Textanalys i årskurs 3

I min förra blogg beskrev jag elevernas pågående arbete om deras närområde. Vi har rört oss i dåtid, nutid och framtid. Vi förflyttade oss cirka 100 år bakåt i tiden för att undersöka hur livet då kunde se ut för många barn. Vi har bland annat tittat på ett par program från UR:s serie ”Jakten på den glömda historien” där ett av avsnitten handlar om Sven och hans lillasyster. De auktioneras ut som arbetskraft när mamman dör och pappan flyttar till Tyskland för att arbeta. Som en fortsättning på Svens historia kan man lyssna på ”Hälsning till framtiden” där Sven själv berättar hur det gick för honom efter att han auktionerades.

Eleverna tyckte det var spännande att höra Svens historia, men de undrade också hur det gick för pappan som åkte till Tyskland och för Lillasystern som hamnade i en annan familj. För att fylla det tomrummet skriver eleverna egna ”Hälsningar till framtiden”. Halva klassen ska skriva utifrån lillasysters perspektiv och andra halvan utifrån pappas perspektiv.

Inspirerade av Svens ”Hälsning till framtiden” kommer de flesta igång och börjar skriva, men för några elever är det svårt att komma igång och att inta ett annat perspektiv. De får extra stöd att komma igång men har ändå svårt att stanna kvar i lillasysters eller pappas perspektiv.

När eleverna skrivit färdigt sina texter samlar jag in dem för att se vilka likheter och skillnader det finns mellan dem. Jag sorterar olika citat under rubriker, som jag kommer på efterhand, som jag läser texterna. Jag skriver dem, rättstavade, i ett worddokument så att jag kan visa dem i storbild med projektorn på vita tavlan.

Textanalys

Vid nästa tillfälle samlas vi på mattan och alla elever sitter så de kan se vita tavlan. Jag berättar att jag läst igenom deras texter om Svens lillasyster och pappa. Jag säger att jag letat efter likheter och skillnader i deras texter och sorterat olika händelser under olika rubriker, och att vi nu ska titta på dem tillsammans och se om de känner igen sina egna citat. Vi börjar med att ta upp lillasysters rubriker på vita tavlan. Innan jag ger instruktioner pratar vi lite om att det kan vara svårt att skifta perspektiv, att tänka sig in i en annan roll,  som dessutom ska komma ut i text.

De rubriker jag använt om lillasyster är:

  • Känslor
  • Make
  • Utbildning
  • Gammal
  • Familj

Jag ber eleverna läsa det första citatet tyst för sig själv. Om man känner igen det räcker man upp handen. J känner igen sin text och räcker upp handen. Jag frågar om han vill läsa den högt och det vill han.

Han läser högt för de andra:

 ”När Sven och hans lillasyster stod i auktionssalen och när de skiljdes åt blev båda jätteledsna.”

När J läst färdigt pratar vi om att han fått med känslor om hur det kan kännas när man skiljs åt i sin berättelse. Jag återkopplar till diskussionen om att skifta perspektiv och undrar om det är gjort i denna text. Vi kommer fram till att det inte är lillasyster som berättar, utan någon annan. Jag frågar vilka ord vi behöver byta ut i texten för att det ska bli lillasyster som berättar. Då berättar J att ”hans lillasyster” ska bytas till ”jag”, ”de” ska bytas till “vi” och ”båda” ska bytas till “vi”.

J hade svårt att skifta till lillasysters perspektiv när han skrev sin text, trots att jag försökte hjälpa honom vid ett par tillfällen. När han ser sin text på tavlan och läser den högt, känner jag att något händer och han ser direkt vad som behöver förändras.

Klassen fortsätter läsa sina citat och det uppstår diskussioner om samband mellan innehåll i text och rubriker samt perspektivskifte. En del elever vill också utveckla sin text och förklara hur de tänkte när de skrev.

