För att knyta ihop detta blogginlägg med mitt förra så kommer här en snabb och otroligt kortfattad återblick. Mina nya sjuor blev besvikna efter det första provet och därmed tyckte jag att gnistan släcktes i klassrummet. Jag fick alltså analysera min undervisning och acceptera att det finns något som mina elever inte kan och att det nu är dags för mig att ta ansvar för att säkerställa mina elevers lärande. En av frågorna som vi lärare på Spångholmsskolan ska besvara under våra årliga medarbetarsamtal lyder ungefär: Hur arbetar du med analys av din undervisning?”. Analys är ett brett begrepp så jag definierar begreppet, i detta inlägg, till hur jag analyserar undervisningen när resultaten i klassrummet inte blev lika höga som jag hade förväntat mig. Jag började med att definiera vad som har gått bra och vad som gått mindre bra. Det var enkelt denna gång då det var tydligt att det var uppgifterna och provfrågorna, där det utöver faktakunskaper krävdes resonemang, som eleverna behövde utveckla. Fortsätt läsa Sokratiska samtal i historia?
Etikettarkiv: Kooperativt lärande
Pennans kraft i lärandet och tänkandet i NO-undervisningen
Att skriva med penna och papper har blivit mer sällsynt i skolan och många elever suckar när man ber dem skriva för hand. Att låta eleverna fatta pennan och låta bokstäverna flöda har flera fördelar och poäng. I mina klassrum använder eleverna skrivande och samtal i NO för att tänka, förstå och lära.
Fortsätt läsa Pennans kraft i lärandet och tänkandet i NO-undervisningen
Cirkelmodell, stödmallar och checklistor del 2
Som jag skrev i min förra blogg så arbetade vi med ett sagotema i början av terminen. Vi arbetade då mycket med hur sagor är uppbyggda och använde olika stödstrukturer för att alla elever skulle lyckas. Samtidigt arbetade vi med Sveriges geografi på So-lektionerna. Jag har den stora fördelen att undervisa i både svenska och So i mina klasser. Det ger mig möjlighet att träna på olika slags texter och samtidigt skriva kring ett innehåll som vi arbetar med. Ett kunskapskrav i årskurs 6 är ju ”Eleven kan skriva olika slags texter”.
Fortsätt läsa Cirkelmodell, stödmallar och checklistor del 2
Vi behöver göra något åt ljudnivån!
När vi har våra KL-träffar på F-3, återkommer vi ständigt till ljudnivån. Vi ser att eleverna är aktiva, engagerade, delaktiga i innehållet osv, men ljudnivån stiger. Givetvis måste det få låta, samarbete och utökat talutrymme hörs, men flera upplever att eleverna idag är mer högljudda än tidigare. Vad det kan bero på kan vi bara spekulera kring, men vi måste förhålla oss till den grupp vi har och arbeta utifrån det på olika sätt.
Om inte eleverna vet vad de ska göra, hur, varför och hur länge, så blir det lätt rörigt och högljutt. Det kan vi nog alla vara överens om. Ett första steg är att ha en struktur, som eleverna är trygga med och göra arbetsgång och information tillgänglig för alla.
Fortsätt läsa Vi behöver göra något åt ljudnivån!
Att komma överens
Som ett led i vårt arbetslags utvecklingsarbete fördjupar vi oss just nu i kooperativt lärande genom att vi läser ett kapitel i taget diskuterar och testar övningar till nästa gång. Det kan tyckas självklart: ”Första förutsättningen för att eleverna ska kunna praktisera ett önskvärt socialt beteende är att de vet vad det är vi begär av dem. Icke önskvärt socialt beteende i och utanför skolan uppstår sällan ur medvetna beslut hos eleverna att verka frånstötande gentemot omgivningen… har de inte utvecklat en repertoar med önskvärda beteenden, som de kan hämta förebilder från. Det gensvar sådana elever får från lärarna kan då komma att handla om vad de inte får göra. Men en del elever har liten erfarenhet av vad det då är de ska göra istället.” Kooperativt lärande Samarbetsstrukturer för elevaktiv undervisning av Spencer Kagan & Jette Stenlev. Jag har både hört och läst det förr och håller helt med, men sen då? Fortsätt läsa Att komma överens