Utvärdering, bedömning och lärande –  allt i ett!

Utvärdering av undervisningen om likhetstecknet

Så här i slutet av årskurs ett ville jag ta reda på hur min undervisning om likhetstecknet fallit ut hos eleverna. Jag har använt mig av mattelyftsmodulen taluppfattning när jag planerat min undervisning och lagt upp den kring de kritiska aspekter som finns vid inlärning av likhetstecknet. Nu ville jag utvärdera och bedöma hur långt vi nått för att kunna planera kommande arbete i årskurs två med likhetstecknet.

Liksom många andra blev jag inspirerad av Cristian Abrahamssons inlägg Kims matteprov. Kunde Cristians sätt att arbeta med Kims prov fungera lika väl i årskurs 1? Jag bestämde mig för att prova och konstruerade, utifrån de kritiska aspekterna jag undervisat om, ett prov.

Följande kritiska aspekter hade jag valt ut.

  • eleverna ska ges möjlighet att utveckla en förståelse för att likhetstecknet i matematiken är en likhet mellan kvantiteter (det är lika många eller lika mycket på varje sida om likhetstecknet men sidorna ser inte nödvändigtvis likadant ut).
  • eleverna ska se att en matematisk likhet är ett påstående som är sant då de två leden (sidorna) har samma värde.
  • eleverna ska se att det blir ett felaktigt (falskt) påstående om man använder likhetstecknet på fel sätt.
Hur gjorde vi?

Jag lät eleverna arbeta med uppgifterna individuellt under en lektion. Under tiden noterade jag  vilka uppgifter de behövde hjälp med och vilka frågor de ställde. Jag satte mig sedan ner och gick igenom alla proven för att se vilka olika svar som fanns representerade. Jag hade då kunskap med mig om vilka uppgifter eleverna bett om hjälp kring och visste hur de resonerat kring olika uppgifter. Därefter svarade jag själv på provet med hjälp de olika felsvaren som jag sett fanns representerade i klassen. Vid nästa lektionstillfälle lät jag eleverna två och två rätta Kims prov. Jag presenterade Kim som en fiktiv person, men det blev snabbt tydligt att eleverna tänkte på den Kim som arbetar på fritids… Misstag av mig! Eleverna köpte dock att det här inte var Kim på fritids utan spelade med och tyckte det var spännande med en “okänd” elev.

Vi enades om hur vi skulle markera rätt och fel på provet. Vi diskuterade länge kring just fel och kom fram till att när man ser något man tror är fel så blir man nyfiken på hur Kim tänkt. Alltså markerar vi det med ett frågetecken och så försöker vi ta reda på hur han tänkt. Vi arbetar med devisen att vi kan lära oss av att göra fel och att det till och med kan vara bra att våga göra fel för då kan vi alla lära oss något av det. Därför var det viktigt att fokus inte blev att hitta fel och markera dessa som något dåligt.

Det blev en väldig aktivitet i klassrummet direkt. Fraser som “Men det här stämmer inte!”, “Så skrev inte jag!” och “Det här är rätt” hördes i klassrummet. De allra bästa resonemangen fördes i de par där en av eleverna tänkt “fel” som Kim och ville markera rätt och den andra eleven inte höll med. Då fick de argumentera för varandra om sina olika tankesätt.

Efter att ett par rättat sitt prov fick de jämföra med ett annat par. Även då uppstod en del omrättningar då ett par förklarade för ett annat hur de tänkte att Kim tänkt. Till sist fick varje elev gå tillbaka till sitt ursprungliga prov och rätta det själv. Det var efter den sista rättningen som det föll på plats för några elever – “men, jag tänkte precis som Kim!” När eleverna fick sina egna prov såg vissa att de hade någon uppgift där de missuppfattat och nu kunde de själv se och förstå hur de tänkt och varför det blev fel. Det var nog de här upptäckterna som synliggjorde elevernas egna lärande allra mest.

Fler användningsområde för Kims prov

Vi har utifrån Kims prov även fört diskussioner kring tidsaspekten. Vi antog att Kim var först färdig med provet av alla i klassen. Påverkar det kvaliteten på resultatet? Nej, var alla överens om. För han hade ju gjort många fel! Det är bättre att ta längre tid och lära sig mer. Något som är lätt för eleverna i teorin men som vi behöver fortsätta att arbeta med för att alla ska se fördelarna med att lägga ner tid och tålamod på uppgifterna. Några elever tyckte att parametern hur man skriver siffrorna skulle bedömas. De prov som var skrivna med fina siffror skulle bedömas vara av högre kvalitet. Det höll inte alla med om men alla enades om att det är viktigt att man kan läsa ut vad det ska stå. Annars kanske man markerar det som fel.

Som avslutning på den här serien av lektioner pratade vi om vad vi lärt oss när vi arbetat med Kims prov. Eleverna tyckte:

  • Mer matte
  • Likhetstecknet
  • Plus och minus
  • Att rätta själv
  • Att göra frågetecken
  • Samarbeta

Jag berättade att de också tränat på att argumentera. Det var ett nytt begrepp för eleverna. Men vi diskuterade vad det betyder och i vilka sammanhang man kan använda sig av att argumentera. Jag visade också på, när under lektionerna de använt sig av att argumentera genom att återkoppla till de situationer då de inte tyckt lika om en rättning. Då förstod en del och kunde formulera det som att “menar du när vi försökte övertala varandra?”

Förmågan att argumentera kommer vi att återkomma till, liksom att skapa lärandesituationer av bedömningstillfällen. Det är ett  bra sätt att synliggöra elevernas lärande och träna på att argumentera, resonera och föra och följa matematiska resonemang.

Lärarens lärande

För min egen del var det en lärandesituation att  konstruera provet. Får jag veta det jag vill? Kan jag bedöma den kunskap jag tänkt bedöma? Har jag undervisat om det jag tänker bedöma? Att ta sig tid att gå igenom och kategorisera elevernas svar är också värt mycket. Dels ger det en bild av var vi är och vart vi ska. Men det är också viktigt att stanna upp och se till att eleverna får utveckla förståelse för det som de faktiskt inte kunde. Jag tyckte att det blev en bra lärandesituation samtidigt som jag kunde göra en summativ bedömning om var vi befinner oss vad gäller förståelse för likhetstecknet. Det tillsammans blir en utvärdering av min undervisning kring likhetstecknet.

Att diskutera
  • Hur kan vi skapa lärandesituationer av ett bedömingstillfälle? Vad finns det fler för goda exempel?
  • Hur utvärderar du din undervisning?
  • Hur kan vi använda eleverna som lärresurser för varandra?
  • I vilka andra ämnen skulle det här arbetssättet fungera?
Share Button

5 reaktioner på ”Utvärdering, bedömning och lärande –  allt i ett!”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *