Tankar kring instuderingsfrågor

Sammanfattning

Lässtrategier är redskap som hjälper eleven med sin läsförståelse. Att vara medvetenheten om att olika texter kan läsas på olika sätt är viktigt. Vad händer om en stor del av elevernas läsning i skolan fokuserar på en av dessa strategier? Kan instuderingsfrågor, i all sin välvilja, begränsa istället för att bredda elevernas förståelse? Hur fungerar det rent praktiskt när eleven får denna typ av uppgift? Vad händer om våra elever läser texter med denna strategi en majoritet av de gånger de stöter på texter i skolan? 

Lässtrategier kan definieras som medvetna, målinriktade försök att påverka läsarens arbete med att avkoda text, förstå ord och bygga förståelse från text (Skolforskningsinstitutet, 2019) 

Lässtrategier är redskap som hjälper eleven med sin läsförståelse. Att vara medvetenheten om att olika texter kan läsas på olika sätt är viktigt. Vad händer om en stor del av elevernas läsning i skolan fokuserar på en av dessa strategier? Kan instuderingsfrågor, i all sin välvilja, begränsa istället för att bredda elevernas förståelse? Hur fungerar det rent praktiskt när eleven får denna typ av uppgift? Vad händer om våra elever läser texter med denna strategi en majoritet av de gånger de stöter på texter i skolan? 

Jag vikarierade förra terminen för en kollega där eleverna arbetade med instuderingsfrågor till en faktatext. När eleverna arbetade, med mig som vikarie, fick de denna gång arbeta helt individuellt. Jag förstår att det finns en uppsjö av metoder som kanske lämpar sig bättre än detta arbetssätt men jag var nyfiken på hur eleverna hanterade uppgiften. När jag betraktade hur eleverna arbetade bestämde jag mig för att fråga eleverna i slutet av lektionen vad de tycker om denna typ av uppgift. Majoriteten av elever tyckte det var ett bra sätt att arbeta på. När jag frågade dem hur de kunde vara säkra på om deras svar var rätt och att alla skrivit någorlunda lika blev svaret ja… “svaren finns ju i texten”. 

Denna lektion triggade min nyfikenhet och jag ville förstå mer om hur eleverna läser faktatexter och svarar på frågor kring texten. Inför denna blogg fick jag en faktatext med instuderingsfrågor av min kollega som undervisar i No. Uppgiften ville jag att eleverna skulle genomföra helt individuellt. Eftersom jag har klassen i halvklass gav jag grupperna uppgiften på två olika sätt. En grupp fick faktatexten först och frågorna efter att de läst texten. Den andra gruppen fick både faktatexten och frågorna samtidigt. Föga förvånande började en majoritet av eleverna i gruppen som fick både text och frågor samtidigt att besvara frågorna utan att de läst texten. Det var för mig uppenbart att de inte strävade efter att förstå texten utan bara bocka av svar på frågorna. Varför gör de så? Det var även denna grupp där eleverna behövde min hjälp mest. 

Gemensamt för båda grupper var korta svar. Få elever valde att skriva de exempel som följde i texten för att förtydliga och bredda förståelsen av fakta. Ännu färre skrev på ett förklarande sätt där svaret kan stå för sig själva och vara informativt. När halva lektionen gått fick de hjälpa varandra. Denna hjälp visade sig mest handla om att skriva av kompisens svar. 

Syftet med instuderingsfrågor är att belysa särskilt viktiga områden som eleven måste kunna. Kunskap som sedan på olika sätt eleven måste visa att denna kan och förstår för att nå en viss nivå på betygsskalan. Men vad är det egentligen eleven kan efter sina arbeten med instuderingsfrågor? Handlar det om att söka upp det viktigaste och memorera? Vad händer med texten runt omkring om fokus ligger i att söka upp ett valt område? Hur mycket kan man förstå genom denna arbetsmetod där en större del av texten faller utanför strålkastarljuset?

Jag behöver stanna upp här och vara tydlig med att ett framgångsrikt arbete med instuderingsfrågor handlar om hur läraren väljer att arbeta tillsammans med sina elever kring dessa frågor. Om inte läraren har en klar bild kring huret riskerar eleverna fastna i textnära detaljer som missar helheten. Vad händer om fakta plockats direkt från läroboken förklätt med samma fraser som läromedelsförfattaren använt sig av? Förstår eleven sitt svar då? Kan för mycket sökläsning leda till att eleverna läser på samma sätt inom områden som kräver en annan typ av läsning?

Tänk om det finns en koppling mellan sättet mina elever hanterar frågor kring skönlitterära texter och hur de arbetar med instuderingsfrågor. Om så är fallet har jag åtminstone lärt mig i skrivandet av denna blogg att mitt arbete i klassrummet till viss del behöver revideras.

Att diskutera:

  • Hur arbetar dina elever med instuderingsfrågor?
  • Vad kan du göra annorlunda för att säkerställa att alla elever kan och förstår?
  • Hur medvetna är dina elever kring de olika lässtrategierna?

 

Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.