The Eye of the Wave… Hur långt vågar man gå?

Det nästan lyser I ögonen på mina ungdomar när de hoppar upp från sina platser, står i givakt och levererar korta precisa svar på mina ställda frågor. ”Mister Larsson, I am fifteen years old.” Taket nästan lyfter när 25 tonåringar skanderar mottot STRENGTH THROUGH DISCIPLINE. En del elever hälsar mig i korridoren med vår ”hemliga” salut. Jag själv bara njuter. Det är precis detta jag är ute efter. Nu börjar det…

Om du hoppar in och läser denna blogg vore det bra om du först läser bakgrunden i mitt förra blogginlägg.

Nej, det är inte särskilt realistiskt att tro att man som lärare i en svensk skolan 2017 kan kopiera och genomföra Jane Elliotts och Ron Jones experiment i sitt klassrum. Utmaningen är att försöka komma så nära känslan bakom och förståelsen kring den bakomliggande grundidén. Det är ett mycket tacksamt tema eftersom det i grunden handlar om hur vi människor fungerar. Genomförs det på ett genomtänkt sätt blir svårt för eleverna att inte fundera kring hur de själva hade agerat i en liknande situation.

Jag har tillsammans med kollegor genom åren finslipat upplägget. När vi genomför det har vi under min tid på Klågerupskolan alltid varit två lärare och ibland, vilket är optimalt, tre. Tillsammans har vi hittat ett sätt att nå samtliga elever oavsett engelskkunskaper. Varje elev får behållning av både temat som helhet men även träning i sina förmågor utifrån sina förutsättningar. Det är boken The Wave som står i centrum. När jag först började läsa boken The Wave med mina elever kände jag att vi bara skrapade på ytan. Eleverna läste plikttroget boken men ifrågasatte hur realistiskt experimentet egentligen var,  att det inte hade varit genomförbart i deras situation. Och precis som historieläraren Ben Ross i boken blev jag frustrerad över att eleverna hade svårt att dra paralleller mellan texten och verkligheten. För dem var det ju bara en bok.

…As something horrible that happened once, it bothers me. But that was a long time ago, Laurie. To me it’s like a piece of history. You can’t change what happened then.

David Collins, Page 18, The Wave

Bokstäver sammansatta till ord som bildar meningar som skapar en berättelse kan i bästa fall engagera. Att lyckas få så många elever som möjligt att bli lika engagerade är lärarens stora utmaning när vi arbetar med en gemensam text. 25 personers individuella ryggsäckar behöver sammanstråla så både upplevelsen blir gemensam men även tillfredsställande på det individuella planet. Därför gillar jag att arbeta med The Wave. Det blir snarare ett problem att begränsa alla möjligheter som boken presenterar.

Eleverna delas in i tre grupper. En grupp lyssnar på läraren som högläser och som diskuterar boken med dem, en grupp läser tyst och får utskrivna analyser att läsa efter varje kapitel och en läser och diskuterar den förkortade Penguin-versionen med ytterligare en lärare. De elever som läser tyst får möjlighet att diskutera med en av lärarna vid några tillfällen under läsandets gång. Temat avslutas med en skrivuppgift där de får välja mellan tre olika uppgifter. En är att återberätta handlingen, en är att jämföra filmen Die Welle med boken och en är att beskriva förändringen som sker hos några av karaktärerna i boken. I detta tema har vi således fokus på samtal, skrivande och inte minst tänkande. Är tänka ett kriterium?

Dokumentären A Class Divided skapar en bra ingång. Det är inte bokstäver sammansatta till ord som skapar en text utan något som filmats. Dokumentären blir svårare att ifrågasätta sett genom elevernas ögon. Det stärker trovärdigheten inför arbetet med The Wave. Dokumentären, precis som boken, tar upp ledaren som manipulerar sina följare och det är tacksamt att under temat att dra paralleller mellan dokumentären och boken. Experimentet i boken handlar om hur läraren skapar ett mikrokosmos för att få eleverna att förstå den drivkraft som ligger bakom känslan av t ex tillhörighet. Eftersom jag gjort detta tema så många gånger vet jag vad eleverna kommer att ifrågasätta. Utmaningen är att skapa så många tillfällen som möjligt under arbetets gång där de själva kan se att de gör precis som eleverna i boken. De följer ofta blint lärarens instruktioner på gott och ont och i detta fall genomför jag saker med dem som jag sedan kan hänvisa till under tiden vi läser boken. På så sätt föregår jag deras ifrågasättande genom att hänvisa till att det var ju precis så de själva gjorde. Områdena vi främst lägger fokus på är varför vi människor ofta väljer att följa kollektivet och vilka egenskaper en ledare kan besitta som gör att andra följer. Parallellerna är många med tanke på vad som sker i omvärlden idag. För att dra ner diskussionerna till elevernas verklighet så pratar vi en hel del om lärarens och elevens roll i klassrummet. Ben Ross beskrivs som en karismatisk lärare. En lärare vars engagemang smittar av sig på eleverna. Vilka kriterier bör en duktig lärare ha för att få med sig sina elever?

Jag skulle kunna gå igenom många exempel för att förtydliga hur jag gör i klassrummet men väljer ett. I boken bestämmer sig Ben Ross för att eleverna ska sitta i klassrummet på ett speciellt sätt. Allt för att effektivisera undervisningen. I samband med att jag läser detta avsnitt genomför jag Ben Ross instruktioner med eleverna. Här blir det alltid spännande. Flertalet elever sätter sig snabbt i den position jag instruerar dem att sitta i. Det händer dock alltid att någon elev tar flera minuter på sig att rätta sig i ledet. Diskussionen som följer är varför. Varför satte du dig inte som alla andra? Varför gjorde du det till sist? Hela bokens andemening fångas i detta exempel. Vidare för vi en diskussion kring hur Ben Ross vill att eleverna ska besvara hans frågor. Korta och precisa svar förväntas utifrån ren fakta. Mina elever tycker till en början att det är ett ganska bra sätt att besvara frågor på men här glider samtalet in på vilka kunskaper som eleverna i Ben Ross klassrum egentligen förväntas ha. Om jag återupprepar det du sagt betyder det då att jag förstår det? Vad händer när en ledare kopplar bort det fria tänkandet i en grupp? Parallellen till den svenska skolan och vilken typ av samhällsmedborgare vi i Sverige vill ha blir i denna diskussion inte bara oundviklig utan också otroligt givande. De förstår…

Att diskutera:

  • Elliott förstod att teorin inte skulle räcka för att få sina elever att verkligen förstå. Inom vilka områden i dina ämnen ser du liknande problem och hur gör du för att hjälpa eleverna till större förståelse?
  • Ben Ross beskrivs som en karismatisk lärare. En lärare vars engagemang smittar av sig på eleverna. Vilka kriterier bör en duktig lärare ha för att få med sig sina elever?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *