Trygghet och studiero-inte så lätt som det låter

Terminen började med nytt arbetslag, nya elever och nya föräldrar. Samtidigt är skolan bara inne på sitt andra år. Många diskussioner både i arbetslaget, personalgruppen och i ledningsgruppen har rört trygghet och studiero och hur vi ska arbeta för att nå dit. Vilka rutiner ska vi ha och hur lägger vi upp det så att all personal i arbetslaget och på skolan känner delaktighet? Hur får vi samsyn på skolan? Hur arbetar vi på lektionerna för att få studiero? Det är mycket svårare än det låter.

Arbetet med trygghet och studiero måste bedrivas på alla nivåer. På skolnivå kommer vårt utvecklingsarbete på skolan, som det ser ut nu, att handla om detta. Efter att skolan varit igång ett läsår är det tydligt för alla att rutiner och strukturer behövs och att det krävs en samsyn i personalgruppen. Därför hade vi på en KU-dag i våras besök av John Steinberg, fil. dr i pedagogik, som pratade om ledarskap i klassrummet. Han nämner bl a dessa tre faktorer till framgångsrikt ledarskap:

  •  Vi behöver inse betydelsen av det egna ledarskapet för att få arbetsro och resultat.
  • Elever behöver mötas av lärare som ställer krav och höjer förväntansnivån.
  • Värme och kompetens utmärker det goda ledarskapet.

Dessa punkter är några av de faktorer som jag tycker att vi nu behöver arbeta gemensamt med på skolan.

Eftersom många elever är nya för varandra och oss i arbetslaget kände vi att vi hade vår chans att direkt från början arbeta med trygghet och studiero. Under vår planering i arbetslaget, innan eleverna började terminen, kom vi därför överens om några rutiner som all personal i arbetslaget ska följa.

  • Vi samlar in mobilerna i dörren på morgonen och eleverna får tillbaka dem när de går hem. Detta för att de är nya för varandra och får en större chans att lära känna varandra om de inte sitter böjda över mobilen hela rasten. Förhoppningsvis slipper vi också en del konflikter som börjar på mobilen.
  • Eleverna står på led utanför klassrummet inför varje lektion. Det blir en lugnare start på lektionen när inte alla rusar in och pratar högt med varandra och alla elever blir sedda.
  • Vi har ett tydligt dagsschema med bildstöd på tavlan.
  • Ingenting annat än det man behöver för lektionen får finnas på elevens bord, stressbollar används av de elever som har fått en sådan av specialläraren.
  • Alla elever är utomhus på rasterna.

Under lektionerna arbetar vi också med tanke på trygghet och studiero.

  • Alla lektioner börjar med en genomgång av lektionens mål och aktiviteter och en återkoppling till förra lektionen. Det är viktigt att eleverna inte bara förstår målet utan även meningen, syftet, med lektionen.
  • Vi använder stödmallar till många aktiviteter för att alla elever ska få möjlighet att delta och lyckas.
  • Vi använder checklistor så det blir tydligt vad man har arbetat med och hur mycket man har kvar.
  • Vi har mentorstid varje vecka och då arbetar vi med gruppstärkande aktiviteter i klassen. Detta är ett bra tillfälle att hinna lite mer än det värdegrundsarbete som pågår hela tiden.
  • Vi lägger mycket tid på att bygga relationer med eleverna och på lektionerna är det viktigt för oss att alla elever får bekräftelse på att vi ser dem, och att vi har en positiv och glad stämning i klassrummet.

Vi känner nu när halva terminen har gått att det börjar ge resultat. Eleverna vet vad som gäller, de vet vilka vi i personalen är och hur vi vill ha det för att de ska få studiero. Vår stora utmaning nu är att hålla i, att vi inte börjar slappna av och släppa på det som vi har bestämt oss för. Det är också viktigt att vi lärare diskuterar hur vi arbetar och delar med oss av våra erfarenheter och att vi släpper prestigen och ber varandra om hjälp.

Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen, skriver följande om skolor som de har inspekterat och som de anser lyckas med trygghet och studiero.

De har ofta ett stabilt och målinriktat arbete samt en levande diskussion om hur trygghet och studiero främjas. De har också etablerade och gemensamma rutiner för att elever ska känna sig trygga och kunna arbeta i en lugn miljö. Personalen samarbetar aktivt och ser dessa frågor som viktiga. Arbetet präglas också av tydlighet och långsiktighet.

Skolan genomsyras av att personal samspelar och vet hur de ska agera i olika situationer, såväl på lektioner som i korridorer och på raster. Elever har god kännedom om vad som gäller och de kan ordningsreglerna. 

På dessa skolor finns också ofta god kunskap om att en genomtänkt undervisning och ett bra ledarskap i klassrummet är navet i att skapa trygghet och arbetsro. Utifrån tidigare granskningar vet vi att lektioner med en tydlig struktur och lärare som snabbt fångar upp elever som blir overksamma eller stör andra är centralt för studiero.
(GD-bloggen på skolinspektionen.se, 15 maj 2019)

Många av våra diskussioner, både i arbetslaget och på skolan, handlar om just detta. Därför känner jag att ett utvecklingsarbete kring trygghet och studiero kan ge oss mycket positivt, både när det gäller arbetsmiljö och resultat. Det kommer antagligen att ta tid och kräva att vi har tålamod och att vi håller i, men det är det värt.

Att diskutera:

  • Vilka rutiner behöver ni införa i ert arbetslag/er skola?
  • Hur gör ni för att skapa samsyn i personalgruppen?
  • Hur arbetar ni på lektionerna för att eleverna ska få studiero och hur delar ni med er av bra lösningar?
  • Hur blir man en tydlig ledare?
Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *