Etikettarkiv: Läsförståelse

Berättelseansiktet som stöd för textsamtal och textskapande

Jag har flera gånger skrivit berättelser med elever i de tidiga skolåren och har ofta upplevt att de haft svårt att komma på ett problem i sina berättelse. Den här gången ville jag därför testa ett annat planeringsverktyg med mina ettor, som jag tidigare endast använt vid textsamtal, nämligen berättelseansiktet. Jag började använda det när jag deltog i Läslyftet för ett par år sedan och hade läst texten Grafiska tankemodeller som stöd för textsamtalet av Barbro Westlund. Där presenteras berättelseansiktet främst som ett verktyg att använda i textsamtalet för att analysera texter.

Fortsätt läsa Berättelseansiktet som stöd för textsamtal och textskapande

Hur vi tränar olika förmågor i läsgruppsredovisningen

Som jag skrivit om i tidigare bloggar, delar vi in våra tvåor och treor i läsgrupper om ca 4-5 barn för lästräning, en lektion i veckan. Det finns struktur och rutiner för läsningen, som vi tillsammans med barnen kommit fram till för att det ska bli en trygg och utvecklande aktivitet. Det finns många olika titlar, genrer och textnivåer i vårt läsgruppsbibliotek och grupperna hinner läsa många olika böcker under ett läsår.

Gruppernas uppgift nu, har varit att välja en av de böcker de läst, och som de ska redovisa en händelse ur boken om, för förskoleklass, ettor och de andra läsgrupperna. De har kommit med förslag på olika sätt att redovisa och vi enades om tre olika redovisningsformer de kunde välja  mellan – teater, dockteater och tittskåp. Utöver barnens läsförståelse tränas också många av deras förmågor i denna aktivitet. Fortsätt läsa Hur vi tränar olika förmågor i läsgruppsredovisningen

Att ge förutsättningar för läslust

Du som har läst mina tidigare inlägg om skönlitteratur vet att jag ofta undervisar i klasser med läsovana elever. Detta har gjort att jag har arbetat mycket med högläsning, lässtrategier, förförståelse och boksamtal när vi läser romaner.  Jag vill att mina elever ska bli bättre läsare och jag vill ge dem möjlighet att känna läslust och numer tror jag att om jag fokuserar på att försöka bädda för läslust så kommer läsförståelse på köpet. Vi tar det i punktform där kanske även det självklara måste nämnas för att jag faktiskt tror att det har betydelse.

Fortsätt läsa Att ge förutsättningar för läslust

Bildstöd får elever engagerade i ny text

Barbro Westlund skriver ”Att undervisa i läsförståelse är att undervisa för ett livslångt lärande” och det instämmer jag verkligen i. Jag har i många år bedrivit regelbunden undervisning i läsförståelse. Det är inte bara viktigt utan också väldigt roligt. Jag har märkt att eleverna nu kan samtala och resonera kring läsningen på ett helt annat sätt än tidigare. I vårt utvecklingsarbete på skolan detta läsår läser och arbetar hela kollegiet med Pauline Gibbons bok ”Stärk språket stärk lärandet”. Jag känner då hur jag får bekräftat att jag arbetar på rätt sätt men jag får också inspiration till nya arbetssätt.

Fortsätt läsa Bildstöd får elever engagerade i ny text

Glöm inte bort de visuella inslagen!

Läromedelstexter innehåller ofta stora utmaningar för våra elever inte minst våra sva-elever, men det finns också resurser som de som läsare kan ta till och som vi som lärare måste lära dem att använda. Betydelsen i en läromedelstext  skapas på olika plan både genom den skrivna texten och visuella representationer i form av valet av bilder och layout. Är läromedlet dessutom digitalt tillkommer ytterligare möjligheter vad gäller interaktivitet och hypertextualitet, dvs läsarens möjlighet att på olika sätt kommunicera sin reaktion och att förflytta sig mellan olika texter genom klickbara länkar och symboler. Att använda en texts multimodalitet, dvs de bilder, diagram, kartor och symbolspråk som finns där, är ytterst centralt i meningsskapandet. Ofta finns det dock en uppfattning bland såväl lärare som elever att det verbala språket är det viktiga och därav utnyttjas inte heller en texts multimodalitet som det stöd den borde vara. Forskning visar dessutom att elever i flertalet länder ofta ignorerar visualiseringar. De ser dem som dekorativa inslag i texterna och inte som meningsskapande delar av helheten. I Hong Kong däremot är eleverna betydligt mer medvetna och kan också tolka visualiseringarna i högre utsträckning, vilket är ett resultat av att visualiseringarna uppmärksammas och används mer systematiskt, såväl av lärare som elever. Eleverna har helt enkelt gjorts medvetna om de visuella uttryckens betydelse och hur de ska använda dem i sin läsning. Fortsätt läsa Glöm inte bort de visuella inslagen!