Etikettarkiv: Språkutvecklande arbetssätt

Lärare i roll – spelar roll – på rätt kurs med Doctor Drama

Välkommen till andra delen i denna bloggserie som handlar om processdrama som är en genre inom dramapedagogiken där man jobbar utifrån ett tema som man vill utforska ur olika perspektiv via olika infallsvinklar och dramametoder.

En av metoderna “Lärare i roll” , skapad av  den engelska dramaläraren  Dorothy Heathcote, beskrev jag lite mer ingående i min förra blogg. “Lärare i roll” – spelar roll. Läraren gestaltar en karaktär och sätter in eleverna i en dramatisk kontext som hjälper elever att tänka, handla och känna om det som de redan känner till och dessutom öka sin insikt och kunskap om ämnet/temat. Eleverna får  använda sin fantasi för att improvisera  kring till exempel en historisk händelse.  Efter rollspelet går lärare och elever ut ur sina roller och det är dags för reflektion av det perspektiv på händelsen man upplevde i rollen. Fortsätt läsa Lärare i roll – spelar roll – på rätt kurs med Doctor Drama

“Lärare i roll” – spelar roll

”Lärare i roll” är en metod som jag använt mig av i undervisningen under lång tid, mina elever har främst mött historiska personer som t.ex Gustav Vasa, Nils Dacke, Guy Fawkes, HC Andersen. Ibland som en uppstart av ett arbetsområde, ibland kommer personen in under arbetets gång då eleverna får omsätta sina nyvunna kunskaper i mötet med personen.

Metoden är skapad av den engelska dramaläraren Dorothy Heathcote som med sitt nytänkade  utvecklade nya kreativa  vägar hur man kan arbeta ämnesövergripande med  dramapedagogiken  inom skolan.  Läraren gestaltar någon och sätter in eleverna i en dramatisk kontext som hjälper elever att tänka, handla och känna om det som de redan känner till och dessutom öka sin insikt och kunskap om ämnet. Fortsätt läsa “Lärare i roll” – spelar roll

ULF-projektet – språk- och kunskapsutveckling

Sedan våren 2020 har jag varit delaktig i ULF-projektet som är ett didaktiskt nätverk för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisningen. ULF står för Utveckling, Forskning och Lärande och är en nationell försöksverksamhet på uppdrag av regeringen fram till 2024. Projektet ska utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning.

Undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (5 § i Skollagen). Detta innebär att lärare och skolledare ska basera sin undervisning på forskning och systematiskt utforska, pröva sin egen verksamhet. Skolans skolutveckling måste genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt. Regeringen anser att detta sker i för liten utsträckning. Det finns också ett glapp mellan teori och praktik som gör att forskning inte alltid tillämpas i skolans. Därför finns behovet att utveckla samverkansmodeller mellan skola och akademi.

Det är en lite bakgrund till ULF-projektet, men vad är det då vi sysslar med?
Fortsätt läsa ULF-projektet – språk- och kunskapsutveckling

Jag fattar ju inte! Det står ju inte någonstans!

Denna text kommer att handla om läsförståelse och mina tankar kring faktorer, som eventuellt kan påverka yngre barn i den tidigare språkutvecklingen. Faktorer som i sin tur kan komma att påverka förutsättningarna, för barnets kommande läsförståelse i de tidigare skolåren. Med yngre barn syftar jag på barn, som ännu inte har börjat i grundskolan. Syftet med texten är också att reflektera över, om dessa faktorer även kan komma att fortsätta att påverka elevens läsförståelse, in i nästa stadie och i så fall, hur kan vi möta/förebygga svårigheterna. Fortsätt läsa Jag fattar ju inte! Det står ju inte någonstans!

Att skapa goda förutsättningar

I Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning, som kom ut i september i år, kan vi läsa vad som främjar studiero i klassrummet. Det står också att ”Resultaten från sammanställningen visar att arbetet med att främja studiero är en komplex uppgift som kräver ett aktivt ledarskap av läraren.  Att skapa studiero i klassrummet är en ständigt pågående process.” 

Så vi ska jobba hårt med att ha tydliga ramar, tydlig struktur och tydliga förväntningar. Vi ska ha en palett av verktyg och arbetssätt för att nå alla elever, vi ska jobba med att skapa ett positivt klassrumsklimat där eleverna är delaktiga, aktiva och engagerade – men något saknas – vad har vi för innehåll ?                                                          På sidan 45-46 kan man också läsa det som rapporten inte tar upp: Fortsätt läsa Att skapa goda förutsättningar