Etikettarkiv: Tydliga mål

Den återgivande genren höjde texternas kvalitet

Eller… Om jag vill förbättra, vad ska jag förändra?

En bloggares vecka

Först reflekterade jag ett tag kring vad jag gjort den senaste tiden och vad som kunde vara intressant att dela med sig av.

Sedan antecknade jag i min mobil när tankarna dök upp, fotade av lektionsanteckningar, diskuterade med min kollega och vände och vred på olika områden.

Därefter skrev jag en snabb kladd på datorn och summerade mina tankar.  

Till sist redigerade jag kladden, kompletterade med foton och publicerade inlägget på ”Förstelärare bloggar”. Då kände jag mig slutligen nöjd.

Hur undervisar ni era elever i att skriva en personligt återgivande text?

Fortsätt läsa Den återgivande genren höjde texternas kvalitet

Aktiv elev – men effektiv?

Vid lektionsavslut frågar jag ofta eleverna vilka som är nöjda med sin arbetsinsats. Jag kan ibland förvånas över somliga elever som då räcker upp handen. Jag kan emellanåt tycka att elever som inte alls kommit långt ändå ibland upplever sig nöjda med vad de åstadkommit under lektionspasset.

Detta kan vara ett utfall av att det ser bra ut att räcka upp när läraren frågar. Något som låter positivt och då vill man vara på rätt planhalva. Oftast är dock uppsåtet ärligt. Man upplever som elev att det gått bra – eftersom man faktiskt jobbat hela lektionen. Men vad är det som händer när man trots detta inte kommer så långt och när man som elev inte upplever att det blivit alltför lite gjort. Vi pratar effektivitet.

Fortsätt läsa Aktiv elev – men effektiv?

Ger elevledda utvecklingssamtal högre måluppfyllelse?

Vid två tillfällen per år bjuder skolan in föräldrar till trepartssamtal/ utvecklingssamtal, där elevernas individuella utveckling diskuteras. Samtalet ska informera om elevens nuläge, vart hen ska och hur vi ska göra för att nå nästa mål. Detta upprättas i en IUP (individuell utvecklingsplan). Vi känner att elevernas IUP riskerar bli ett dokument som plockas fram två gånger per år och vi har på vår skola, vid några tillfällen diskuterat hur vi kan göra för att hålla IUPn levande och använda den i ett formativt syfte under terminen. Försök med målböcker har gjorts varav några känner att det fungerat/fungerar bra, medan andra, inklusive mig själv, inte känt att det fungerat så som önskat. Vi har organiserat gemensamma utvecklingssamtalsperioder om ca 4-5 veckor där vi plockat bort mycket av det kollegiala arbetet vi gör under eftermiddagar, för att frigöra tid för utvecklingssamtal. Dessa veckor upplever en del i personalen på skolan som en lång period då det blir svårt att få tid till det kollegiala arbetet. Detta medför att det blir avbrott i våra gemensamma lektionsplaneringar och utvärderingar av lektioner, vilket påverkar undervisningen då mycket av vårt arbete på skolan bygger på detta arbetssätt. Det händer också att dessa perioder förlängs p g a sjukfrånvaro eller att tider behöver bokas om av andra anledningar.

Fortsätt läsa Ger elevledda utvecklingssamtal högre måluppfyllelse?

Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang

En av de absoluta vanligaste bedömningarna som lärare förväntas göra, är av kvalitén på de resonemang som eleverna för.  Att kunna föra resonemang krävs och bedöms i nästan alla ämnen bland annat i NO-ämnena. I kunskapskraven står att ett enkelt resonemang motsvarar betyget E, utvecklat resonemang betyget C och välutvecklat resonemang betyget A. För att kunna tala om en god samstämmighet mellan bedömning och undervisning är det därför viktigt att eleverna får öva på att resonera under lektionerna och att det inte är först på provet som kravet ställs, så att alla  elever ges möjlighet till en hög måluppfyllelse. I detta blogginlägg tänkte jag därför berätta om hur jag tillsammans med mina elever i åk 5 arbetat och fokuserat extra på detta i biologi.

Fortsätt läsa Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang