I vårt SKA-arbete på Aggarpsskolan har vi under en längre tid arbetat med ULF-projektet där fokus ligger på språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisningen. (Du kan läsa mer om ULF här) Mycket av arbetet har handlat om vetenskaplig grund, vad forskning kommit fram till, men under denna termin var det nu dags att förflytta fokus från vetenskaplig grund till beprövad erfarenhet. I arbete med ULF har lärarkollegiet diskuterat olika case som har bestått av pedagogiska och didaktiska dilemman. Dessa diskussioner har vi tillsammans med Malmö Universitet analyserat och funderat mycket kring hur fokus nu kan flyttas från att vara teorier till praktik. Målet är ju i slutänden att förändra undervisningen till det bättre.
Tillsammans med MAU fördjupade vi oss i forskning kring språkutveckling och tyngden ligger i Maaike Hajer och Theun Meestringa forskning om språkinriktad undervisning. De har skrivit en hel del artiklar och böcker i ämnet, bland annat Språkinriktad undervisning – en handbok som handlar om hur vi kan fördjupa vår förståelse av sambandet mellan språk och lärande. Boken ger handfasta exempel och metoder som skapar förutsättningar för högre måluppfyllelse i grundskolan och gymnasiet. Maaike Hajer har även varit med och arbetat fram en av Skolverkets modul Från vardagsspråk till ämnesspråk som ingår i Läslyftet. Där finns en text Språkutvecklande arbetssätt främjar lärande som sammanfattar enkelt vad deras forskning kommit fram till.
Det som Maaike Hajer och Theun Meestringa bland annat säger är att vi lärare behöver vara medvetna om framför allt tre delar, kontext, språklig interaktion och språklig stöttning.
- Kontext, att begripliggöra ämnesspråk och tänkande genom att utgå från sammanhang som gör innehållet tillgängligt och använda bilder och andra visualiseringar. En inledning som väcker driv och nyfikenhet, inte bara dela ut en text och sedan be eleverna läsa. Se till att texten får ett sammanhang. Att vara tydlig med mål och hur kunskapen ska användas.
- Språklig interaktion, att främja interaktion, en aktiv och medveten språkanvändning i utforskande samtal och skrivuppgifter. Arbeta med högläsning – stanna upp och diskutera – ge strategier. Ta reda på elevernas förkunskaperna → läs texten → vad kan du nu? När eleverna ser sin utveckling skapar det nyfikenhet och engagemang. Arbeta med ämnesspecifika ord och begrepp. Låta eleverna använd kunskaperna i diskussioner.
- Språklig stöttning, att visa och guida eleverna hur de kan förstå och använda skolspråket allt bättre. Modellera läsningen gemensamt, arbeta aktivt med läsförståelsestrategier. Dela upp texten och ge uppgifter på vägen. Skapa inre bilder.
När vi tillsammans på Aggarpsskolan gått igenom den teoretiska bakgrunden var det nu dags att börja tänka praktiskt. I de olika ämneslagen planerade vi nu gemensamt, utifrån en mall, en lektion där vi arbetade med språket och språkutvecklande arbetssätt. Lektionen skulle innehålla de tre aspekterna och den skulle vara möjlig att utvärderas av pedagoger och elever.
Under detta arbetet fick vi mycket positiv respons då många av pedagogerna upplevde att de fick förutsättningar att fokusera på flera viktiga aspekter av lektionsplaneringen. Aspekter som det inte alltid fanns tid att fundera över. Många var även positiva till att det gavs möjlighet att samplanera och diskutera hur en bra lektion behöver se ut för att fånga eleverna och få eleverna att utveckla sitt språk ytterligare.
Nu var det dags att skrida till verket, lektionerna genomfördes och utvärderades både av lärare och elever. För att underlätta reflektion och utvärdering användes ett GLL-protokoll (Gjort, Lärt, Lurt enl. Tom Tiller 1999),
I protokollet ges läraren möjlighet att själv reflektera över den genomförda lektionen för att sedan i sista rutan, Vad är klokt att göra, diskutera tillsammans med kollegorna vilka förändringar som kan behövas för att lektionen ska utvecklas ännu mer. Tanken är att få igång en process som utvecklar undervisningen på sikt, att vi tillsammans fokusera på det som fungerar bra, hittar förbättringsområden och utvecklar vår undervisning.
Nu går ULF-projektet vidare under hösten. Allt material som lärarna skrivit och lämnat in ska analyseras och sammanställas. Målet är att vi ska hitta en fungerande metod för att lyfta språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisningen. Fortsättning följer!
Att diskutera:
- Hur arbetar ni med att samplanera lektioner i era arbetslag eller ämnesgrupper?
- På vilket sätt reflekterar och utvärderar ni er undervisning?
Lärarexamen med inriktning mot årskurserna 1 – 7 inom framför allt matematik och NO-ämnena. Jag har fördjupat min matematikdidaktik med fokus på elever i behov av stöd.
En reaktion på ”ULF-projektet – från Vetenskaplig grund till beprövad erfarenhet”