Nedan följer citat från lillasysters brev:

Känslor

  • Jag blev ledsen när vi blev skilda från auktionssalen.
  • När Sven och hans lillasyster stod i auktionssalen och när de skiljdes åt blev båda jätteledsna. (Ej jagform)

Make

  • Hej Sven! Jag har det bra med min kille och mina tre barn. Det första heter Viola och är tio år. Och de andra heter Lilly och är 6 år. Och det sista barnet heter Lisa och är ett år.
  • Hej Sven! Jag har det bra med min man Anton och mina barn Elias, Ester och Henry.

Utbildning

  • Sen blev jag utbildad till rektor och Bror blev lärare. Sen kom andra världskriget och som tur var, var Sverige inte med i kriget så jag överlevde.
  • Sen blev jag auktionerad för att mamman dog. I den andra familjen fick jag leka och jag fick mat av dem och jag behövde inte jobba lika mycket.

Gammal

  • När jag blev gammal bodde jag i ett rött tegelhus. Jag blev äldre och äldre. Jag blev hela 89 år innan jag dog. Mitt liv var både glatt och sorgset.
  • Och mamman hette Marie. Hon dog av kräftan/cancer.

Familj

  • Så jag var en Slav. Sen så blev jag såld igen. Men jag var glad för det för jag fick en bra familj. Så när jag blev lite äldre så levde jag bra. De ville ha mig som deras barn fortfarande.
  • Jag hade en snäll familj och jag åt mig mätt varje dag.
  • Jag ska säljas igen och nu såldes jag till en man som heter Ben och en fru som heter Lina. De var snälla och jag behövde inte arbeta så mycket. Ibland fick jag passa deras barn.
  • Sen skulle jag auktioneras igen. Då fick jag en bra familj. Min familj var rik.

Vi fortsätter med pappas brev.

Rubriker om pappa:

  • Känslor
  • Arbete
  • Familj

Första citatet har I skrivit och hon läser det högt. Hon läser så att man förstår att pappa är väldigt trött. Någon elev reagerar på att I stavat ”så” med många å. Det blir en bra diskussion i ett funktionellt sammanhang om hur man kan förstärka budskap och känslor i en text på olika sätt. Eleverna fortsätter att läsa igenom sina citat och eleverna upptäcker likheter och skillnader i varandras texter.

Känslor

  • Jag har jobbat i tre år! Jag är sååååå trött och hungrig.
  • Jag jobbade med en bro. Det var jättejobbigt för jag visste inte hur man gjorde en bro och jag ville inte jobba där. Jag var orolig för mina barn.

Arbete

  • Jag fick inte tillräckligt med pengar så jag kunde inte åka hem och träffa mina barn.
  • Jag sa till Sven och Lisa att jag skulle komma tillbaka. Men jag tjänade inte tillräckligt så jag fick stanna i Tyskland.
  • När jag kom till Tyskland började jag leta jobb. Jag jobbade som lärare.
  • Han hade inte råd att åka tillbaka till Sverige. Fast han hade arbete hade han lite pengar. (Ej jagform)

Familj

  • Jag träffade en kvinna och hon hade barn. Jag blev 40 år och dog av kräftan.
  • Jag skaffade mig en ny familj. Min fru heter Nicki och mina barn heter Anki och Markus.
  • Hej jag heter Johan. Min fru dog av kräftan och som alla vet så kan inte en man ta hand om barn.

Det var ett fåtal elever som hade svårt att ändra perspektiv när vi skrev texterna, men när vi läst och diskuterat varandras citat, såg de direkt hur de skulle ändra bland orden, för att det skulle bli lillasysters eller pappas perspektiv.

Min upplevelse var att eleverna gillade denna aktivitet och tyckte det var spännande att hitta och läsa sitt citat. De verkade stolta över vad de åstadkommit och diskussionerna kring deras texter, ledde till att de fick en större och bredare bild av hur pappas och lillasysters liv blev. De kom till insikt om hur känslor kan visas i text, hur man skiftar perspektiv och sätter sig in i hur någon annan har det.

Att fundera över:

  • Hur samtalar du med eleverna om deras texter?
  • På vilka andra sätt kan man arbeta med de tomrum som uppstår i en berättelse?

 

 

 

 

Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *