Förra gången slutade jag med orden:
“Tysklektionen flöt sedan på i lagom takt. Även det kräver att läraren är fortsatt alert och målmedveten…”
Då tänkte jag inte på att fortsättning skulle följa direkt i nästa blogg, men den där tysklektionen i åk 7 var inget dumt exempel att hålla sig kvar vid. Tänk nu inte att detta bara är för tysklärare. Det handlar om allmän lärarkunskap för alla oss lärare.
Varje lärare måste hitta sitt sätt att skapa flyt i sin undervisning. Jag är ingen allvetande guru men mina tankar kanske kan vara till gagn. Vad tror ni jag gjorde sedan, efter den korta lektionsplaneringen på tavlan? Som punkt 1. stod ju “TEXT sid 12”. Bad jag eleverna att slå upp texten? Svar: nej!
Min uppfattning är att ungdomar idag, även äldre tonåringar, behöver övertydlighet för att hitta sin plats i rummet. Klassrummet ter sig stort, tavlan är för långt borta, antalet människor distraherar. Om det beror på mobilen, som dagligen tränar hjärnan i “minirummet: bara jag och min mobil” vet jag inte men att tavlans instruktion inte skulle räcka var givet.
Så jag pekar på tavlans korta planering och frågar: “Wo ist der richtige Plan für heute?/Var är den riktiga planen för idag?” Alla svarar klart “Classroom”. Den biten sitter. Alltså – och nu skiljer jag mig säkert lite från många kollegor, som redan har förberett rätt bild för projicering på whiteboarden – går jag till min dator och klickar mig till Classroom, lugnt, klick, klick. Eleverna tittar på tavlan. Jag vill att de får den tiden att tänka . Därefter navigerar vi tillsammans tills vi hamnar på rätt ämne, rätt vecka och rätt lektion. Jag kan prata tyska här, för förståelsen är given. Många tycker att det är kul att hänga med på tyska.
Sedan går vi igenom vad som står där, punkt för punkt. Ni tycker säkert “Vad håller hon på med? Snart är lektionen slut,” men det stämmer inte. Det hela tar kanske 3 minuter extra men det är så värt det. Övertydligheten gör att verkligen alla…okej, nästan alla, förstår vad som ska göras med – i detta fallet – texten. Jag hinner till och med differentiera. Alla ska inte hantera texten likadant. Det kan t.ex. stå så här:
Text sid 12: Wieviel Uhr ist es?/Vad är klockan?
*Jobba med uppgifterna i 20 min.
*Jobba i din takt. Du behöver inte hinna allt.
-
- Alla: öva uttal: läs 2 och 2 minst två gånger:
- Alla: öva tysk stavning: skriv av halva texten på tyska (i skrivhäftet som är digitalt)
- Alla: öva förståelse: översätt halva texten till svenska
De som vill: gör samma sak men med hela texten - Alla: plugga minst 15 glosor på glosor.eu
De som vill: plugga alla glosorna
Eleverna vet att “Alla” betyder minimum. “De som vill” betyder “vill och kan mer”. Detta fungerar bra. Elever är duktiga på att veta var de ska lägga nivån. Ibland får jag leda dem rätt men oftast behövs bara min bekräftelse för att eleven ska ta kloka beslut.
Aktivitetsklockan i Classroom Screen sätts på 20 min. De flesta sätter igång. Jag hinner hjälpa vissa som av olika anledningar inte kommer igång. Det kan handla om en glömd bok, ingen att läsa med, datorn är död m.m..
Ni undrar kanske om jag verkligen låter eleverna skriva av texten. Kan det finnas någonting mer meningslöst? Ja, det är precis vad jag gör. Jag har återgått till denna aktivitet för att jag märkte att elevernas förståelse för det skrivna ordet inte var tillräckligt explicit. Ska man lära sig någonting, krävs det en tanke. Först därefter kan det bli ett minne (Anna Tebelius Bodin). Hur kan en text således leda till ny kunskap om tankarna runt den är lite rätt, ungefär rätt, kanske rätt? En av mina lärare sa en gång, när jag svarade “jag tror det”:
– Cornelia! Tro, det gör vi i kyrkan. Här i skolan ska du veta.
Jaja, detta är hundra år sedan och många läroplaner har sedan dess kommit och gått men efteråt hjälpte det mig att fokusera och mer distinkt än innan arbeta mot information, svar, lösningar. Så jag tror, nej vet att mina elever mår bra av tydliga instruktioner och tydliga arbetsuppgifter. När de ska skriva av ska allt vara korrekt, stavning, interpunktion, stor bokstav, styckeindelning m.m. Det blir tyst när den här aktiviteten äger rum. Eller rättare sagt, det blir andra ljud än röster i klassrummet. Fingrarna hörs fara över tangentborden. Tankarna är tysta men jag “hör” dem. När klockan ringer efter 20 min har jag facit till översättningen i beredskap. Denna gång kommer bilden upp med detsamma på tavlan, inget klickande. Ofta förbereder jag en PPT, så att bit för bit av texten kan dyka upp och vi hinner gå igenom tillsammans, korrekt, explicit, distinkt och förklarande.
Hjälper texten eleverna att förbättra sin tyska? Kan de nu ord, fraser, till och med hela meningar? Retorisk fråga, eller hur?
Att diskutera:
- Hur kan du hjälpa eleverna att mer korrekt, explicit och distinkt ta sig an text som förekommer i ditt ämne?
- Hur gör du för att rikta elevernas tankar så att nya minnen och därmed ny kunskap skapas?
Lärare i tyska och engelska på Naverlönnskolan.