Etikettarkiv: Språkutveckling

Tre elever i klassen- vilken lyx!

Det är tacknämligt att ha en liten undervisningsgrupp, 3 st (!), när uppdraget är att gå i mål med hela högstadiets kemikurs på en undervisningstimme per vecka under ett läsår. Samtidigt som dessa andraspråkselever ska behärska kursen på, ett för dem, främmande språk.

Det åligger oss alla lärare att möjliggöra språkutveckling för samtliga våra elever. Detta blir särskilt påtagligt när eleverna har annat modersmål är svenska. I ”min” lilla kemigrupp ska eleverna ges möjlighet att nå grundläggande mål för högstadiet under läsåret. Men jag menar att det av rättviseskäl ska skapas utrymme för eleverna att även nå kvalitetsbetyg. Två av de tre eleverna har nyligen sökt till teknisk/naturvetenskaplig linje i gymnasiet – så det gäller att vi ligger i! Allt ska falla på plats.

Som en av eleverna uttryckte det när vi sågs efter ett ledighetsuppehåll: ”Kristin, vi jobba med vår full fart framåt nu? Lära mycket!”

I boken Greppa språket, ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet står att läsa att det tar 1-2 år för flerspråkiga elever att lära sig vardagens språk, ”ytflyt”. Däremot tar det 6 – 8 år för andraspråkselever att tillägna sig ett skolspråk med ämnesspecifikt ordförråd och med förmåga att föra väl underbyggda resonemang (Skolverket 2016).

Fortsätt läsa Tre elever i klassen- vilken lyx!

Translanguaging – Viktig del i ett flerspråkigt klassrum.

Nytt år, ny termin och nya möjligheter men jag håller fast vid språkutveckling i ett inlägg till i alla fall.

Under vårterminens uppstartsdagar besökte Naverlönnskolan Sätoftaskolan i Höör för att diskutera begreppet språklig sårbarhet. I det begreppet inkluderades också språkliga diagnoser vilket diskuterades både för och emot. Det vi alla var rörande överens om är att vi möter elever som befinner sig  i språklig sårbarhet varje dag i många olika konstellationer.

Det är ju även så att vuxna, svenskfödda, utan diagnoser och med akademisk utbildning hamnar i språkligt sårbara situationer ibland. Sätt mig i en verkstad så ska ni se att jag är i ett språkligt sårbart läge. Fortsätt läsa Translanguaging – Viktig del i ett flerspråkigt klassrum.

Svenska språket – i alla ämnen

Svenska är ett av skolans kärnämnen. Samtidigt är svenska det språk som de flesta andra ämnen bygger på. Att klara andra ämnen på bästa sätt bygger på läskunnighet, läsförståelse och möjlighet att att kunna uttrycka sig i tal och skrift. Därför är det också viktigt att utvecklingen av det svenska språket sprider sig utanför svenskämnets ramar.

Det betyder inte att alla lärare måste börja undervisa i grammatik, men att man är medveten om att man som lärare, oavsett ämne, ständigt bidrar till att bredda och fördjupa språkkunnigheten hos eleverna.

“Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.”

LGR 11

Språk är ett kitt som binder samman mänskliga relationer och därför är det viktigt att både dela med sig och ta till sig av språket vi delar med våra elever. Jag tipsar om två favoriter som man inte nödvändigtvis behöver vara lärare i svenska för att prata med eleverna om. Fortsätt läsa Svenska språket – i alla ämnen

Nytt läsår, nya möjligheter!

Så har ett nytt läsår dragit igång, igen…….

Ett nytt läsår innebär alltid nya möjligheter, möjligheter att förändra och förbättra. Inför det här läsåret har Svedala kommun reviderat och därmed förbättrat vår språkutvecklingsplan. Egentligen är reviderad ett vagt uttryck i sammanhanget, den har genomgått en total förvandling. Det som tidigare var en läs och skrivplan med fokus på elever med särskilda läs och skrivsvårigheter har blivit en plan där målet är just språkutveckling, språkutveckling i alla ämnen.

Jag vill här lyfta fram Språkutvecklingsplanen och påminna alla kollegor om vår skyldighet att arbeta språkutvecklande oavsett vilket ämne vi undervisar i. Vårt gemensamma ansvar för elevernas språkutveckling kan uttryckas på olika sätt, ett populärt uttryck har blivit: ”alla lärare är svensklärare”. Kanske ska man istället säga: ”alla lärare är språkutvecklare”. Alla ämnen kräver specifik kunskap om ord och begrepp samt förmågan att kunna skriva specifika typer av texter. Det är det som åligger de olika ämneslärarna. I detta arbete är Språkutvecklingsplanen  behjälplig då det är en  metodbank och därmed ett bra stöd för oss i vår undervisning oavsett vilket ämne eller vilka årskurser vi undervisar i.

Planen har ett omfattande innehåll och därför vill jag särskilt nämna två av många metoder som presenteras och som jag har goda erfarenheter av,  VÖL och Cirkelmodellen. VÖL tränar elevernas läsförståelse av framförallt faktatexter och baseras på de lässtrategier som forskningen menar är nödvändiga att behärska för att bli en god läsare. Det finns många andra vinster med VÖL vilket jag skrev om mer ingående i ett tidigare blogginlägg som jag länkar här. Cirkelmodellen tränar elevernas förmåga att skriva ämnesspecifika texter. Tanken med modellen är att man inledningsvis tränar på att skriva en specifik typ av text tillsammans för att sedan skriva texten själv. I det gemensamma skrivandet tränar man även på att använda specifika ord och begrepp kopplat till ämnet.

Båda dessa metoder baseras på tanken om att man genom att ”modella” visar eleven hur den ska gå till väga vilket ger mycket större förutsättningar för denne att lyckas. Även detta har jag skrivit om i tidigare blogginlägg.

Här hittar du Språkutvecklingsplanen, läs, titta, fundera, prata med kollegor och prova dig fram.  Lycka till!