Utmaningar i det professionella kollegiala lärandet

På Marbäcksskolan driver vi just nu ett utvecklingsarbete inspirerat av Helen Timperleys tankar om hur fortbildning för lärare bäst bör läggas upp för att ge resultat. Att först börja med att identifiera elevernas behov och sedan med det som utgångspunkt lägga upp det kollegiala lärandet med ny kunskap för att höja elevernas måluppfyllelse.  Vår resa för att få det kollegiala lärandet på vår skola att fungera har bara börjat, men i detta inlägg kommer jag att lyfta några av de utmaningar vi stött på i början.

Just nu hoppar vi inte på nya ideér, vi är upptagna och det kommer ta tid.

Bakgrund Marbäcksskolan
Vi är en F-5 skola i Svedala kommun. Skolan är 3-parallellig med ca 30 lärare. Totalt är vi ett 50-tal anställda och har ca 300 barn inskrivna på fritids. Vår organisation består av arbetslag som är basen för vår verksamhet. Dessa är ihopsatta utifrån ett ämneslärarsystem, så eleverna möter olika lärare i olika ämnen.
På skolan finns en utvecklingsgrupp som består av vår rektor Anna Tuvesson samt 5 lärare (4 förstelärare). Denna grupp  har som uppgift att driva och planera den gemensamma kollegiala fortbildningen, som vi kallar vårt utvecklingsarbete.

Vår skola!

Kort om upplägget av vårt utvecklingsarbete i fyra faser och cykler
Arbetsgången i vårt utvecklingsarbete består av 4 faser: analysfasen, planeringsfasen, utvecklingsfasen och utvärderingsfasen.  Vi rör oss fram och tillbaka mellan dessa i cykler. Vi startade för ett år sedan och under drygt ett halvår befann vi oss i analysfasen. Just nu befinner vi oss i utvecklingsfasen.  Skillnaden mot tidigare gemensam fortbildning är framförallt  att vi nu har med analysfas och utvärderingsfas. Tidigare har vi hela tiden hoppat på saker som vi hört varit bra  och rört oss i planeringsfasen och utvecklingsfasen för att sedan påbörja något nytt i samma faser. Detta har i mycket liten utsträckning förändrat elevernas undervisning på sikt och ej då heller ökat elevernas måluppfyllelse.

De fyra faserna i vårt utvecklingsarbete.

Själva analysfasen är grunden, där vi hittar just våra elevers behov. Där vi går ut och verkligen tar reda på hur elevernas undervisning ser ut och vad som faktiskt behöver förändras för att elevernas lärande ska utvecklas. Analysfasen har i korthet sett ut så här:

  1. Utvecklingsgruppen formulerade ett prioriterat mål utifrån våra elevers behov. Detta bör förbättras:
    ”Elevers förmåga att skriva texter med röd tråd och tydlig struktur, samt deras förmåga att producera texter”
  2. Alla lärlag skrev teser, antagande, till varför elevernas förmåga kopplat till det prioriterade målet ser ut som det gör idag.
  3. Utvecklingsgruppen sammanställde teserna.
  4. Lärlagen fick titta på dessa för att rangordna dem.
  5. Utvecklingsgruppen formulerade gemensamma teser.
    Våra teser:
    Eleverna upplever ej meningsfullhet i undervisningen.
    Eleverna saknar relevanta begrepp och stödstrukturer i sitt skrivande.
  6. Teserna testas utifrån kriterier vid lektionsobservationer.
  7. Slutsats och lärdomar diskuteras. Omformulering av de två teserna till en.
    Vår tes:
    Eleverna behöver mer stöttning i att utveckla sitt språk för att känna meningsfullhet och sammanhang, så att de kan utveckla sitt skrivande och sitt lärande.

Läs om hur vår analysfas lagts upp och gått till  av min lärarkollega Sofie Palm Ett utvecklingsarbete med delaktighet.

Utmaning att välja prioriterat mål
På vår skola gick vi tillväga så att det var vår rektor Anna Tuvesson och vår utvecklingsstrateg  i Svedala kommun Michael Rystad (expertis utifrån), som efter att ha gått igenom resultaten på NP i svenska för årskurs 3 och SKA,  gav ett förslag till oss i utvecklingsgruppen på något våra eleverna behövde bli bättre på. Att ledningen är väldigt aktiv i detta tror vi är viktigt,  eftersom det är den som ska vara ansvarig för och sätta målen för verksamheten.

Vi i utvecklingsgruppen förde sedan mycket diskussioner kring deras förslag innan vi bestämde oss för att formulera det som vårt prioriterat mål. Några av de saker som vi diskuterade och som är viktiga:

  • Det får inte vara för stort utan ska vara greppbart. Välj ett område som går att göra smalt och djupt.
  • Det ska leda till stor delaktighet, vilket skrivandet gör eftersom alla lärare oavsett undervisningsämne mer eller mindre arbetar med detta.
  • Det ska ha en god potential att genom gemensam kollegial fortbildning leda till att elevernas undervisning förändras och deras måluppfyllelse ökar.
  • Det ska gå att mäta/utvärdera att elevernas måluppfyllelse ökar.
Ett prioriterat mål ska vara SMART.

 

 Utmaningen att utvärdera och mäta vårt arbete så att det leder till ökad måluppfyllelse.
Tanken är att man hela tiden under utvecklingsarbetets gång behöver reflektera kring hur den förändrade undervisningen påverkar elevernas resultat. Vi tycker att den största utmaningen varit att välja hur vi systematiskt ska utvärdera och mäta effekterna av det hos eleverna. Vi vill denna gång inte ta för givet att de leder till avsedda effekter utan att ta reda på om det verkligen är så.

Vi har valt följande sätt, men behöver arbeta mycket mer för att få bättre kvalité på dessa sätt:

Enkät med frågor kopplade till båda delarna av vår tes ( språkutveckling och meningsfullhet) . Frågorna är av typen skattning där varje lärare själv får tänka till och uppskatta sina egna styrkor och utvecklingsområden. Alla lärare har fått fylla i den precis innan vi gick in i fas 3, ny kunskap, och tanken är att regelbundet göra om den. Detta både för egen skull för att se sin egen utveckling och för att vi i utvecklingsgruppen ska kunna följa hur undervisningen förändras.

Lektionsobservationer som vi gjorde hos varandra redan under analysfasen. Detta skedde när lärlagen hade formulerat kriterier till teserna. Hur ser undervisningen ut i klassrum som tränar språklig förmåga? Hur ser den ut när eleverna känner meningsfullaktighet?
Vi kommer att fortsätta med att göra lektionsobservationer regelbundet för att se att fler och fler kriterier blir synliga.  Det känns som ett bra verktyg ,men samtidigt en utmaning.  Vi känner att vi behöver träna mycket på lektionobservationer och även söka mer kunskap om det för att de ska fungera både som mätbart verktyg och formativ feedback mellan oss.

NP och SKA kommer vi långsiktigt att följa resultaten på  för att se att elevernas måluppfyllelse ökar.

Utmaningen att hitta gemensam tid
På Marbäcksskolan arbetar vi med vårt professionella lärande i tre veckors cykler om ca 2h varje vecka.
Vecka 1: Våra tre lärlag träffas. På dessa träffar delger vi varandra det vi provat, diskuterar, prövar nya arbetsuppgifter mm.
Vecka 2: Utvecklingsgruppen  planerar och förbereder träffen i lärlagen.
Vecka 3: Arbetslagets tid / Ibland möjlighet för egen inläsning av litteratur.
Mellan lärlagens träffar sker egen inläsning av litteratur/film på förtroendetid hemma  och uppgifter i verksamheten med eleverna genomförs.

Upplägget på vårt utvecklingsarbete denna gång har gett ökad delaktighet, vilket i sin tur gett en positiv effekt på att alla verkligen försöker prioritera våra tillfällen. Det märks  mindre krock med andra möten än tidigare. För oss som sitter i utvecklingsgruppen tycker jag dock att det hade behövts mer arbetsförlagd tid. På en del skolor har man idag valt att en del lärare har 40 timmars arbete på sin arbetsplats för att just kunna driva utvecklingsarbete och andra arbetsuppgifter som kräver gemensam tid.

Det finns mycket som ska hinnas med.

Det är en utmaning att skapa ett system med tydliga ansvarsområde och arbetsuppgifter  för lärares professionella lärande. Det är en utmaning att också att hitta tid för detta.  Timperley  hävdar bestämt att tid är en prioriterings- och organisationsfråga. Det är en fråga för varje lärare, men också en fråga för skolledningen.

Lärares motivation
Vi känner denna gång en stor skillnad mot tidigare utvecklingsarbete. Vi har stannat upp och låter det få ta tid. Det kommer ha effekt på elevernas undervisning . När man kollegialt på en skola kan lära tillsammans och förändra undervisningen  så att elevernas måluppfyllelse ökar är det väldigt motiverande.

Timperley poängterar det önskade utfallet, d.v.s. att elevernas resultat, är en viktig förutsättning för lärares professionella lärande. Både för lärarens egna drivkraft och motivation i sin kompetensutveckling, men också för dem som planerar och organiserar lärarnas kompetensutveckling.

Att diskutera:

  1. Hur skapar ni motivation för kollegial professionsutveckling på er skola ?
  2. Hur har ni skapat ett system med tydliga ansvarsområden och arbetsuppgifter för lärares professionella lärande på er skola?
  3. Vilka systematiska metoder använder ni och tycker ni fungerar för att mäta elevers framsteg och resultat kopplat till förändrad undervisning?

Läs mer:
Analys som stöd för utvecklingsarbete på Kvutis.
Lärmodul  Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans.

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *