Vi har högläst boken ”Pojken och båten” av Robert Fisker. Boken tar oss tillbaka till övergången mellan jägarfolk och odlarfolk. Bokens huvudperson är Kra som tillsammans med sin vän Mu tillhör samma fiskar- och jägarstam, Kråkfolket. Kra har fått sitt namn efter kråkans läte och Mu är döpt efter vilda oxar. Tillsammans utforskar de sitt närområde och när de en dag sitter och spejar i sin trädkoja upptäcker de en båt på andra sidan stranden. De inser värdet av att ha en båt och försöker tillsammans komma på en plan för att ta sig över vattnet och hämta båten. De provar sig fram och härmar olika tekniker som de upptäckt i naturen. Trots att fiendestammar rör sig i närheten i skogen på andra sidan vattnet lyckas Kra hämta båten. När en man är på väg att hinna ikapp honom i båten provar han att härma ett löv han en gång såg, som fick fart av vinden. För att båten ska ta sig fram snabbare tar han skinnet han använder som klädesplagg och håller upp som ett segel i vinden. Båten får fart och han lyckas undkomma mannen som jagar honom. Fortsätt läsa Vi läser skönlitteratur och lär oss om forntiden
Etikettarkiv: Lärresurser för varandra
Pennans kraft i lärandet och tänkandet i NO-undervisningen
Att skriva med penna och papper har blivit mer sällsynt i skolan och många elever suckar när man ber dem skriva för hand. Att låta eleverna fatta pennan och låta bokstäverna flöda har flera fördelar och poäng. I mina klassrum använder eleverna skrivande och samtal i NO för att tänka, förstå och lära.
Fortsätt läsa Pennans kraft i lärandet och tänkandet i NO-undervisningen
Att väcka skrivglädje med hjälp av stödstrukturer och variation
Att skriva sagor är inte så lätt i åk 1. Vissa elever har massor av fantasi och skrivglädje, medan andra har svårare att komma igång och blir snabbt trötta i handen. Med hjälp av olika stödstrukturer och digitala verktyg kan även elever som inte orkar skriva så mycket text få känna att de lyckas producera något som de kan vara stolta över och som andra vill läsa.
Jag arbetar i två klasser i åk 1 och kommer här att beskriva hur vi arbetat för att väcka skrivglädje och utveckla elevernas skrivförmåga inom ett sagotema. Målet är att de ska kunna skriva sagor med en tydlig inledning, handling och avslutning. Fokus har varit på innehållet, men vi har också tränat på punkt, stor bokstav och att kunna kombinera text och bild för att förstärka sitt budskap. Ett bra sätt är att använda Cirkelmodellen, som är en Fortsätt läsa Att väcka skrivglädje med hjälp av stödstrukturer och variation
Problemlösning med yngre elever
Att problemlösning är en central del av matematikundervisningen lyfts tydligt fram i kursplanen i matematik. Här framhålls att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att formulera och lösa problem samt kan utveckla och värdera valda strategier och metoder. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer. Genom att eleverna får arbeta med samma problem och diskutera olika lösningar med stöd av läraren kan de träna många matematiska förmågor, t ex kommunikation, resonemang, analys, räknefärdighet och begreppsförståelse.
Hur gör vi då för att komma igång med våra yngsta elever?
Att bedöma eleverna i programmering.
I teknik har jag med mina elever i årskurs 6, detta läsåret haft arbetsområdet programmering. För det första är det ett arbetsområde som är nytt för mig , vilket gör att jag känt mig osäker på hur jag skulle lägga upp det.. Att programmering framförallt ingår i ämnena teknik och matematik är tydligt och ändringar
där detta framgår finns i styrdokumenten. Det är dock luddigt exakt vad eleverna ska lära sig och jag tycker det är svårare eftersom kunskapskraven inte har ändrats och hitta en tydlig koppling till dessa kring hur jag ska bedöma eleverna i programmering. Denna blogg handlar om hur jag jobbat med mina elever i programmering och hur jag bedömt elevernas kunskaper.
