Ingen kan ha missat att vi får ny uppdaterade läroplan inför hösten 2022, Jag vill inte kalla det för ny läroplan utan att den är uppdaterad och reviderad. Det har gjorts förändringar i vissa delar och Skolverket har tagit bort vissa delar, lagt till några nya och flyttat på andra. Men när jag som NO-lärare tittar på kursplanerna i biologi, fysik och kemi upplever jag ett rörigt intryck. De tre ämnena består av 18 sidor med text. Så jag bestämde mig att gå på djupet med kursplanerna i biologi, fysik och kemi.
Skolverket menar att de ändrade kursplanerna ska vara ett bättre arbetsverktyg för lärarna. Ämnets syfte och centrala innehåll har fått ett tydligare fokus i undervisningen. Betygskriterierna och kriterierna för bedömning ska bli ett bättre stöd när lärarna skriver omdömen och sätter betyg. På så sätt vill vi bidra till en högre kvalitet och likvärdighet i undervisningen och till att eleverna får mer tillförlitliga och rättvisande betyg. Och här är jag helt enig med Skolverket, den uppdaterade kursplanerna är mer tydliga när det kommer till syfte och det centrala innehållet, betygskriterierna är även de nerskalade och tydliga. Men det är svårt att överblicka helheten och få grepp om texterna. Jag upplever att när LGR11 kom, var dessa mer lätta att överblicka, även om innehållet inte var perfekt. Så för att underlätta för mig själv tog jag syftestexten från biologin, fysiken och kemin, tittade på de tre texterna och såg att de är skrivna på samma sätt och att syftena för de tre ämnena är mycket lika varandra. Tanken slog mig att jag kunde sammanfoga de tre syftestexterna till en text där skillnaderna tydligt syns. Syftestexterna blir mycket mer överskådliga.
Betygskriterierna bygger sedan på syftestexten och jag gick därför vidare för att se om likheterna i No-ämnena även avspeglar sig i betygen. Och självklart är det så, någon har tänkt till. När jag sammanställer betygskriterierna i en matris där alla tre ämnena finns med och betygskriterierna där jag väljer att plocka ut värdeorden ur meningarna, då syns likheterna tydligt.
Hur är det då med det centrala innehållet? Kan det vara så att det finns likheter mellan biologi, fysik och kemi. Nja, där saknas självklart likheterna då ämnenas karaktärer är helt olika. Men det som plötsligt blir tydligt är att när det kommer till systematiska undersökningar och granskning av information är dessa lika mellan ämnena.
I dessa tre delarna har jag nu en tydlig överblick över NO-ämnena (hela dokumentet här), jag ser likheterna i syfte och bedömningar men jag ser även flera röda trådar i det centrala innehållet. Jag ser tydliga kopplingar mellan de tre ämnena. I mina ögon uppstår olika teman där jag får möjlighet att väva ihop ämnena till en tydligare helhet för eleverna.
Så när vi kom till vårens sista arbetsområde, det traditionella temat om ”Människokroppen”, gick mina tankar att jag skulle använda mig av matrisen för att se om det gick att väva ihop olika delar av de tre ämnena. Tyngden ligger självklart i biologin, men då elevernas alla 1.001 frågor får hela temat att sväva ut, då lyckas jag väva in både fysiken om energiflöden, energikällor och använda av instrument för att mäta fysikaliska storheter. I kemin får vi möjlighet att titta på enkla partikelmodeller, fotosyntes, förbränning, matens innehåll, näringsämnenas betydelse och råvarors förädling. Under arbetsgång har vi olika bedömningsuppgifter och laborationer där eleverna får möjlighet att visa sina förmågor i alla tre ämnena.
Jag upplever att eleverna får många Aha-upplevelser när de upptäcker hur saker hänger ihop. Eleverna visar även på stort intresse. Det enda som jag ser som något negativt är att det tar evigheter att bli klar med temat, det svävar hela tiden ut åt alla håll och det blir svårt att begränsa arbetsområdet. Vi blir liksom inte klara och plötsligt tar vårterminen slut, vi blir tvungen att lämna vissa delar av människokroppen till höstterminen. Men det är egentligen inget problem då mina elever har ytterligare ett år på mellanstadiet.
Att diskutera:
- Hur har ni på skolan / arbetslagen / ämnesgrupper arbetat inför LGR22?
- Vilka fördelar och nackdelar ser du med de uppdaterade kursplanerna?
- Hur kommer din undervisning att förändras utifrån LGR22?
Lärarexamen med inriktning mot årskurserna 1 – 7 inom framför allt matematik och NO-ämnena. Jag har fördjupat min matematikdidaktik med fokus på elever i behov av stöd.