Etikettarkiv: Tydliga mål

Varierad undervisning med EPA

Varierad undervisning med aktiva elever i årskurs 1 med KL-strukturen EPA

Ny läsläxa

Under veckan som gått har vi startat upp ny läsläxa och för att skapa intresse och nyfikenhet för läxboken ville jag få barnen att fundera och reflektera över vad de tror att den kommer handla om. Då jag ville få barnen att synliggöra sina tankar om boken för sig själv och varandra, satte jag upp målen tala, lyssna, samtala för lektionen och för att variera undervisningen tog jag hjälp av KL-strukturen EPA.

KL står för Kooperativt Lärande. Det är ett elevaktivt arbetssätt där undervisningen organiseras så det skapas möjligheter till positivt samarbete och lärande mellan elever. Fortsätt läsa Varierad undervisning med EPA

En undervisning anpassad för alla

För några veckor sedan såg jag en bild som väckte många tankar hos mig. På bilden ser man hur en man skottar snö på trappan vid ingången till en skola och eleverna tittar på. Bredvid trappan finns en rullstolsramp som också är full med snö. En av eleverna sitter i rullstol och ber mannen skotta rampen. Mannen svarar då att han faktiskt håller på att skotta trappan och tar rampen efter det. Då svarar eleven i rullstol att om han istället skottar rampen först så kan alla komma in.

Länk till bild

Bilden får mig att fundera på hur vi tänker när vi planerar vår undervisning. Skottar vi trappan och låter några elever vänta eller skottar vi rampen först så alla kan komma in samtidigt?

Fortsätt läsa En undervisning anpassad för alla

Start, struktur och the end

På Marbäcksskolan har vi i förstelärargruppen ofta känt oss frustrerade över att våra lektionsslut av olika anledningar inte alltid blivit så bra som vi önskat. Vi har arbetat mycket med hur vi startar en lektion men slutet kommer ofta abrupt då vi, liksom våra elever tycker att tiden ibland går överraskande fort.

Vi bestämde oss för att vi ville titta närmare på det och jag har därför vid ett par tillfällen genomfört klassrumsobservationer med fokus på lektionsslut. På förstelärarmötet för ett par veckor sedan samtalade jag med Johan Sander, förstelärare på Aggarpsskolan, om just lektionsslut och jag har efter det funderat vidare på hur den pedagogiska lärmiljön ser ut i mitt klassrum. Fortsätt läsa Start, struktur och the end

Språket utvecklar matematiken

På våren i årskurs 3 är både lärare och elever väl medvetna om att de nationella proven börjar närma sig. Vi lärare måste lugna de elever som känner sig nervösa, stötta de som känner att de inte kommer att klara dem och ge de som vi upplever inte bryr sig ett dugg bättre självförtroende i matematik. Samtidigt ska vi förbereda dem inför provsituationer som de inte är vana vid och avdramatisera att det är prov. Inte en helt lätt arbetsuppgift. Jag har under några veckor arbetat mycket med att de ska lösa matematiska problem och förklara för varandra hur de löser och tänker kring uppgifterna.

Fortsätt läsa Språket utvecklar matematiken

Förstår eleverna målet med undervisningen?

Det är viktigt att alla vet vad undervisningen ska resultera till. Därför startar jag med att sätta upp mål för lärandet för arbetspassen. Jag upplever att de allra flesta eleverna verkar ha hjälp av målen men efter att jag läst Hattie nya bok Framgångsrik undervisning i matematik funderar jag om alla verkligen förstår hur de ska arbeta för att komma närmare målet. Har eleverna möjlighet att själv se om de utvecklas mot målet? Enligt Hattie är det en viktig förutsättning för lärandet. När vi utvärderar i slutet av lektionen vad utvärderar eleverna då, målet eller sitt lärande mot målet? Jag tror inte alla mina elever utvärderar hur de har närmat sig målet och utvecklat sitt lärande. Hur ska jag stötta dem för att nå dit?  Dessa frågor kretsade i mitt huvud när jag började vårterminen.

Fortsätt läsa Förstår eleverna målet med undervisningen?