvs. använde pennorna som hjul för att förflytta ett föremål. En grupp provade även att använda pennorna som en hävstång för att skjuta iväg suddgummit. 

När de fått testa ett tag hade vi en genomgång kring de olika gruppernas förslag och då kunde jag på ett naturligt sätt få in orden hjul och hävstång genom att ta fasta på elevernas förslag. Detta blev en bra ingång till vårt arbete som skulle beröra enkla maskiner där just hjulet och hävstången ingick. Genom att ta tillvara elevernas tankar i detta fallet så skapades ett engagemang i gruppen och de verkade förstå syftet med de olika maskinernas funktion i ett tydligare sammanhang än om jag bara berättat. Nu fick de uppleva, prova sig fram och skapa sin egen kunskap. 

“Olika påstående för eleverna att ta ställning till”

Denna vecka har vi börjat arbeta med religion. I många andra sammanhang har vi pratat om skillnaden på fakta och fantasi och hur dessa skiljs åt, men vad är då religion – fakta eller fantasi? För att komma åt elevernas tankar kring detta utan att nämna ordet religion gjorde vi en uppstartsuppgift där eleverna fick olika påstående, t.ex. “när man dör kommer man till himlen, i ett tidigare liv kan du har varit ett djur”, uppgiften var sen för eleverna att ta ställning till om dessa påstående var sant eller falskt. När jag gick runt bland eleverna hade de olika tankar och var oense om vad de skulle svara kring de olika påståendena. Efter övningen hade vi en genomgång där jag började med att ta upp påståendet “när man dör kommer man till himlen”. Alla grupper utom en hade svarat antingen sant eller falskt, den andra gruppen hade svarat vet ej. När grupperna fått svara ställde jag frågan: “Hur många här inne har dött någon gång?”. Då var det inte så många händer som räcktes upp. Istället fick vi igång ett samtal om hur vet vi vad som händer och många elever tog upp ord som tro, hoppas, vi vet inte osv. Tanken med uppstartsuppgiften var att eleverna själva skulle komma fram till att det finns saker vi inte vet och att människor då har rätt till sin egen tro och att man har rätt att tro vad man vill. 

Min övergripande tanke med hur jag vill inleda ett nytt arbetsområde handlar framförallt om att skapa situationer där eleverna känner lust att lära genom att bli intresserade, bli frågvisa och har en vilja att lära sig mer. 

Att diskutera

  • Hur introducerar du nya arbetsområden?
  • Vilka arbetsmetoder använder du för att fånga elevernas intresse? 
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *