Ett åldersblandat tema i Teknik

I början på terminen hade vi en workshop i teknik med Maria Sandström från Malmö Högskola. Uppmuntrade av denna började jag och några kollegor planera för ett Temaarbete med teknik. Vi hade sen innan bestämt att vi i våra klasser skulle arbeta med Lika – Olika, då vi har tagit emot flera nyanlända flyktingbarn, så under planeringen bestämde vi oss för att slå ihop våra teman till ett. Vi utgick ifrån några områden där vi kände att det skulle gå att integrera: Att behöva fly/flytta, Bygga broar, Vatten och Olika men ändå lika. Det hela utmynnade i ett åldersblandat tema där våra faddergrupper under åtta veckor fick diskutera, konstruera och laborera. Så här i efterhand kan jag väl konstatera att i mina grupper kom teknikarbetet att ta överhand. Vi byggde bilar och även om utgångspunkten var att behöva flytta och hur det kan se ut i olika delar av vår värld kom snabbt arbetet med att konstruera att ta överhand. Dock var det ett lyckat arbete. Vi hade innan införskaffat elmotorer, drivaxlar och hjul samt lite annat man kan behöva för att bygga en elbil som faktiskt fungerar. Våra elever var engagerade och byggde roliga och fungerande bilar. Vi kom också in på miljö och hållbar utveckling; att vi byggde elbilar fick eleverna att fundera över hur vårt användande av bilar idag påverkar miljön.

Under tiden vårt tema pågick startade jag och några kolleger en läscirkel på skolan om boken ”Att undervisa i teknik” av Myrtel Johansson och Maria Sandstöm (samma Maria som höll vår workshop). Att läsa och arbeta med boken var och är spännande. Den har fått mig att få upp ögonen för saker i teknikundervisningen som jag inte reflekterat över tidigare. Jag ser också hur jag skulle kunna ha förbättrat vårt tema. Boken och att vi hade några arbetsområden kvar i NO fick mig att fortsätta arbetet även efter vårt gemensamma tema var slut.

Det första jag tog till mig var det språkutvecklande arbetet. I boken tar man upp vikten av att introducera och utgå ifrån vissa begrepp så detta använde när vi arbetade med NO. Inför varje pass plockade jag ut vissa nyckelord som eleverna fick fundera kring och också använda i sin dokumentation. Detta att dokumentera lyfts också fram som en framgångsfaktor och därför använde jag mig av labbrapporter. Jag satte ihop en matris om hur man dokumenterar och använde metodik från genrepedagogiken till att öva barnen i dokumentation. Vi gjorde laborationer om luft, vatten och elektricitet där eleverna fick laborera, dokumentera och diskutera, ”Vad är ytspänning?”, ”Hur fungerar en glödlampa?”, ”Varför flyger en ballong iväg när man släpper ut luften?” osv. Ett stort stöd i arbetet var Hans Perssons  ”Boken om NO 1-3”. För att hitta förklaringar (och experiment) är denna lärobok utmärkt.

En annan sak som lyfts fram i ”Att undervisa i teknik” är att ge eleverna tid reflektera och möjlighet att förbättra sina konstruktioner. Eftersom vi när vi byggde våra bilar i vårt gemensamma tema hade ganska begränsad tid ville jag ge eleverna en chans till. Därför bestämde jag mig för att avsluta höstens NO och Teknik med ett praktiskt ”prov”. Mina elever har därför fått olika frågeställningar:

Går det att bygga en miljövänlig bil utan batterier?
Går det att bygga en farkost som kan färdas i luften?
Går det att bygga en bil som syns i mörkret?
Går det att bygga en farkost som kan färdas på vatten?

Dessa och fler frågor/uppdrag fick så mina elever som ett praktiskt prov. De blev indelade i grupper och fick som instruktion att de skulle bygga, dokumentera och redovisa. De fick ingen tidsgräns utan fick arbeta tills de blev färdiga. Jag förtydligade också att de fick använda tidigare labbrapporter och läromedel, men att jag vill att de ska kunna förklara varför deras farkoster fungerade eller inte fungerade. Jag ville att de skulle leta efter samband och kunna förklara med naturvetenskapliga begrepp.

Efter två onsdagsförmiddagars hårt arbete börjar nu grupperna så smått bli färdiga. Vi har en bil som kan gå i cirklar och en petflaska som med både jet- och propellerdrift  flyger fram längs en lina i taket. Vi har en solpanelsdriven bil byggd av sugrör som ”bara” ska utrustas med segel för att bli riktigt miljövänlig och en ”städbil” som själv kan samla upp skräp från golvet. Nu återstår för grupperna att finslipa detaljer och design, samt att förbereda sin redovisning. Vi kommer nog att bjuda in våra tvåor så att mina elever riktigt får sola sig i glansen av sin kreativitet.

Anhängare av entreprenöriellt lärande som jag är ser jag  många fördelar med att arbeta med just Teknik och i ”Undervisa i teknik” lyfts det också fram många tankar och metodiktips som gynnar det entreprenöriella lärandet; kreativiteten och det laterala tänkandet, samarbetet/samverkan, att arbetet är och blir vardagsnära samt att finna elevernas motivation. I boken diskuteras också genusperspektivet och man hänvisar till forskare och forskning som påvisat att ett designperspektiv gynnar flickornas intresse för teknik. Detta tittade jag på och tog även tillvara på i instruktionerna när vi startade vårt prov. Vi diskuterade design och jag förklarade att detta även skulle vara en del av bedömningen. Visst kan jag se att flickor till viss del är mer intresserade av design. I vårt första arbete var det inte en slump att de flickdominerade grupperna funderade mer över vilken kaross de skulle välja till sin och att vår första Pringlesbil  (se bild) var byggd av en flickgrupp. Jag kan också se att flickorna driver designarbetet i sina grupper mer än pojkarna och visst är pojkarna mer angelägna om att komma igång med att snabbt börja bygga något som kör. Dock upplever jag inte att detta står i vägen för mina flickors motivation inför teknikämnet. Flickorna är lika motiverade och intresserade av hur saker och ting fungerar och lika intresserade av att bygga och prova konstruktioner, de vill bara att man funderar över designen också.

Anledningen att jag valde att utforma slutet på vårt arbete som ett ”prov” var att jag ville få med och synliggöra lärandet för eleverna. Genom att plocka fram en matris för hur dokumentationen skulle gå till och att betona vad jag kommer att bedöma gjordes mina elever mer medvetna om vad de skulle lära – nu återstår bara deras redovisningar där de får chans att visa det. Fast det mesta har jag förstås redan sett och hört när de bygger och diskuterar!

Att diskutera:

  • Upplever ni att flickor är mindre intresserade av teknikämnet och vad kan man i så fall göra för att motverka detta?
  • I ”Undervisa i teknik” lyfts vikten av att synliggöra teknikämnet fram och att det inte ”bara” får bli en del av NO. Hur gör man detta och vilka för- och nackdelar finns?
  • Att bedöma elever som arbetar praktiskt i grupp kan ibland upplevas som svårt. Hur gör ni för att underlätta bedömningen?
Share Button

2 reaktioner på ”Ett åldersblandat tema i Teknik”

  1. Härlig inspirerande läsning. Tack, Richard för feed-back!
    Hoppas många lärare hänger på och hittar egna teman – det finns oändligt många. Just nu ligger ”Julens teknik” kanske bra till med elprylar av olika slag. Men det finns gott om andra exempel på ämnesövergripande teknikarbete i ”Undervisa i teknik”.
    Hör av er om ni behöver hjälp med input!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *