Etikettarkiv: Problemlösning

Inget klydd! En enkel regel.

För att skapa en god miljö och omgivning att leva i behövs regler, ramar och riktilinjer.  Detta gäller inte minst skolan där dessa regler ska stå som en garant för arbetsro och en trivsam och hälsosam miljö att vistas i. Jag har vid många tillfällen tillsammans med kollegor fastnat i formuleringar och funderingar kring tanken om att “ju färre regler desto lättare att komma ihåg” Man måste sålla för att inte eleverna ska gå vilse i en skog av regler.


  Många gånger har säkert fler än jag suttit tillsammans med kollegor och försökt att på ett vattentätt sätt formulera frågorna så att de är lätta att förstå, inte kan misstolkas eller kringgås. 

  Sen har vi ju det där med att regler ska låta trevliga samtidigt som de ska bestämma över oss. Helst ska man dessutom inte ha negationer som förklarar vad och hur man inte ska göra utan på ett mer positivt sätt uppmana hur man ska göra för att regler ska följas.

“Den gyllene regeln” har jag vid perioder av mitt yrkesliv haft hängande på väggen i klassrummet: Den är en grundläggande etisk princip som återfinns inom många religioner och filosofiska och etiska läror. Principen kan uttryckas både positivt “Behandla andra som du själv vill bli behandlad” och lite mer negativt (som vi ju skulle försöka undvika…) “Behandla inte andra som du själv inte vill bli behandlad”. Förekomsten av den gyllene regeln i så många olika religioner har gjort den användbar vid samarbete över religionsgränserna. Gott nog, men även där har jag vid något tillfälle hamnat i kläm. Exempelvis den gången jag pratade med en elev som hade kastat vattenballong i klassummet som mycket väl kunde tänka sig en få en ballong splashad på sig eftersom det var så varmt ute…

Det är alltså inte lätt det där med reglerna. Ytterligare en dimension, som någon brukar tillägga i regeldiskussioner, brukar vara att det måste finnas konsekvenser om man bryter mot regler och att reglerna annars blir utan verkan. Kan diskuteras. De allra flesta låter bli att göra fel eftersom att de har en välkalibrerad moralisk kompass och inte för att de är rädda för ett möjligt straff.


Den enda regeln

För att komma undan många och långa formuleringar och underlätta för både mig och eleverna har jag kokat ner reglerna till den enligt mig ultimata regeln. Den är kortfattad och kärnfull. Klatchig i sitt uttryck och lätt att komma ihåg. Den är bred i omfånget men ändå precis och distinkt. Här kommer den: 

INGET KLYDD!

Regeln är svår att kringgå eftersom den är lätt att härleda till betraktarens upplevelse. 

Om man någonstans i härledningskedjan kan bevisa att någon tyckte att det var klydd – ja, då är det så! “Du kastade en vattenballong. Det är klydd. Din kompis ville inte ha den på sig och fick gå hem och byta tröja. Dubbelklydd. Dessutom får någon komma med trasa och hjälpa till att torka upp. Trippelklydd!.

Regeln är lätt att komma ihåg för eleverna och blir viktig och lite rolig på samma gång. Tro det eller ej, men denna regel är applicerbar i många situationer och har på ett enkelt sätt hjälpt mig vid flera tillfällen.

Självklart löser den här regeln inte alla världsproblem, men den har faktiskt gjort både mitt och mina elevers liv enklare vid många tillfällen genom åren.


Var en förebild

Ska jag vara ärlig så finns det något som har minst lika stor betydelse som regler och konsekvenser för att allt ska fungera i skolan. Det att du som vuxen i skolan är en god förebild och visar vägen för våra unga. Våga erkänna om du själv klyddat till det och visa att man kan rätta till sina misstag. Visa på goda rutiner. Alla barn har inte med sig en tillräckligt bra moralisk kompass när de kommer till skolan och vissa har svårare att göra rätt. Då måste vi vuxna göra allt som står i vår makt att visa rätt väg. Det gör vi inte med främst med regler utan som förebilder. 

Någon som vill opponera sig? – INGET KLYDD! 😉


Diskussionsfrågor

  • Vilka regler brukar det oftast brytas mot på din skola? 
  • Varför bryter eleverna mot dessa regler?
  • Hur gör vi på skolan för att eleverna ska följa regler?
  • Finns det andra faktorer än regler som kan hjälpa till att hålla ordning på en skola?

 

Att hitta matematiska händelser i en bild

I klassen har vi arbetat med räknehändelser. Sedan tidigare vet jag att eleverna behöver träna mer på att formulera en räknehändelse utifrån en bild. Det kritiska momentet är att se matematiken i bilden samt formuleringen av frågan.

I kursplanen för matematik skrivs problemlösning fram som en kreativ aktivitet som kan ta utgångspunkt i elevernas fantasi, intresse eller vardagliga situationer. Problemlösning handlar inte bara om att räkna ut själva problem utan också om att formulera frågeställningar. Detta blev utgångspunkten för arbetet med att skriva problemformuleringar till bilder. Fortsätt läsa Att hitta matematiska händelser i en bild

En ko på isen – Tankar om TIMSS

Den 8 december 2020 blev jag uppringd av tidningen Ämnesläraren M som ges ut av Lärarförbundet. De vill ha min kommentar och tankar kring resultaten av TIMSS 2019 som hade publicerats bara några timmar tidigare. Reportern ville veta mina tankar kring Sveriges resultat och om resultaten är viktiga, hur det kommer sig att Sverige hamnar där vi är och vad som är viktigt för att Sverige ska klättra i resultatlistan. Mina tankar och svar kan du läsa här Matteprofilernas krav efter TIMSS-resultatet. Tanken som slår mig så här några veckor senare, när resultatet väl sjunkit in, är att det verkligen är en Ko på isen (motsatsen till det gamla ordspråket Det är ingen ko på isen – så länge stjärten är i land). Resultaten från TIMSS, när vi ser på matematik, är att det är relativt oförändrat sedan 2015, våra elevers kunskaper och förmågor ligger kvar på en konstant nivå, varken bättre eller sämre. Men kan vi verkligen sitta lugnt i båten och ro på åt samma håll? Nej, jag tror verkligen inte det. Nu är det tid att stanna upp, tänka om och göra rätt! Fortsätt läsa En ko på isen – Tankar om TIMSS

Problemlösning som engagerar

Tidigare under hösten skrev jag en krönika i tidningen Ämnesläraren M (Matematik – NO – Teknik) som Lärarförbundet ger ut. Krönikan handlar om mitt arbete med problemlösning i klassrummet, eller mer om bieffekterna som uppstår när eleverna arbetar med problemlösning. Krönikan kan ni läs här: “Problemlösning som engagerar precis alla”. Krönikan väckte mycket nyfikenhet och jag fick många frågor. Jag tänkte här förtydliga min krönika och mitt arbete i klassrummet med mina elever. Fortsätt läsa Problemlösning som engagerar

Problemlösning med yngre elever

Att problemlösning är en central del av matematikundervisningen lyfts tydligt fram i kursplanen i matematik.  Här framhålls att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att formulera och lösa problem samt kan utveckla och värdera valda strategier och metoder. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.  Genom att eleverna får arbeta med samma problem och diskutera olika lösningar med stöd av läraren kan de träna många matematiska förmågor, t ex kommunikation, resonemang, analys, räknefärdighet och begreppsförståelse.

Hur gör vi då för att komma igång med våra yngsta elever?

Fortsätt läsa Problemlösning med yngre elever