Under årskurs tre har vi haft en skrivuppgift som går ut på att skriva berättelser om olika hus. I en pärm finns bilder på olika sorters hus: stora, små, fina, skumma, fallfärdiga osv. Till varje hus finns en ”berättelsestart” som inspiration och som barnen kan använda om de behöver hjälp att komma igång.
När jag för något år sedan, mer eller mindre av en slump, kom i kontakt med begreppet Supplemental Instruction, (SI), ville jag att vi i någon kurs på skolan skulle införa denna akademiska lärandemodell för våra gymnasieelever. Vinsterna med konceptet är stora och forskning och uppföljning visar att de studenter på högre nivå som går på SI-träffar har förbättrad måluppfyllelse och klarar sina tentor bättre än de som inte deltar.
Fortsätt läsa Great minds don´t think alike – they think together!
Dags för nulägesbedömning, halva terminen har gått och hur långt har eleverna nått? Vilka kunskapskrav har vi arbetat med och vilka har vi kvar? Det är en halv termin kvar av läsåret. Det blir tydligt när jag som svensklärare tittar på kunskapskraven att en del av dem arbetar vi ofta och regelbundet med medan andra kräver mer planering för att vi ska arbeta med och bedöma dem. En del, som kunskapskravet kring att läsa med flyt, kräver att man hinner lyssna på varje elev. Mina funderingar inför denna nulägesbedömning hamnade kring just detta kunskapskrav. Vi har under sex veckor denna termin arbetat med en bokcirkel som är mycket populär. I det arbetet har vi arbetat med kunskapskraven som handlar om läsförståelse. Jag har dock inte haft så stora möjligheter att lyssna på varje elevs läsning, vilket jag i och för sig ska tänka på när jag planerar nästa bokcirkel. Jag funderade nu på hur eleverna kunde arbeta med detta kunskapskrav och hur jag kunde bedöma det i vårt pågående arbetsområde om sagor, eftersom jag tycker det är viktigt att våra olika arbetsuppgifter ingår i ett sammanhang.
I flera år har jag haft ”stationsmatte” på fredagarna. Likt man i idrotten har stationsträning, med aktiviteter under en viss tid och sedan byter, arbetar vi så i matematik.
Ofta har det blivit på just fredagarna. Jag hade tidigare ingen samverkan den matematiklektionen och behövde en lektionsstruktur som passade för det, men också för att sammanfatta och befästa veckans arbete. Stationernas innehåll växlar alltså från gång till gång.
Fortsätt läsa Stationsmatte – ett sätt att differentiera din undervisning
1962 genomförde dolda kameran ett nu klassiskt experiment baserat på tankarna kring Social conformity. Ett antal personer befinner sig i en hiss alla med ryggarna mot dörren. In kommer försökskaninen intet ont anande. Efter en stund har även denna person vänt sig så att den har ryggen mot dörren. Ologiskt beteende från den enskilde kan tyckas men fascinerande och inte utan sin förklaring.
Social conformity kan beskrivas som en tendens att justera din attityd, dina värderingar och ditt beteende tillsammans med andra. Frågan är om det på detta sätt går att medvetet skapa en kultur eller åtminstone ett hållbart gemensamt förhållningssätt? Det är så vi gör här. På Klågerupskolan arbetar vi sedan några år tillbaka med vårt gemensamma utvecklingsarbete med fokus på elevernas egna ansvar. När vi började vårt utvecklingsarbete bestämde vi oss för att först titta närmare på hur vi lärare själva förhåller oss till vår undervisning. Vad gör vi gemensamt och vad kan vi bli bättre på? Vi utgick initialt från Etienne Wengers teori om Communities of practise som kortfattat går ut på hur en grupp människor som delar samma intresseområde kontinuerligt kan utveckla sin prestation mot samma mål. Vi landade i något så grundläggande som ansvar. Hur hjälper vi till att skapa en större ansvarskänsla hos våra elever? Hur lyfter vi denna känsla och främst hur behåller vi den? Det har varit viktigt under vårt utvecklingsarbete att gå lugnt och metodiskt fram, att arbetet utgår från ett gemensamt upplevt behov och att det vi gör ska kännas logiskt. Vems fel är det egentligen om vi skulle misslyckas då? Om vi går för fort fram och tappar fokus? Vårt, elevernas eller kan vi kanske skylla på samhället.? Fortsätt läsa Vårt, elevernas eller kan vi kanske skylla på samhället?