Etikettarkiv: Struktur

Funderingar efter en termin med nya elever

Julen närmar sig och en hösttermin med nya elever är slut. Det är alltid en speciell termin när man har nya elever. Redan i våras såg vi i arbetslaget fram emot hösten med skräckblandad förtjusning. Det är roligt att träffa nya elever och få upptäcka vem de är och det är lite mysigt att träffa yngre elever igen. Samtidigt vet vi att det är tufft när eleverna ska få nya lärare i alla ämnen, många nya klasskompisar och de ska vistas på en ny skola där de inte ens hittar i början. Många saknar tryggheten från lågstadiet, en del tycker det är jobbigt att skapa nya relationer, både med barn och vuxna, och samtidigt ställer vi högre krav än vad de är vana vid. Då är det skönt att känna att vi är ett arbetslag som har lätt för att samarbeta och som lägger prestigen åt sidan och försöker hjälpa varandra i olika situationer, det känns verkligen bra när allt emellanåt gungar rejält.

Fortsätt läsa Funderingar efter en termin med nya elever

Resultatmål, nationella prov och motivation

En del i Marbäcksskolans systematiska kvalitetsarbete är våra resultatmål. Resultatmålen och planen för att nå dem beslutar vi tillsammans i våra team. Vi utgår från våra elevers behov och vår egen reflektion, som vi skriver varje termin då vi analyserar våra tidigare resultat. Vad behöver våra elever utveckla under läsåret för att nå bättre resultat? Ett av våra resultatmål i årskurs 3 det här läsåret är att vi vill se förbättrade resultat på det nationella provet där eleverna skriver faktatexter. 

Vi har bestämt oss för att under hösten träna på att skriva faktatexter utifrån givna stödord liknande strukturen på det nationella provet och även förbereda eleverna på hur det går till praktiskt eftersom vi sällan har prov. Min erfarenhet är att många elever är lite oroliga inför de nationella proven och jag hoppas att de genom träning kan känna att det inte är läskigt och svårt. Tänk om de istället kan längta lite tills det är dags och älska utmaningen…

Fortsätt läsa Resultatmål, nationella prov och motivation

Läxfällan

Vi människor behöver balans och variation i våra liv för att må bra. Det är när vi tappar kontrollen över denna balans som vårt mående påverkas negativt. Vad händer egentligen med oss när vi upplever att vi inte kan styra över vår egen verklighet? 

För en tid sedan upptäckte jag att elever bortprioriterar en del av sina läxor i mina språkämnen. Jag bestämde mig för att ta reda på varför och en alternativ verklighet öppnade upp sig för mig. En verklighet som var elevernas perspektiv på fenomenet läxor. Jag bestämde mig för att diskutera läxor i helklass med olika årskurser och i min nia intervjuade jag samtliga elever i par. Har vi nytta av att förstå deras perspektiv när det gäller ett så omfattande område där vi lärare faktiskt inte är delaktiga? Vi förväntar oss att de ska göra sina läxor men hur ser detta studerande ut när de är hemma? Fortsätt läsa Läxfällan

Utmaningen i att göra bra prov

Jag har alltid gillat prov. Både när jag själv gick i skolan och nu som lärare. Som elev motiverades jag av utmaningen i att försöka lära mig allt  inom ett visst ämnesområde. Men en kanske inte helt sund tävlingsinstinkt var nog även en bidragande orsak till varför jag föredrog just denna typ av examination. Nu som lärare tycker jag däremot att det roliga med att ha prov ligger i utmaningen att konstruera dem för att bli så bra som möjligt. Framförallt så gillar jag komplexiteten i detta arbete då det finns så många olika aspekter att ta hänsyn till. Många svåra prioriteringar måste göras då flera av dessa aspekter ofta står i strid med varandra. Ett prov ska ju gärna täcka så mycket som möjligt av ämnesinnehållet och utan att bli för långt. Det ska vara tillräckligt enkelt för att alla elever ska kunna komma igång men samtidigt även utmana de högpresterande eleverna. Provet ska testa flera olika förmågor och kunskaper på olika nivåer utan att bli allt för omständligt att rätta. Både att skriva och konstruera prov är minst sagt en utmaning.

Fortsätt läsa Utmaningen i att göra bra prov

Hörni – vad är egentligen studiero? – del 2

Nio av tio lärare i grundskolan svarar att det alltid eller ofta är studiero på deras lektioner. När frågan ställs till eleverna svarar dock bara fyra av tio att det alltid eller ofta är arbetsro. Årets resultat är i linje med föregående års resultat. Detta läser jag i  Skolinspektionens rapport Trygghet och Studiero 2022 strax efter att jag publicerat mitt förra blogginlägg Hörni – vad är studiero? 

Hur kan det vara så? Kan det vara så att elever och pedagoger runt om i Sverige upplever situationen i klassrummet olika eller handlar det om, som vi upptäckte på Roslättsskolan, att det saknas en samsyn kring begreppen?

Fortsätt läsa Hörni – vad är egentligen studiero? – del 2