Att tänka stort innebär oftast att tänka smått
Debatten kring oordningen i skolan, stökiga klassrum och våldsamma elever är ständigt återkommande och diskuteras flitigt och väl i allt från sociala medier, nyhetsflöden, runt köksbord och i politiken. Den strida ström av beklaganden påverkar såväl skola i stort som indirekt arbetet i klassrummen. Som lärare påverkas jag dagligen. Samtidigt förvandlas lågaffektiva metoder och forskning, metoder för att hantera och minska stöket och våldsamheterna, likt svordomar i debatten. Vissa förordar istället hårdare tag med argument att vi inte kan låta ett fåtal stökiga elever förstöra för de mer skötsamma eleverna, samtidigt som andra (forskare och sakkunniga) hävdar motsatsen. Fortsätt läsa Varför inte lågaffektiv?
