Skolans traditioner är precis som den organiserade rastverksamheten, fadderverksamheten och eventuella gemensamma temadagar över klass- och årskursgränser en viktig del av skolans trygghetsarbete. Om än kanske inte lika uppenbar. Kanske är så att vi inte heller alltid tänker på traditionerna som en del i vårt trygghetsarbete och därför inte fullt ut utnyttjar potentialen i dem som trygghets- och vi-skapande aktiviteter. Skolans traditioner är nämligen i sin bästa form aktiviteter som skapar relationer och stärker vi-känslan och gemenskapen på skolan.
För två veckor sedan lagom till höstlovet kan det knappast ha undgått någon att Halloween stod för dörren. Inte heller på Spångholmsskolan gick det att missa. Veckan innan arbetade skolans sjuor febrilt i mindre grupper med att skapa årets Halloweendörrar som sedan prydde i stort sett alla skolans dörrar. Den ena läskigare än den andra. Vilken som var läskigast, eller bäst avgjordes sedan i en omröstning. Skolans matsal är läskigare än vanligt och spindelväv liksom spöken tycks dyka upp både lite här och var på skolan. Skolans bildsal förvandlas fredagen innan lovet till en studio för ansiktsmålning. Elever från årskurs sju, åtta och nio som under någon veckas tid tränat får nu bekänna färg när skolans övriga elever kommer för att bli målade.
Inte alla, men många vill och band knyts mellan elever från olika klasser och olika årskurser. Att stora delar av lärarkåren och många av eleverna redan hemma sminkat sig och iklätt sig en något annan utstyrsel än andra fredagar bidrar till gemenskap och vi-känsla. Kusliga dörrar inspekteras och diskuteras och läskiga fröknar blir helt plötsligt måltavla för elevers nyfikenhet. Spektakulära ansiktsmålningar och kusliga kläder får elever som aldrig annars prata med varandra att faktiskt göra det. För oss på Spångholmsskolan är Halloween inte bara Halloween, utan också en av de traditioner som är viktig och har ett tydligt syfte i skolans trygghetsarbete.
När skolan blir en plats som eleverna vill vara på och de känner att de ingår i en gemenskap har vi en arbetsmiljö som genomsyras av trygghet och välmående vilket i sin tur inte bara gynnar eleverna och deras välmående utan också deras lärande liksom skolans yttre och inre miljö som skonas från skadegörelse. För att få traditioner som engagerar och för samman elever över klass- och årkursgärnser, traditioner som bygger relationer och bidrar till skolans gemenskap och vi-känsla behöver arbetet med att bygga och utforma gemensamma traditioner på skolan ges tid och utrymme, men framför allt måste syftet med traditionen vara tydligt för att traditionen inte bara ska bli en tradition för traditionens skull.
Frågor att diskutera:
- Vari består vår skolas vi-känsla idag? Hur gör vi på vår skola för att skapa sammanhang, gemenskap och en vi-känsla?
- Vilken roll och vilket syfte har vår skolas traditioner? Är de en naturlig och väl genomtänkt del av skolans trygghetsarbete?
- Hur kan vi med hjälp av skolans traditioner utveckla arbetet med att skapa en trygg skola med en stark vi-känsla?
