Under ytan

I läroplanen står att vår undervisning ska syfta till att främja en hållbar utveckling. Under mina år som lärare har det varit en naturlig del i mitt arbete att få elever att förstå att deras handlande kan förändra och förhoppningsvis förbättra framtiden både för natur och människor. När jag förra året undervisade om vatten var det naturligt att prata om hur vi kan ta hand om världens vatten på olika sätt. Att spara på vatten och inte slänga plast i naturen var förslag som eleverna kom fram till. Läsåret i år startar med ett tema om naturen. Vi studerar vilka djur vi kan hitta nära, det vill säga på skolgården, och en bit från skolan, i skogen, i och vid sjön. När jag betraktar mina elever under deras undersökningar av skolgården ser jag att flera av eleverna verkar vara ovana att vara utanför skolgårdens gränser, när vi pratar om det är det få som vistas ute i skog och mark. Många elever är osäkra på vad de ska vara rädda om och främja för att skapa en hållbar utveckling. De är rädda för att lämna det trygga samhället och ge sig ut i naturen. De är helt enkelt inte vana, de kan inte se att alla djur och insekter behövs i naturen

Att förbereda inför undersökning

Mitt arbete blir att förbereda eleverna inför våra studier i skogen och vid Ekholmssjön. Vi ska studera vad som finns i sjön och behöver viktiga begrepp för att förstå vad som ska göras. Många av mina elever vet inte vad håva betyder, de har inte en aning om vad en lupp är för något och de har aldrig sett en insektsbok förr. Om allt är nytt för dem är det svårt att göra observationer och iakttagelser ute i miljön.

Vi startar med att arbeta med luppen, jag presenterar den, visar och förklarar. Eleverna provar sig fram vad ska de göra med den. Det är inte lätt och ofta hör jag jag ser inget, min fungerar inte. De upptäcker att deras fingrar ser olika ut om de tittar på ovansidan respektive undersidan. När eleverna har förståelse hur en lupp ska användas får de titta på en liten skalbagge jag tagit med mig. De flesta säger skalbagge direkt men det tar stopp när jag frågar om de kan förklara hur den ser ut. De saknar begreppen de behöver för att kunna förklara hur den ser ut. Vi pratar om bakkropp, ben, antenner, vingar och så vidare. Jag tar fram en bedömningsnyckel eleverna studerar den intresserat. De upptäcker att de först måste räkna benen och därefter studera insektens utseende noga för att kunna se vad det kan vara för slags insekt. Vi fortsätter sedan till insektsboken och försöker ta reda på vad det är för slags skalbagge jag har med mig. De läser och kontrollerar om det stämmer genom att studera i luppen. Vi diskuterar var de finns småkryp och hur de kan fånga dem utan att skada dem.

Vi fortsätter våra förberedelser genom att gå ut på skolgården igen och leta efter småkryp. Nu vet de plötsligt att de måste leta bland vegetationen för att hitta något. De går till bedömningsnyckeln och försöker läsa ut vad de hittar. De har nu fått de redskap och begrepp som behövs för att kunna beskriva och förklara det de kanske får se vid en skog eller sjö.

Utedagen

Här finns inget.

När vi kommer ut till sjön vill alla eleverna genast håva. De inser ganska snart att det inte är så lätt att få tag på djur i sjön. Här finns inga! hörs det. Jag utmanar eleverna med en fråga som kan få dem att tänka kring det det redan vet. Var hittade vi dem på skolgården? Var det mitt ute på gården där alla kunde se dem lätt? Nej, då måste vi håva inne vid växterna kommer de på. Fortfarande svårt att hitta något. Var tror ni de är, uppe vid vattenytan eller? Nere på botten kommer det genast från eleverna. De försöker igen och då lyckas de bättre.

Här inne finns det djur!

De är intresserade och vill veta vad de hittat och ger sig av till bedömningsnyckel som ligger upplagd. Vissa elever har fortfarande svårt att se hur de ska göra men de allra flesta klarar av att läsa ut vilket djur de har fått upp. Det som gör mig varm om hjärtat är de elever som har svårt att koncentrera sig och inte verkar så intresserade när vi arbetade i skolan, de gör artbedömningen på mindre än 30 sekunder och hjälper sedan sina kompisar på ett bra sätt. Här får elever som har svårt med koncentrationen i klassrummet möjlighet att visa sin förmåga att samarbeta på ett naturligt sätt. Alla elever får möjligheten att upptäcka och utforska naturen vi befinner oss i. Vissa är ytterst försiktiga då de inte känner sig helt trygga i omgivningarna, men genom att jag stöttat dem med genomgång av arbetsuppgiften tidigare känner de sig trygga med vad de ska göra. Det hjälper dem att arbeta med uppgifterna i den nya miljön.

Vad kan det vara?

När jag är ute med elever har vi alltid en ganska lång stund fri lek för att få uppleva, upptäcka och undersöka saker de själva ser runt om sig. Några av de försiktiga eleverna vågar först inte ta för sig men deras kompisar hjälper dem att våga och visar gärna sina fynd eller sina fina lekställen för alla andra och då vågar de lite mer. Att vara ute i naturen främjar både förståelsen för en hållbar utveckling, samarbetsförmågan och ger eleverna en möjlighet att känna varandra på andra sätt än vad som sker i skolmiljön. Genom att eleverna får uppleva spännande saker ute i naturen hoppas jag att de får den förståelse de behöver för att främja en hållbar utveckling. Vårt arbete fortsätter i skolan flera veckor efter våra studier i naturen. Vi pratar vidare om näringskedjor och ser hur allt i naturen hänger ihop. Vi avslutar med en uppgift där eleverna får diskutera vad som händer när näringskedjan i naturen blir rubbad på något sätt.

Material

I Svedala har vi förmånen att få låna material från kommunen. Materialet består av fina håvar, luppar, bedömningsnycklar, undervattenskikare och mycket mer. Det finns material att arbeta med innan, under och efter exkursionen och det medföljer ett undervisningsmaterial och lärarstöd till olika årskurser. Den avslutande uppgiften kring näringskedjan hämtade jag från materialet.

Uppgift – Vad händer om….

Materialet är framtaget av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd med stöd av Region Skånes Miljöfond. Information om materialet finns på www.segea.se under fliken ”informationsmaterial” och på http://www.segea.se/for_skolor/material_segea.html. Det finns ett litet fel på denna sida nämligen kontaktinformationen. Vill du få tag på materialet maila istället jessika.cansund@svedala.se eller ring på 0406-268242. Arbetar du i Svedala kommun är detta ett bra material som du lånar gratis. Allt hämtas på Kommunhuset i Svedala.

Att diskutera

  • Hur hjälper vi elever som har sin bekvämlighetszon i samhällen eller på köpcenter att komma ut i naturen och uppleva dess artrikedom?
  • Hur stöttar vi elever så de kan använda det material och begrepp de behöver för att utföra sina arbetsuppgifter?
  • Hur arbetar du för att främja en hållbar utveckling?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *