Jag har alltid gillat prov. Både när jag själv gick i skolan och nu som lärare. Som elev motiverades jag av utmaningen i att försöka lära mig allt inom ett visst ämnesområde. Men en kanske inte helt sund tävlingsinstinkt var nog även en bidragande orsak till varför jag föredrog just denna typ av examination. Nu som lärare tycker jag däremot att det roliga med att ha prov ligger i utmaningen att konstruera dem för att bli så bra som möjligt. Framförallt så gillar jag komplexiteten i detta arbete då det finns så många olika aspekter att ta hänsyn till. Många svåra prioriteringar måste göras då flera av dessa aspekter ofta står i strid med varandra. Ett prov ska ju gärna täcka så mycket som möjligt av ämnesinnehållet och utan att bli för långt. Det ska vara tillräckligt enkelt för att alla elever ska kunna komma igång men samtidigt även utmana de högpresterande eleverna. Provet ska testa flera olika förmågor och kunskaper på olika nivåer utan att bli allt för omständligt att rätta. Både att skriva och konstruera prov är minst sagt en utmaning.
Etikettarkiv: Struktur
Hörni – vad är egentligen studiero? – del 2
Nio av tio lärare i grundskolan svarar att det alltid eller ofta är studiero på deras lektioner. När frågan ställs till eleverna svarar dock bara fyra av tio att det alltid eller ofta är arbetsro. Årets resultat är i linje med föregående års resultat. Detta läser jag i Skolinspektionens rapport Trygghet och Studiero 2022 strax efter att jag publicerat mitt förra blogginlägg Hörni – vad är studiero?
Hur kan det vara så? Kan det vara så att elever och pedagoger runt om i Sverige upplever situationen i klassrummet olika eller handlar det om, som vi upptäckte på Roslättsskolan, att det saknas en samsyn kring begreppen?
Men hörni – vad är egentligen studiero?
Under föregående läsår kartlade vi skolans arbetsmiljö för eleverna. Detta gjorde vi genom att eleverna svarade på enkäter samt deltog i elevhearing. Analysen av resultatet visade att eleverna upplever att studieron i klassrummet behöver förbättras.
I de efterföljande samtalen började vi ställa oss frågan: uppfattar vi och eleverna ordet studiero på samma sätt? Vad lägger de in i begreppet, och vad lägger vi lärare in i det? Det bestämde vi oss för att undersöka och därför blev ett av våra SKA-mål för innevarande läsår:
Nästa sommar ska vi ha skapat samsyn och ett gemensamt språk utifrån begreppet studiero hos både pedagoger och elever.
Ifall inte nån sätter fart
Långt, långt där borta ligger sommaren, finalen, slutet av läsåret. Transportsträckan dit är kantad av massvis med planer, motgångar, medgångar, lärdomar och (fyll på listan med allt som livet ger). Jag kan kanske inte skryta med att jag gör så att blommorna blommar i skolans värld eller ens att min kohage blir särskilt grön. Däremot är det definitivt så här vid terminsstart dags att sätta fart. Denna termin hittade jag en ny utmaning.
Den fantastiska fusklappen!
Som undervisande lärare i NO behandlar jag och eleverna varje termin flera olika ämnesområden som innehåller mycket fakta, samt olika modeller och teorier, som kräver att de förstår en stor mängd begrepp och specifika ämnesord. Inför varje nytt ämnesområde får eleverna därför en begreppslista att ha som stöd. Både för att enklare hänga med i undervisningen men även som en checklista för att enklare kunna öva inför ett avslutande prov. Som exempel har jag nyligen avslutat ett arbetsområde om evolutionsteorin med mina sexor där deras begreppslista blev ganska diger med över tjugo begrepp, till exempel cell, cellkärna, DNA, gener, arv, naturligt urval, selektion, variation, konkurrens, mutationer, arter och raser. När eleverna i uppstarten får se en lång lista med för dem obegripliga och svåruttalade ord kommer det inte sällan en och annan protest. Denna förväntade och kanske i viss mån rimliga reaktion bemöter jag sedan med följande argument. Jag vet att det är många begrepp att lära sig så därför får ni använda en fusklapp på provet!