Etikettarkiv: Struktur

Framgångsrika strukturer och systematisk analys i utvecklingsarbete

På Marbäcksskolan har vi sedan flera år tillbaka arbetat med ett primärt mål och ett sekundärt mål i vårt utvecklingsarbete. Det primära målet är:

”Eleverna har strategier för att klara/lyckas i det sociala samspelet under hela dagen”

Vårt sekundära mål lyder:

”Samtlig personal kan via undervisning och bemötande lära/träna eleverna i hur de ska hantera olika sociala situationer som uppstår i vardagen”

I denna blogg kommer vi berätta kort kring arbetets bakgrund, hur vi arbetat oss fram i utvecklingsgruppen för att utveckla vårt arbete kring struktur och analys samt vad vi sett som framgångsfaktorer i utvecklingsgruppens sätt att arbeta för att driva utvecklingsarbetet framåt. Fortsätt läsa Framgångsrika strukturer och systematisk analys i utvecklingsarbete

Att starta upp en ny klass

Att bygga en klass

Så var året med min nya fyra avklarad. Ett lärorikt år har nått sin ända och förhoppningsvis har vi alla blivit lite klokare.

Att bygga en klass och ett klassrumsklimat är för mig grundläggande för att kunna skapa lärandesituationer där eleverna känner trygghet i att utmanas och utvecklas. Det jag lärt mig genom mina år som lärare är, att under det första året med en ny klass låta det centrala innehållet och alla våra förmågor åka i passagerarsätet. Prioriteten för mig har blivit att skapa rutiner, metodkännedom och relationer.

Till en början, innan eleverna dykt upp skapar jag en egen målbild kring dessa tre punkter. Vad vill jag ha och vad är syftet med varje del av min målbild. Jag försöker se till att den av punkterna som väljs först upplevs som genomförbar genom att sätta målet/ribban lagom högt. Viktigt att förstå att en ribba är lättare att sakta höja än att sänka, då det kan skapa en negativ upplevelse och en känsla av nederlag för dig som lärare och för eleverna. Starta därför begränsat och välj ett innehåll till punkterna som du känner är genomförbart och resten får introduceras över tid, tiden detta tar är välinvesterad.

När det kommer till rutiner så väljer jag att börja med de enklare såsom hur vi går in i ett klassrum, hur vi ställer oss bakom stolarna och hälsar på varandra innan vi sitter ner. Mitt syfte här är enkelt, att organiserat gå in i ett klassrum och hälsa, har jag märkt ger en lugn start och är en tydlig avskiljare mellan rast och lektion. Jag vet att några har fritt insläpp där eleverna går in när de kommer, får man det att fungera så är det förstås också en rutin som kan fungera. Viktigast är att du som lärare kan stå för din rutin och har ett tydligt syfte som du kan förklara för eleverna.

Nästa rutin vi angriper är hur vi delar ut och samlar in material. Jag valde att dela ut material till de som sitter i raden längst fram, så att de sen kan skicka det bakåt. De längst bak sänder sedan fram det i slutet av lektionen, varav en elev ur varje led kommer fram och ger det sorterat och i ordning till mig. Jag har upptäckt att detta skapar mindre oro och oförutsedda händelser än om jag har två elever som går omkring och delar ut. Vilket är mitt syfte och jag är noga att berätta detta för eleverna. Varje rutin behöver ett syfte och eleverna behöver ges möjligheten att förstå dessa. Ett tydligt syfte ger eleverna förståelse för det som ska ske. Skulle någon av de olika rutiner vi arbetar in inte fungera så är jag noga med att inkludera eleverna där de får vara med och utveckla en rutin de tänker kommer att fungera bättre.

Jag arbetar på ett liknande sätt kring våra olika arbetsmetoder. Till en början använder jag mig enkom av metoder som jag vet eller fått till mig att eleverna har arbetat med tidigare. De kommer att behövas putsas till för att bli mer åldersadekvata och passa denna specifika grupp. Därav arbetar jag på dem en och en i taget. Samma gäller införandet av nya metoder. Jag introducerar dem en och en och ger därmed eleverna tid att lära känna dem och hur de ska utföras. Här vet jag man kan känna en viss stress över att undervisningen i början inte lever upp till behovet av differentierad undervisning, men jag tänker det är ok. Eftersom det kommer sakta men säkert introduceras under former eleverna kan hantera. Att skapa metodkännedom är en bra start för att sen kunna utveckla och variera sin undervisning utan att skapa oro eller otrygghet. Eleverna ska ha formalia klar för sig så att jag i stället kan hjälpa eleverna med innehållet och inte med hur det ska se ut eller ordningen på görandet. På så sätt går tiden ditt den behövs

Detta kan och kommer ta tid från undervisningen och jag förstår det kan skapa oro att man inte ska hinna få in allt stoff. Min erfarenhet har dock visat mig att när detta sitter så kommer elevernas

arbete effektiviseras över tid. Då de kan de yttre ramarna så kommer deras tid gå åt till innehållet och deras kunskapsinhämtning och inte till de yttre ramarna.

