Etikettarkiv: Problemlösning

En ko på isen – Tankar om TIMSS

Den 8 december 2020 blev jag uppringd av tidningen Ämnesläraren M som ges ut av Lärarförbundet. De vill ha min kommentar och tankar kring resultaten av TIMSS 2019 som hade publicerats bara några timmar tidigare. Reportern ville veta mina tankar kring Sveriges resultat och om resultaten är viktiga, hur det kommer sig att Sverige hamnar där vi är och vad som är viktigt för att Sverige ska klättra i resultatlistan. Mina tankar och svar kan du läsa här Matteprofilernas krav efter TIMSS-resultatet. Tanken som slår mig så här några veckor senare, när resultatet väl sjunkit in, är att det verkligen är en Ko på isen (motsatsen till det gamla ordspråket Det är ingen ko på isen – så länge stjärten är i land). Resultaten från TIMSS, när vi ser på matematik, är att det är relativt oförändrat sedan 2015, våra elevers kunskaper och förmågor ligger kvar på en konstant nivå, varken bättre eller sämre. Men kan vi verkligen sitta lugnt i båten och ro på åt samma håll? Nej, jag tror verkligen inte det. Nu är det tid att stanna upp, tänka om och göra rätt! Fortsätt läsa En ko på isen – Tankar om TIMSS

Problemlösning som engagerar

Tidigare under hösten skrev jag en krönika i tidningen Ämnesläraren M (Matematik – NO – Teknik) som Lärarförbundet ger ut. Krönikan handlar om mitt arbete med problemlösning i klassrummet, eller mer om bieffekterna som uppstår när eleverna arbetar med problemlösning. Krönikan kan ni läs här: “Problemlösning som engagerar precis alla”. Krönikan väckte mycket nyfikenhet och jag fick många frågor. Jag tänkte här förtydliga min krönika och mitt arbete i klassrummet med mina elever. Fortsätt läsa Problemlösning som engagerar

Problemlösning med yngre elever

Att problemlösning är en central del av matematikundervisningen lyfts tydligt fram i kursplanen i matematik.  Här framhålls att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att formulera och lösa problem samt kan utveckla och värdera valda strategier och metoder. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.  Genom att eleverna får arbeta med samma problem och diskutera olika lösningar med stöd av läraren kan de träna många matematiska förmågor, t ex kommunikation, resonemang, analys, räknefärdighet och begreppsförståelse.

Hur gör vi då för att komma igång med våra yngsta elever?

Fortsätt läsa Problemlösning med yngre elever

I en skog av hinder eller i möjligheternas rike?

foto: Bengt Christensson

Rubriken illustrerar frågan som jag högst spontant slängde ut till mina högstadieelever vid lektionsstart för några veckor sedan. Jag syftade på klassrumssituationen och jag gjorde det i mening att skapa eftertanke.  Jag ville att de skulle spegla några av sina egna personlighetsdrag. Efter lite betänketid gick jag laget runt för att höra hur de såg på sig själva. Det var en ganska brokig bild som växte fram i elevgruppen men jag märkte att jag hade satt igång den tanke-verksamhet som jag önskade när jag ställde frågan.

Fortsätt läsa I en skog av hinder eller i möjligheternas rike?

Engineering med vattenhjul

Blev försöket med tydlig struktur istället en avprickningslista och vad hände med reflektionen? Försökte använda strukturen från teknikområdet High Flyers med engineeringcykel. När jag arbetade med engineering i min förra klass upplevde jag att fokuset flyttades från byggandet och fördelades på alla delarna. Därför var jag taggad att använda det igen. Fortsätt läsa Engineering med vattenhjul