Etikettarkiv: Språkutvecklande arbetssätt

Ett språkval-flera språkval

Jag erkänner… Jag hoppade av tyskan i åttan. Utan att gå in i för många detaljer så hamnade jag i en undervisningsgrupp med en brokig skara tonåringar som inte var nämnvärt studiemotiverade.  Ibland har jag funderat över all den undervisningstid som kanske gick till spillo där jag satt med likasinnade och gjorde så lite som möjligt. Gruppen satte tonen och minsta motståndets lag rådde. Men då var jag elev… Nu är jag en av lärarna på skolan som ansvarar för undervisningen i denna grupp. Inte ska vi väl slappa här inte…

Idag erbjuds, för de som väljer bort sitt moderna språk: svenska, engelska, modersmål, förstärkt undervisning i svenska som andraspråk eller teckenspråk. Det finns en vilja och en ambition att elever väljer ett modernt språk och fördelarna är många. Inte minst en ökad chans att plussa på poängen inför gymnasievalet. Det har länge förekommit en debatt om att ändra eller avskaffa språkvalet till fördel för de moderna språken. Dels lyfts vikten av att lära sig ett tredje språk fram men även det faktum att många elever hoppar av att läsa spanska, tyska eller franska allt för lätt. Vad skulle hända med våra elever om språkvalet endast bestod av ett val mellan franska, tyska och spanska? Skulle behovet av extrastöd för de elever som idag finns i våra Sv/En-grupper försvinna? Hur, var och när skulle dessa elever få extra stöttning utifrån sina behov. Moderna språk är det enda ämne som är frivilligt i skolan och kan väljas bort. Det är denna undervisningsgrupp jag vill belysa i denna blogg. Hur kan undervisningen se ut i dessa ämnen där grupperna ökar allteftersom eleverna hoppar av sina moderna språk och eleverna inte sällan befinner sig på vitt skilda nivåer kunskapsmässigt? En grupp med elever med olika utmaningar undervisas utifrån deras individuella behov i olika ämnen, svenska och engelska eller kanske båda. Två språkval i ett språkval. 

På vår skola är vi två lärare som undervisar åk 6-9 i SvEn. Båda är lärare i svenska och engelska. Vi undervisar två grupper var med de elever som vi har i ordinarie undervisning. Skolan är tvåparallellig och lärarna i både svenska och engelska arbetar med samma arbetsområde i varje årskurs. Fördelen med detta upplägg är att det är lättare att motivera eleverna i Sv/En-grupperna då det som händer i undervisningen i den lilla gruppen står i direkt relation till det som händer i helklass. Jag har detta år ansvar för åk 6 och åk 8 och min kollega Anna Palm undervisar i åk 7 och 9. Gruppernas storlek varierar men ingen grupp överskrider just nu tio personer. Eleverna i dessa grupper är alla elever som på något sätt behöver stärka sina förmågor i antingen engelska, svenska eller båda. Borde det inte spreta mer? Varför har vi inte elever som ligger betydligt högre kunskapsmässigt som strävar efter t ex betyget A i denna grupp? Svaret är enkelt. De vill inte. 

Initialt är det ytterst sällan som elever väljer bort moderna språk när de väljer språk inför årskurs 6 på vår skola. Jag har därför just nu två tomma positioner i mitt schema i väntan på att någon elev väljer bort sitt språkval. Det tar tid innan mina kolleger och jag ställs inför det faktum att en elev tycker det nya språket blir för svårt. Det ska ta tid. Parallellt kanske eleven kämpar med sin engelska eller svenska. Det är ett stort och viktigt beslut som föräldrar och barn står inför. Ska jag byta? Vad betyder det för mig? Var hamnar jag, vad vinner jag på det och vad förlorar jag? I dialog med föräldrar och elev resonerar vi kring hur vi undervisar i denna grupp.