Slutligen så kommer relationsbygget med en ny klass, hur jag och vi lär känna varandra och vinsterna kring dessa. I början är jag noga med att snabbt lära mig deras namn och något om deras intresse. Jag ser till att ta upp det med ojämna mellanrum. Genom allt från småprat i korridoren till att inkludera det i tex deras matematikuppgifter. Ett trick jag märkt är populärt är att ”ha dagens elever” som jag inkluderar i mina genomgångar på olika sätt. Allt från små skämt där vi delar dessa elever i fjärdedelar och femtedelar till hur många bollar har Staffan om han får 25 av Ali och 7 av Jonas? Att jag hela tiden använder deras namn och deras intressen i mina genomgångar. Jag tar mig tid att ta småpromenader ute på skolgården när de har rast, stannar och pratar, ställer frågor eller bara spelar lite boll med dem. Korta men små runder minst ett par gånger i veckan. Att ha goda relationer med eleverna och bygga upp ett förtroende kommer vara en stor del i att skapa bland annat studiero. Litar elever på mig och känner sig trygga och omtyckta så upplever jag att de är mycket mer positivt inställda till lektionen jag erbjuder dem.

Jag förstår att det kan upplevas som stressig att ta tid från värdefull planeringstid. Men om man ändå inte har så många olika lektionsupplägg i början, samt man låter det centrala innehållet sitta i passagerarsätet i början så går det. Det vi missar i faktakunskaper under denna tid kan vi snabbt fånga upp när våra rutiner, arbetsmetoder och relationer sitter.

Min erfarenhet säger mig att bygga upp detta kan ta upp till hela första terminen men när det väl sitter så sitter det och att sen tillföra än fler rutiner eller metoder kommer att gå mycket snabbare.

Viktigast är att se till att eleverna är med på tåget och att de har syftena klart för sig och att de får vara med att påverka inom rimliga ramar.

Du Magnus…

Så stod det i dokumentet. Inget mer. Jag kunde ju inte stänga av kommunikationen helt med mina elever under svensklektionen. Nedan följer en redovisning av en lektion med mina nior där jag nog lärde mig precis lika mycket som eleverna. Älskar mitt jobb fortfarande!

Jag hade jobbat hårt för att sälja in författare inför vårt avslutande arbete. Eleverna valde omsorgsfullt och intresserat. Sedan dog det. Tanken var som så många gånger förr att eleverna själva under några lektioner skulle förkovra sig i de författare de själva valt ut. “Om ni vet för lite för att skriva om något vad behöver ni då göra?” Skaffa koll. När jag släppte eleverna fria föll många direkt in i gamla beteendemönster och lektionen blev mer ett socialt forum för privatliv, fotbollsstatistik, nya trender på Tiktok varvat med den där farbrorn Moberg eller tanten Lagerlöf. Jaha… Det var det det… Fortsätt läsa Du Magnus…

Funderingar efter en termin med nya elever

Julen närmar sig och en hösttermin med nya elever är slut. Det är alltid en speciell termin när man har nya elever. Redan i våras såg vi i arbetslaget fram emot hösten med skräckblandad förtjusning. Det är roligt att träffa nya elever och få upptäcka vem de är och det är lite mysigt att träffa yngre elever igen. Samtidigt vet vi att det är tufft när eleverna ska få nya lärare i alla ämnen, många nya klasskompisar och de ska vistas på en ny skola där de inte ens hittar i början. Många saknar tryggheten från lågstadiet, en del tycker det är jobbigt att skapa nya relationer, både med barn och vuxna, och samtidigt ställer vi högre krav än vad de är vana vid. Då är det skönt att känna att vi är ett arbetslag som har lätt för att samarbeta och som lägger prestigen åt sidan och försöker hjälpa varandra i olika situationer, det känns verkligen bra när allt emellanåt gungar rejält.

Fortsätt läsa Funderingar efter en termin med nya elever

Resultatmål, nationella prov och motivation

En del i Marbäcksskolans systematiska kvalitetsarbete är våra resultatmål. Resultatmålen och planen för att nå dem beslutar vi tillsammans i våra team. Vi utgår från våra elevers behov och vår egen reflektion, som vi skriver varje termin då vi analyserar våra tidigare resultat. Vad behöver våra elever utveckla under läsåret för att nå bättre resultat? Ett av våra resultatmål i årskurs 3 det här läsåret är att vi vill se förbättrade resultat på det nationella provet där eleverna skriver faktatexter. 

Vi har bestämt oss för att under hösten träna på att skriva faktatexter utifrån givna stödord liknande strukturen på det nationella provet och även förbereda eleverna på hur det går till praktiskt eftersom vi sällan har prov. Min erfarenhet är att många elever är lite oroliga inför de nationella proven och jag hoppas att de genom träning kan känna att det inte är läskigt och svårt. Tänk om de istället kan längta lite tills det är dags och älska utmaningen…

Fortsätt läsa Resultatmål, nationella prov och motivation