Etikettarkiv: Struktur

Hörni – vad är egentligen studiero? – del 2

Nio av tio lärare i grundskolan svarar att det alltid eller ofta är studiero på deras lektioner. När frågan ställs till eleverna svarar dock bara fyra av tio att det alltid eller ofta är arbetsro. Årets resultat är i linje med föregående års resultat. Detta läser jag i  Skolinspektionens rapport Trygghet och Studiero 2022 strax efter att jag publicerat mitt förra blogginlägg Hörni – vad är studiero? 

Hur kan det vara så? Kan det vara så att elever och pedagoger runt om i Sverige upplever situationen i klassrummet olika eller handlar det om, som vi upptäckte på Roslättsskolan, att det saknas en samsyn kring begreppen?

Fortsätt läsa Hörni – vad är egentligen studiero? – del 2

Men hörni – vad är egentligen studiero?

Under föregående läsår kartlade vi skolans arbetsmiljö för eleverna. Detta gjorde vi genom att eleverna svarade på enkäter samt deltog i  elevhearing. Analysen av resultatet visade att eleverna upplever att studieron i klassrummet behöver förbättras.

I de efterföljande samtalen började vi ställa oss frågan: uppfattar vi och eleverna ordet studiero på samma sätt? Vad lägger de in i begreppet, och vad lägger vi lärare in i det? Det bestämde vi oss för att undersöka och därför blev ett av våra SKA-mål för innevarande läsår:

Nästa sommar ska vi ha skapat samsyn och ett gemensamt språk utifrån begreppet studiero hos både pedagoger och elever. 

Fortsätt läsa Men hörni – vad är egentligen studiero?

Ifall inte nån sätter fart

Långt, långt där borta ligger sommaren, finalen, slutet av läsåret. Transportsträckan dit är kantad av massvis med planer, motgångar, medgångar, lärdomar och (fyll på listan med allt som livet ger). Jag kan kanske inte skryta med att jag gör så att blommorna blommar i skolans värld eller ens att min kohage blir särskilt grön. Däremot är det definitivt så här vid terminsstart dags att sätta fart. Denna termin hittade jag en ny utmaning.

Fortsätt läsa Ifall inte nån sätter fart

Den fantastiska fusklappen!

Som undervisande lärare i NO behandlar jag och eleverna varje termin flera olika ämnesområden som innehåller mycket fakta, samt olika modeller och teorier, som kräver att de förstår en stor mängd begrepp och specifika ämnesord. Inför varje nytt ämnesområde får eleverna därför en begreppslista att ha som stöd. Både för att enklare hänga med i undervisningen men även som en checklista för att enklare kunna öva inför ett avslutande prov. Som exempel har jag nyligen avslutat ett arbetsområde om evolutionsteorin med mina sexor där deras begreppslista blev ganska diger med över tjugo begrepp, till exempel cell, cellkärna, DNA, gener, arv, naturligt urval, selektion, variation, konkurrens, mutationer, arter och raser. När eleverna i uppstarten får se en lång lista med för dem obegripliga och svåruttalade ord kommer det inte sällan en och annan protest. Denna förväntade och kanske i viss mån rimliga reaktion bemöter jag sedan med följande argument. Jag vet att det är många begrepp att lära sig så därför får ni använda en fusklapp på provet!

Fortsätt läsa Den fantastiska fusklappen!

Att skapa goda förutsättningar

I Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning, som kom ut i september i år, kan vi läsa vad som främjar studiero i klassrummet. Det står också att ”Resultaten från sammanställningen visar att arbetet med att främja studiero är en komplex uppgift som kräver ett aktivt ledarskap av läraren.  Att skapa studiero i klassrummet är en ständigt pågående process.” 

Så vi ska jobba hårt med att ha tydliga ramar, tydlig struktur och tydliga förväntningar. Vi ska ha en palett av verktyg och arbetssätt för att nå alla elever, vi ska jobba med att skapa ett positivt klassrumsklimat där eleverna är delaktiga, aktiva och engagerade – men något saknas – vad har vi för innehåll ?                                                          På sidan 45-46 kan man också läsa det som rapporten inte tar upp: Fortsätt läsa Att skapa goda förutsättningar