Hur vi lärare får undervisningen att fungera i dessa grupper finns det kanske inte en universallösning på men det finns metoder som fungerar mer framgångsrikt än andra. Prio ett för mig är att gruppen fungerar. Därför håller jag hårt i undervisningen som under lång tid innebär ett gemensamt upplägg. Har vi engelska så har vi engelska gemensamt och detsamma gäller för svenskan. Individuella upplägg är möjliga men fungerar betydligt bättre när eleven är mogen för det och har ett visst mått av självständighet under lektionen. Allt eftersom eleverna blir äldre individanpassar jag mer och skräddarsyr uppläggen därefter. Det är även viktigt att inte pusha eleverna för hårt i denna grupp. Eleverna har svårt att nå målen av olika anledningar och det tar tid att hitta rätt. Både när det gäller relationsbygget samt de metoder som fungerar bäst för just dessa elever. Jag har ju trots allt massvis med lektioner med dem under ett år och en förmåga trillar inte på plats från en dag till en annan. För att jag och mina elever ska trivas och fungera och att ett lärande ska ske behövs struktur, engagemang och rätt förutsättningar för att lyckas. Går det att skapa en hållbar kultur där lärandet står i fokus om förutsättningarna varit annorlunda? Fritt val med 25 elever i klassrummet, alla på olika nivåer kunskapsmässigt och en undervisning på individnivå med två ämnen samtidigt. Jag överlåter den frågan till andra att fundera över. 

Att diskutera:

  • Hur arbetar ni på er skola kring valet av moderna språk i allmänhet och valet av Sv/En i synnerhet?
  • Hur ser samarbetet ut mellan undervisande lärare i Sv/En-gruppen och ordinarie betygsättande lärare?
  • Vad krävs på er skolan för att eleverna ska lyckas i detta språkval?

Tematiskt bokstavsarbete

I år har jag en etta igen och varje vecka arbetar vi med en ny bokstav. Vi försöker göra mer av det annars lite stela bokstavsarbetet, ja vi försöker göra så mycket vi bara kan på just den bokstaven tex  ”1B:s tokiga alfabetsbok” – långa textsamtal kring korta meningar, Grej of the day, film mm.  I det här inlägget kommer jag berätta om hur vi även knyter bokstavsarbetet till vårt tema ”Året runt i naturen”.
Fortsätt läsa Tematiskt bokstavsarbete

Väck läslusten

För att öva läsflyt och skapa läsintresse samt väcka läslust hos barnen, har vi nu under flera veckor haft parläsning varje morgon. Vi har det med jämna mellanrum och förra omgången läste vi klassiska sagor och folksagor. Den här gången tog jag hjälp av skolbiblioteket och lånade en mängd skönlitterära titlar i två exemplar av varje. Det gick fint och vi fyllde en hel hylla i klassrummet. Böckerna presenterade jag bara kort, för att väcka nyfikenhet. Jag lånade medvetet flera titlar som ingick i serier, för att jag av erfarenhet vet att när någon fastnar för en bok vill de sedan gärna läsa flera av just den typen av böcker.

Läsmorgon

Vi har fasta läskamrater/läspar och alla sitter på bestämda platser. Paren väljer själva en bok som intresserar dem, bland alla böcker vi lånat in till klassen och oftast väljer de en passande nivå. Några kan behöva lite ledning eller ha tips om vad som kan passa just dem. Vi läser 15 minuter per dag och en kvarts läsning om dagen är en välinvesterad tid anser jag, då läsandet är en så stor del av skolans arbete. Kan vi även väcka barnens inre motivation och läslust så har de vunnit så mycket på det.

Fortsätt läsa Väck läslusten

Lärpar och sekvensbilder som stöd för berättande text i åk 1

I läroplanens del 1, Skolans värdegrund och uppdrag kan man läsa följande:

”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.”

”Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.”

Genom Kooperativt Lärande-strukturerna skapas det förutsättningar för situationer att träna detta. Fortsätt läsa Lärpar och sekvensbilder som stöd för berättande text i åk 1

Varierad undervisning med EPA

Varierad undervisning med aktiva elever i årskurs 1 med KL-strukturen EPA

Ny läsläxa

Under veckan som gått har vi startat upp ny läsläxa och för att skapa intresse och nyfikenhet för läxboken ville jag få barnen att fundera och reflektera över vad de tror att den kommer handla om. Då jag ville få barnen att synliggöra sina tankar om boken för sig själv och varandra, satte jag upp målen tala, lyssna, samtala för lektionen och för att variera undervisningen tog jag hjälp av KL-strukturen EPA.

KL står för Kooperativt Lärande. Det är ett elevaktivt arbetssätt där undervisningen organiseras så det skapas möjligheter till positivt samarbete och lärande mellan elever. Fortsätt läsa Varierad undervisning med EPA