Etikettarkiv: Ledarskap

Alla goda ting är tre. Studierons tre förutsättningar!

Didaktik – Ledarskap – Relationer ⇒ Studiero

På agendan för vårt systematiska kvalitetsarbete, SKA, står Studiero som ett prioriterat mål för läsåret. Inget nytt precis, ett viktigt tema på alla skolor alltid. Men det självklara är inte så självklart, utan är tolkningsbart, situationsbetonat och mångfacetterat. I detta inlägg utgår jag från vår profession, alltså lärarens perspektiv.

Skolverkets definition av studiero är:

”att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen”.

Kan man egentligen åstadkomma studiero för alla? Finns det råd att ge? Finns det verktyg? Finns det en röd tråd?

Ja, det finns det. Varje lärares personlighet är förvisso en stark faktor i dennes profession men det finns ledstjärnor och tips att ge.

På min arbetsplats har vi genom diskussioner, enkäter m.m. utkristalliserat vissa begrepp som ledord för vårt arbete. Jag nämner tre, …så klart:

  • Mål (alla vet vad som ska göras)
  • Struktur (lektionsstart/-avslutning, planering, presentation av lektionen)
  • Respekt (relationerna alla emellan, elever som personal)

Jag har tittat igenom mina inlägg och många relaterar till någon form av klassrumsatmosfär som ska kunna bidra till ökad studiero. Så jag behöver inte skriva ett inlägg till. Däremot har jag valt ut tre inlägg som jag kanske kan låta vara ett exempel vardera på trion ”didaktik-ledarskap-relationer” samtidigt som jag binder ihop dem till en enhet, för den ena kan i längden inte isoleras från de andra.

Didaktik:
Nalle Puh säger så här: ”Om man inte vet vart man ska, är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram.”

Jag tror att många av våra ”störiga” elever känner just så. De har – trots genomgång – inte förstått vad de ska göra och känner ingen delaktighet kring situationen de befinner sig i. Eller så tycker de att det verkar för jobbigt att börja ”klättra uppför kunskapens berg”. De kan vara fler än en, så vem ska jag börja hjälpa? Vem ska vänta och vad händer under tiden? Mina tips: skynda långsamt vid genomgången av Dlektionsinnehållet. Gör den tillsammans, interagerande! Ge något exempel! Sätt upp differentierade små delmål som går att nå under lektionstiden. Och ha alltid med i beräkningen att vissa inte har, vad vi kallar nödvändigt material, med sig.

Om du vill, läs inlägget ”Fungerande rutiner – välbefinnandets profit”.

 Ledarskap:
Alla elever, påstår jag, är från början nyfikna på mig som ny lärare. Det gäller att utnyttja denna nyfikenhet. Men det innebär också, att jag måste skapa och bevara en egen vilja att vara ambassadör för just nyfikenhet och intresse. Jag kan bara rekommendera att hela tiden reflektera runt den egna yrkesskickligheten, att inte fastna i Lärarlegitimationens ”nu är jag färdigutbildad-tanken” eller ”orkar inte, har för mycket att göra-varianten”.

En negativ upplevelse kan sänka ens entusiasm, det vet jag, men ledarskapet är en del av vår profession, så jag får kraft av det, reflekterar som sagt, ändrar på nånting.

Om du vill, läs inlägget “Att utveckla lärarskickligheten gör jobbet roligare”

Relationer:
Nu kommer det svåraste. Hur ska man kunna ge tips om skapandet av relationer, om konsten att arbeta fram ömsesidig respekt? Vi är ju alla så olika. Det som fungerar för mig, är kanske en kollega helt främmande inför. Sant! Men det finns grundläggande likheter, som vi människor har gemensamt. Den jag tänker främst på är att vi tenderar att ta situationer personligt och inte sakligt. Tänk bara om jag skulle sitta i personalrummet med en kopp kaffe och någon ivrig, väldigt mycket arbetande kollega går förbi för andra gången, och säger: ”Nämen, sitter du här ännu?” Uuugh, tänker jag, va’…? Det blir personligt direkt, eller hur? (Skojar lite!)
Insikten om skillnaden mellan sak och person har givit mig ett verktyg att möta de eleverna på, som straffar ut sig själva och ofta stör harmonin i klassrummet.

Om du vill, läs inlägget ”Självsaboterande handlingar hos pojkar…”

Att diskutera:

  • Hur definierar du/ni studiero på din arbetsplats?
  • Hur arbetar du/ni för att lyckas gemensamt?
  • Hur väl fungerar de tre delarna för just dig: didaktik-ledarskap-relationer?

Framgångsfaktorer inom klassrumsledarskap, del 2: Positiv förstärkning

I del 1 av denna blogg fördjupade jag mig i framgångsfaktorer för ett gott klassrumsledarskap, utifrån boken Handbok i klassrumsledarskap av Jonas Nilsson och Martin Karlberg (Liber 2020).  Boken har många verktyg, kopplade till forskning, kring hur man systematiskt kan lära sig att utveckla sitt ledarskap i klassrummet. Läs gärna mer här.

Under läsandet fastnade jag för ett område som jag själv vill lägga ännu mer fokus på, nämligen positiv förstärkning, minskning av tillrättavisningar och utsläckning av oönskade beteenden. Jag känner att jag ibland fastnar i att säga till om samma saker, t ex att räcka upp handen, ställa upp på led och hålla nere ljudnivån. Jag som arbetar med de yngre eleverna vet av erfarenhet att eleverna svarar mycket bra på positiv förstärkning av önskat beteende. Beröm och positiv uppmärksamhet efter ansträngning eller progression gör att eleven känner tillfredsställelse och vill fortsätta att göra bra ifrån sig. Det kan även ge god effekt på kamraterna som också vill få mer av lärarens positiva uppmärksamhet. Fortsätt läsa Framgångsfaktorer inom klassrumsledarskap, del 2: Positiv förstärkning

Framgångsfaktorer inom klassrumsledarskap: Del 1

Alla klasser har en ledare. Om inte läraren är en tydlig ledare tar ofta någon av eleverna den rollen. Det blir ibland synligt då klasser beter sig olika beroende på vilken lärare som undervisar dem. Går det att systematiskt lära sig att utveckla sitt ledarskap i klassrummet då?  Handlar inte ledarskap mest om personlighet eller talang?  Även om dessa faktorer naturligtvis spelar roll finns det ändå mycket man som lärare kan göra för att öva upp ett bättre ledarskap.

Vad finns det då för framgångsfaktorer för ett gott ledarskap? Jag har fördjupat mig i den nyutkomna boken Handbok i klassrumsledarskap av Jonas Nilsson och Martin Karlberg (Liber 2020) för att hitta svar. Fortsätt läsa Framgångsfaktorer inom klassrumsledarskap: Del 1

Talking out of turn – Om besvärande elevbeteende i klassrummet

Ledarskapet i klassrummet är omdiskuterat och innebär ständiga utmaningar. Elever som avbryter lektionen, kommer sent eller inte dyker upp alls kan vara vardagen i vissa klassrum.  Efter mitt senaste inlägg Chilla Johan, det är inte du som är upprörd gavs jag tips om att läsa Markus Samuelssons, universitetslektor i pedagogik, avhandling: Störande elever, korrigerande lärare. Om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande pojkar och flickor i klassrummet (2008). En mycket läsvärd och minst sagt gedigen avhandling över 220 sidor. I avhandlingen redovisas skolforskning beträffande fostran, besvärande elevbeteende och ledarskap. Områden som jag har intresserat mig för, studerat och ägnat såväl tanketid som praktiskt arbete åt, i klassrummet, under stora delar av min tid som lärare. I detta inlägg försöker jag plocka ut delar som jag tycker är intressanta och tankeväckande, för mig som lärare i en kul, varierande och utmanande skolvardag. Fortsätt läsa Talking out of turn – Om besvärande elevbeteende i klassrummet

Lågaffektivt bemötande – En proffesionell metod

Den senaste tiden har olika former av kritik riktats mot Lågaffektivt bemötande (LAB). En proffesionell metod för bemötande och hantering av elever som utmanar skolan med ett problemskapande beteende. Kritiken har varit skarp och tagit en stor del av

skoldebatten, såväl på sociala medier, i tv och tidningsreportage men likväl i konferesenslokaler, kollegiala samtal och arbetsrum.  Det hänvisas till hårdare tag, kännbara konsekvenser och “låt-gå-pedagogik”. Man förespråkar auktoritära metoder som straff och konsekvenser, metoder som vi vet ökar våldet och minskar elevernas möjligheter att nå målen. Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – En proffesionell metod