Etikettarkiv: Språkutvecklande arbetssätt

Bilder som minnesstöd

Snapchat, Instagram och andra bildbaserade nätverk används flitigt bland barn och ungdomar. Kommunikation sker med bilder och det krävs att man kan berätta i bilder och att kunna tolka bilder. Varje gång vi ser en bild sker det en ögonblicklig reaktion i hjärnan. Vad gör dessa bilder med oss?

Att använda bilder som stöd för undervisning har vi arbetat med under en längre tid på olika sätt i mitt arbetslag och jag upplever att det är ett stöd för många elever. Framför allt som en stödstruktur när det är många nya begrepp och nytt innehåll. Det finns många bildbanker och två av dem är https://widgitonline.com/ och http://bildstod.se/ som vi har prövat.

Terminen startade med fysik och rymden. Om rymdens uppkomst fick eleverna information från olika medier filmer, texter från böcker och texter på Clio Online. Vi sorterade olika små texter i tidsordning och skapade på så sätt ett händelseförlopp. Därefter fick eleverna ett A3 som var indelat i rutor. Uppgiften var att rita bilder och skriva små bildtexter till varje bild och därefter lära sig det.  Eleverna var mycket aktiva och använde sina egna referenser till att skapa sina bilder. Jag upplevde att de fick en förståelse och kunde hänga upp sin kunskap på sina bilder och på så sätt kunna återberätta universums uppbyggnad och utveckling. Deras egna bilder blev ett kognitivt stöd. Bilderna bygger upp och kompletterar språket och nya begrepp sätts i ett sammanhang.  De fick till sist med hjälp av sina bilder berätta för varandra och jämföra sina bilder och diskutera vad man kunde förändrat och justerat för att fördjupa sina kunskaper om universums uppbyggnad. Fortsätt läsa Bilder som minnesstöd

Parläsning – motiverande och effektivt

Sommarlovet är långt… i vissa fall kanske för långt. Efter sommarlovet tar det tid innan barnen kommer in i skolarbetet igen. En del har inte läst en bok på två månader. För de flesta är det här inget större problem, men för de som inte befäst kunskapen än och inte har en god avkodning och flyt i läsningen behövs nu träning.

Bildstöd från Widgit Online

Vi bestämde oss  för att starta terminen med en intensivläsningsperiod,  för att ”kickstarta” läsandet. Vi schemalade parläsning cirka 20 minuter varje dag, de första två veckorna, på temat ”Folksagor och konstsagor”

Parläsning har stort stöd i forskning. Det anses vara en mer effektiv och motiverande träningsform än individuell läsning och man rekommenderar att den i undervisningen används så ofta som möjligt. Parläsning förbättrar också de läsande elevernas läsförmåga oavsett åldersgrupp och ursprunglig läsförmåga.
Fortsätt läsa Parläsning – motiverande och effektivt

Landet Matematica – en språkutvecklande häxkittel

Matte+svenska = sant

Eftersom jag i själ, hjärta och enligt lärarlegitimationen är mest svensklärare, tänker jag alltid på hur jag kan få in språket i alla ämnen.

Texterna i matematik innebär utmaningar för eleverna. Det förekommer olika slags textgenrer och vi behöver aktivt arbeta med dem för att fördjupa elevernas kunskaper, när det gäller det matematiska innehållet och matematikspråket.  För mig var matte rena grekiskan i grundskolan. Det var inte förrän i gymnasiet som jag började förstå matematik och det var tack vare en duktig pedagog. Jag insåg att det fanns ett språk i matematik, vilket jag faktiskt kunde förstå. Ingen hade tidigare satt ämnesorden, begreppen och symbolerna i ett sammanhang. Även före detta ma/no-kollegor, som jag har delat klass med, har lärt mig otroligt mycket och fått mig intresserad av att jobba med matematik, likt jag jobbar med övriga ämnen. Även i matematik har jag cirkelmodellen i ryggen. På Skolverkets lärportal och i Läslyftets modul finns bra texter och filmer om språkutvecklande arbetssätt genom cirkelmodellen i matematik.

Fortsätt läsa Landet Matematica – en språkutvecklande häxkittel

Berättelseansiktet som stöd för textsamtal och textskapande

Jag har flera gånger skrivit berättelser med elever i de tidiga skolåren och har ofta upplevt att de haft svårt att komma på ett problem i sina berättelse. Den här gången ville jag därför testa ett annat planeringsverktyg med mina ettor, som jag tidigare endast använt vid textsamtal, nämligen berättelseansiktet. Jag började använda det när jag deltog i Läslyftet för ett par år sedan och hade läst texten Grafiska tankemodeller som stöd för textsamtalet av Barbro Westlund. Där presenteras berättelseansiktet främst som ett verktyg att använda i textsamtalet för att analysera texter.

Fortsätt läsa Berättelseansiktet som stöd för textsamtal och textskapande

Hur vi tränar olika förmågor i läsgruppsredovisningen

Som jag skrivit om i tidigare bloggar, delar vi in våra tvåor och treor i läsgrupper om ca 4-5 barn för lästräning, en lektion i veckan. Det finns struktur och rutiner för läsningen, som vi tillsammans med barnen kommit fram till för att det ska bli en trygg och utvecklande aktivitet. Det finns många olika titlar, genrer och textnivåer i vårt läsgruppsbibliotek och grupperna hinner läsa många olika böcker under ett läsår.

Gruppernas uppgift nu, har varit att välja en av de böcker de läst, och som de ska redovisa en händelse ur boken om, för förskoleklass, ettor och de andra läsgrupperna. De har kommit med förslag på olika sätt att redovisa och vi enades om tre olika redovisningsformer de kunde välja  mellan – teater, dockteater och tittskåp. Utöver barnens läsförståelse tränas också många av deras förmågor i denna aktivitet. Fortsätt läsa Hur vi tränar olika förmågor i läsgruppsredovisningen