Etikettarkiv: Synliggöra lärandet

Att göra det osynliga synligt

Normer är föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar oss som individer, våra relationer till andra människor och hela samhället. Normer är värderingar hos en själv som man kan ha reflekterat mer eller mindre kring att man faktiskt har. I alla sociala relationer i samhället finns det normer som utgör gränserna för hur vi förväntas och får vara. Eftersom normer skapas och förhandlas i mötet människor emellan är de också föränderliga och ser olika ut beroende på tid och plats. Vi anpassar oss till de flesta normer utan att tänka på det. Så länge ingen bryter mot normerna brukar de vara osynliga, inget man vanligtvis tänker på.

I Lgr 11 kan vi läsa under Normer och värden att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att ta del av vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling, varje elev ska kunna göra och uttrycka medvetna etiska ställnings taganden.                                          Hur kan då detta se ut när man praktiskt genomför det? Fortsätt läsa Att göra det osynliga synligt

Bedömning under en svensklektion

Dags för nulägesbedömning, halva terminen har gått och hur långt har eleverna nått? Vilka kunskapskrav har vi arbetat med och vilka har vi kvar? Det är en halv termin kvar av läsåret. Det blir tydligt när jag som svensklärare tittar på kunskapskraven att en del av dem arbetar vi ofta och regelbundet med medan andra kräver mer planering för att vi ska arbeta med och bedöma dem. En del, som kunskapskravet kring att läsa med flyt, kräver att man hinner lyssna på varje elev. Mina funderingar inför denna nulägesbedömning hamnade kring just detta kunskapskrav. Vi har under sex veckor denna termin arbetat med en bokcirkel som är mycket populär. I det arbetet har vi arbetat med kunskapskraven som handlar om läsförståelse. Jag har dock inte haft så stora möjligheter att lyssna på varje elevs läsning, vilket jag i och för sig ska tänka på när jag planerar nästa bokcirkel. Jag funderade nu på hur eleverna kunde arbeta med detta kunskapskrav och hur jag kunde bedöma det i vårt pågående arbetsområde om sagor, eftersom jag tycker det är viktigt att våra olika arbetsuppgifter ingår i ett sammanhang.

Fortsätt läsa Bedömning under en svensklektion

Vilken katastrof!

Jag är enig med skollagen om att alla elever har rätt till att utmanas och utvecklas och när mina elever ville skapa sina egna kunskaper om en naturkatastrof, så blev det ett utmärkt tillfälle för mina elever. Eleverna ska presentera sina nya kunskaper för sina klasskamrater. I skapandet av sin kunskap får de träna sina källkritiska förmågor att kunna söka, välja och använda information från olika källor. De får även göra presentationer i Google Chrome, vilket de aldrig tidigare gjort. Min undervisning är i en konstruktivistisk anda med forskare som Piaget, som menade att barn lär sig genom att prova och att skapa sin egen kunskap. På detta sätt anser jag att eleverna utvecklas till självständiga samhällsmedborgare som rustas för en okänd framtid.

Fortsätt läsa Vilken katastrof!

Logiskt tänkande – hur svårt kan det vara?

Alla har vi ibland eleven som står inför en uppgift och som utan att först ha gjort ett försök själv uttalar ”Jag kan inte”, ”Jag förstår inte” eller kanske ”Jag vill inte”.  Eleven som vägrar att ge sig i kast med en uppgift utan att ha gjort minsta ansats till ett eget försök.

foto: Bengt Christensson

Eleven som väljer det givna nederlaget att inte ens ge uppgiften en chans. Detta istället för att prova och då förhoppningsvis nå framgång.  Det fall jag vill beskriva handlar om rent logiskt tänkande. Tänkande som i princip inte kräver några förkunskaper. Jag ska berätta om en åter-kommande situation i undervisningen där jag tror att många förskolebarn snabbt skulle kunna experimentera sig fram till en lösning men där en och annan 10 – 11 åring hellre avsäger sig uppgiften än att riskera att misslyckas. Hur tänker eleven?

Fortsätt läsa Logiskt tänkande – hur svårt kan det vara?

Att stämma upp i klassrummet

I början av förra terminen märkte jag av allt tydligare att en klass i engelska oftast stämdes upp av ett fåtal elever och medan dessa elever fick visa på sin muntliga förmåga om och om igen, satt många andra elever tysta utan minsta ansats att ta ton, oavsett om det var i mindre grupp eller i helklass. Efter att ha sonderat terrängen i klassen visade sig att anledningen till detta berodde på flera faktorer. Man var rädd för att säga fel, att språket inte räckte till, att man jämförde sig med andra elever eller en oro över hur andra elever skulle reagera. Det fanns alltså en viss otrygghet utifrån såväl ett individperspektiv, som ett klassperspektiv. Något behövdes göras! Fortsätt läsa Att stämma upp i klassrummet