Jag gillar kontroll!

Jag gillar att ha goda kunskaper om ämnen jag undervisar i!

Men jag gillar utmaningar också! Det var detta som avgjorde att jag tog steget att starta upp ett arbetsområde som jag ännu inte behärskar men som ska tillämpas från och med den 1 juli 2018. Regeringen beslutade i början på mars om förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Se hur det påverkar dina ämnen via länken.Eleverna var väl medvetna om att vi gick in i detta arbetsområde för att lära tillsammans och vara lärresurser för varandra. Det skapade ett litet lugn hos mig att eleverna hade stor förståelse att jag inte behärskade detta område lika bra som många andra områden som jag undervisar i. Att inte ha kontroll och inte riktigt veta vart vi skulle, strider helt emot all forskning och mot all beprövad erfarenhet och goda råd om god undervisning. Var detta ett klokt beslut som kommer göra mig och mina elever starkare och mer vetgiriga?

För att starta från början med programmering och vad det innebär samt få en förståelse för vilka egenskaper som är viktiga när man programmera fick eleverna i uppdrag att upprepa ett mönster med pärlor. Detta mönster skulle sedan bli ett halsband och upprepas minst  fem gånger. Vi tittade även på en serie som heter Programmera mera.

Nya begrepp och förklaringar som används vid programmering läste vi om i boken Så funkar Internet, Karin Nygårds & Johanna Kristiansson, dessutom läste vi om programmering i läromedlet Utkik – Teknik av Maria Sandström& Anna Wirstedt. Två böcker som jag varmt kan rekommendera.

Eleverna fick göra begreppskartor i små grupper, vilket innebar många diskussioner och sökningar på nätet om begrepp som har med programmering att göra. En begreppskarta hjälper eleverna att få en förståelse för vad begrepp har för relation mellan sig. Detta tränas genom att använda förbindelseord mellan begreppen och skapa en helhet.

Eleverna redovisade sina begreppskartor för varandra och gav respons på varandras begreppskartor och nya diskussioner uppkom. Dessa diskussioner var en fröjd för mig att höra på då eleverna förde resonemang och argumenterade för sin begreppskarta men även lyssnade in vad kamraterna hade för förslag på förändring. Dessutom fick jag verkligen anstränga mig och vara mer alert då dessa begrepp inte var befäst till 100 % hos mig. Jag märkte att jag därför ställde annorlunda frågor jämfört med vad jag brukar och eleverna fick verkligen förklara på ett mer ingående sätt, därför att jag inte tog något för givet, fyllde inte i icke sagda ord och drog inte egna tolkningar vad de nog menade.

För att få en förståelse för att man måste tänka i steg och vara systematisk när man programmera fick eleverna träna att programmera i en app som heter Bee-Bot på läsplattorna.

Vi fortsatte sedan med att se korta filmer om hur man programmera och göra egna spel i Scratch del 1 och del 2. Detta var ett omtyckt moment av eleverna och de fick användning av många av sina begrepp och kunde sätta dem i ett samband. De märkte även hur viktigt det var med olika egenskaper t ex att vara noggrann. Nu i efterhand kan jag se att vi kunde gjort detta på ett annorlunda sätt där deras spel fick komma till användning med fler mottagare och även ett samarbete med svenskan, t ex att göra en instruerande text på hur spelet fungerar, en kort beskrivning om spelet eller reklam för sitt spel. Något att tänka på och förbättra till nästa gång.

Arbetsområdet slutade med en tävling där eleverna i grupp skulle programmera in Blue-bots att gå en upptejpad bana. Det fanns vissa kriterier som var tvungna att uppfyllas för att banan skulle räknas som avklarad, t ex Blue-boten fick ej gå utanför tejpen,  och att den skulle parkera och vända sig om. Dessutom fick de ej använda Blue-boten på banan utan de var tvungna att mäta på olika sätt med handen, linjal mm. Vi körde först ett heat och därefter samlades de i grupperna och ändrade sin programmering till nästa heat där det behövdes. Ett mycket lärorikt moment då de verkligen fick resonera med varandra och tänka ut vad buggen var, d.v.s. finna vad och var som felade i programmeringen.

Eleverna var mycket engagerade och kunde nog fortsatt hela dagen om de hade fått lov.

Kodcentrum.se är bra för att hitta information och få en grund att stå på. Kodcentrum är en ideell förening som helt gratis introducerar barn och unga till programmering och digitalt skapande.

Tidigare ställde jag mig frågan om det var ett klokt beslut att lära tillsammans med eleverna, utan tidigare kunskap och,  Ja, det var ett klokt beslut! Eleverna har fått med sig en start till programmering och det har väckts en nyfikenhet att fortsätta och en lust att våga.

Det var även en ny upplevelse med många Aha-upplevelser och med blandad förtjusning. Att ta sig ur sin comfort zone och våga för att komma vidare, det har jag tränat på under detta arbetsområde. Jag har fått en större förståelse för att alla elever inte alltid hoppar på tåget med en gång utan behöver fler tillfällen för att våga lämna sin trygga zon.

Alla nya begrepp som snurrade i huvudet har också fått mig att tänka på att eleverna verkligen måste få lov att bearbeta och använda dem i ett sammanhang vid flera olika tillfällen för att kunna göra begrepp till sina egna. Det innebär att vi inte kan gå för fort fram och att vi måste samarbeta över ämnesgränserna för att eleverna ska få en helhet.

Något att hålla i minnet:

• I slutet av maj 2017 kommer ämnesövergripande kommentarmaterial som förklarar digital kompetens i de olika skolformerna.
• Under hösten 2017 kommer en webbkurs som syftar till att ge all personal i förskola och skola en ökad kunskap om programmering och en ökad medvetenhet om programmeringens påverkan på samhället.

Att diskutera:

1. Hur gör du för att angripa områden du ej känner dig bekväm i?
2. Vad behöver du utveckla när det gäller digital kompetens i dina ämnen?