Etikettarkiv: Tydliga mål

Förväntningar på kors och tvärs

Inför en uppgift finns det förväntningar på eleven från olika håll.  Eleven själv vill givetvis klara att utföra uppgiften inom tidsramen och ofta med en viss kvalitet för att nå högre mål. Föräldrar vill självklart att eleven gör sitt bästa med de uppgifter som ska betas av. Som lärare har jag alltid förväntningar på att eleven ska utnyttja sin potential för att nå nya mål. Med detta sagt kan man ana varför en del elever känner sig stressade.  Men det gäller för pedagoger och föräldrar att balansera det hela för att dra ner på stressen för eleven. Jag tänker här berätta hur jag provat att jobba med förväntningar under terminen.

Fortsätt läsa Förväntningar på kors och tvärs

Stora SKA och Lilla SKA

Stora SKA-arbetet  

Ett SKA-arbetes syfte är att identifiera utvecklingsområden som vi i nuläget kan förbättra. Vi behöver göra oss en tydlig bild om var vi befinner oss just nu och skapa tydliga och utvärderingsbara mål. Hur vi ska arbeta och nå dessa mål behöver också ha en tydlig struktur för att sedan kunna utvärderas.

I SKA-arbetet på Baraskolan är ett av målen att fördjupa oss kring läsförståelse. Under läsåret har vi bland annat kartlagt hur vi på skolan arbetar med läsning, samarbetat med biblioteket i Bara och köpt in några klassuppsättningar för gemensam läsning i klasserna (Läs gärna Sofie Kjellanders blogg ”Aktiva läsare”). Vi  har också bjudit in Linda Tuvegård och Ulrika Trivin från Språkteamet i Svedala kommun, som har hållit en mycket intressant föreläsningsserie vid namn “Läsförståelse – inte en enskild förmåga”. Föreläsningsserien är uppdelad i fem delar, “Väcka tankar och funderingar kring läsförståelse”, “Vad som behövs för att läsningen skall fungera”, “Ordförrådets betydelse”, “Vad forskningen säger om läsförståelse” samt “När läsningen inte fungerar som förväntat”.  Fortsätt läsa Stora SKA och Lilla SKA

Mållektioner i svenska- om läslust, skrivglädje och individanpassningar

När jag tar emot nya elever i årskurs 1 kommer de med väldigt olika förkunskaper och förutsättningar gällande sin läs- och skrivutveckling. Någon kan bara några få bokstäver, medan andra läser nästan flytande och kan redan skriva långa texter. För att alla ska utvecklas så långt som möjligt behövs medvetna val gällande innehåll, struktur och arbetsformer, med utgångspunkt i en formativ bedömning av elevernas kunskapsnivå. Mållektioner är ett av många sätt att individanpassa och ge möjlighet till elevinflytande och variation för att skapa läslust och skrivglädje vid skolstarten. Fortsätt läsa Mållektioner i svenska- om läslust, skrivglädje och individanpassningar

Mållektioner i matematik- ett sätt att individanpassa

Ett individanpassat arbetssätt är en stor utmaning för oss lärare eftersom det i våra klasser finns elever med så olika förkunskaper och behov. Lärare är ofta ensamma i klassrummet och har svårt att hinna genomföra alla individanpassningar som skulle behövas. Mycket kan dock göras redan på gruppnivå för att kompensera de olika förutsättningar och behov eleverna har och minska behovet av extra anpassningar. Denna blogg börjar med en kort beskrivning av anpassningar som kan göras på gruppnivå, men framförallt handlar den om hur jag arbetat med mållektioner i matematik som ett sätt att anpassa på individnivå.

Fortsätt läsa Mållektioner i matematik- ett sätt att individanpassa

Jag måste räcka upp handen mer

Både min mamma och pappa lyssnar uppmärksamt när min chef berättar om vad jag behöver utveckla i min yrkesprofession. De nickar båda samstämmigt och mamma tillägger stundtals spontana “Ja, det är vår Magnus det!”. Jag sitter mest och lyssnar. Väntar på att de pratat färdigt om mig så jag kan säga mina inövade repliker som gör att de är nöjda och vi kan lämna denna märkliga situation. När vi lämnat mötet vänder sig pappa om och tar bryskt till orda: “ Vi får väl se om det blir någon löneförhöjning för dig i år min son.” Fortsätt läsa Jag måste räcka upp handen mer