Läsning är en viktig del i skolarbetet. I årskurs ett, två och första terminen i årskurs tre har vi använt oss av en läsebok i den gemensamma läsningen. Fördelen med detta är att alla elever blir delaktiga i läsningen, och vi kan prata om och arbeta med texterna tillsammans. Nackdelen med läseböcker är att texterna är tillrättalagda och sällan anknyter till elevernas vardag eller behov. För att få till detta har jag valt högläsningsböcker som fyller det behovet. Fortsätt läsa En bok för alla
Etikettarkiv: Läsning
Att skapa en läsare
Att läsa handlar inte bara om att rent tekniskt kunna avkoda en text. Läsning skapar i bästa fall delaktighet och välmående i vardagen. Det bidrar till fortsatt språkutveckling, ett utvecklat ordförråd, fler kunskaper om samhället och omvärlden och ökad gemenskap. Läsning ger även minnesträning, uppmuntrar till nya sätt att se på situationer ur olika synvinklar och skänker gemenskap, harmoni och glädje. Läsning vidgar världen. Fortsätt läsa Att skapa en läsare
Pojkjävlarna – hemortens historia del 2
Pojkjävlarna – Hur blev det?
I mitt förra inlägg skrev jag om planering och tankar kring genomförandet av vårt kommande arbete Svedala förr och nu ett ämnesintegrerat arbete där SO och svenska skulle vävas ihop. Nu har arbetet pågått i ca sex veckor och vi håller på att runda av och knyta ihop det. Arbetet med boken har skett parallellt i två klasser.
Arbetet med boken inleddes med att eleverna fick förutspå handlingen, ena gruppen med hjälp av bilden på omslaget och den andra med hjälp av titeln. Därefter tog läsningen vid. Största delen har bestått av högläsning, men vid ett par tillfällen har eleverna läst utdrag ur boken. Efter läsningen, oavsett form, har vi bearbetat texten med hjälp av reflektioner i loggbok, gemensamma muntliga reflektioner och vid ett tillfälle fick de kliva in i boken och ge röst åt förvaltaren, som spelar en viktig roll i boken. Då fick den ena gruppen i uppgift att beskriva förvaltaren: Vem är han? Varför är han som han är? Den andra gruppens uppgift var att försöka sätta sig in i hur förvaltaren tänker kring barnen och sitt arbete. Det blev bra diskussioner kring honom när eleverna läste upp sina tankar. Svåra uppgifter, men efter att de tänkt till kunde de beskriva både utseende och beteende. Efteråt ritade de honom som de föreställt sig att han såg ut. Fortsätt läsa Pojkjävlarna – hemortens historia del 2
Från tråkiga krumelurer till historisk teater
Jag brukar försöka undvika att inleda lektioner med att säga “Idag ska vi läsa”. En bild, en utmanande frågeställning, ett provocerande påstående eller en kort aktivitet fungerar ofta bättre för att väcka elevernas intresse. Men förr eller senare blir det ändå min uppgift att meddela eleverna att “det här ska vi läsa vidare om nu” och det meddelandet möts ofta av tunga suckar. Varför tar det emot så att läsa? Och vad kan en lärare göra åt saken?
Bedömning under en svensklektion
Dags för nulägesbedömning, halva terminen har gått och hur långt har eleverna nått? Vilka kunskapskrav har vi arbetat med och vilka har vi kvar? Det är en halv termin kvar av läsåret. Det blir tydligt när jag som svensklärare tittar på kunskapskraven att en del av dem arbetar vi ofta och regelbundet med medan andra kräver mer planering för att vi ska arbeta med och bedöma dem. En del, som kunskapskravet kring att läsa med flyt, kräver att man hinner lyssna på varje elev. Mina funderingar inför denna nulägesbedömning hamnade kring just detta kunskapskrav. Vi har under sex veckor denna termin arbetat med en bokcirkel som är mycket populär. I det arbetet har vi arbetat med kunskapskraven som handlar om läsförståelse. Jag har dock inte haft så stora möjligheter att lyssna på varje elevs läsning, vilket jag i och för sig ska tänka på när jag planerar nästa bokcirkel. Jag funderade nu på hur eleverna kunde arbeta med detta kunskapskrav och hur jag kunde bedöma det i vårt pågående arbetsområde om sagor, eftersom jag tycker det är viktigt att våra olika arbetsuppgifter ingår i ett sammanhang.