Etikettarkiv: Kommunikation

Hur vi tränar olika förmågor i läsgruppsredovisningen

Som jag skrivit om i tidigare bloggar, delar vi in våra tvåor och treor i läsgrupper om ca 4-5 barn för lästräning, en lektion i veckan. Det finns struktur och rutiner för läsningen, som vi tillsammans med barnen kommit fram till för att det ska bli en trygg och utvecklande aktivitet. Det finns många olika titlar, genrer och textnivåer i vårt läsgruppsbibliotek och grupperna hinner läsa många olika böcker under ett läsår.

Gruppernas uppgift nu, har varit att välja en av de böcker de läst, och som de ska redovisa en händelse ur boken om, för förskoleklass, ettor och de andra läsgrupperna. De har kommit med förslag på olika sätt att redovisa och vi enades om tre olika redovisningsformer de kunde välja  mellan – teater, dockteater och tittskåp. Utöver barnens läsförståelse tränas också många av deras förmågor i denna aktivitet. Fortsätt läsa Hur vi tränar olika förmågor i läsgruppsredovisningen

Anpassa undervisningen

Utgångspunkten för min undervisning är att alla elever ska nå målen. En del elever kommer nå målen snabbare än andra och med bättre resultat. För andra tar det längre tid att nå målen. Alla elever har inte samma förutsättningar när de går i skolan. I skollagen står det att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de, utifrån sina egna förutsättningar, ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Jag tycker det är en väldigt svår utmaning att pedagogiskt anpassa all min undervisning till alla elevers nivåer.

Vad gör jag då med de elever som inte når målen? 

I det här inlägget beskriver jag ett par strategier som jag anpassar min undervisning för mina elever och deras olika förutsättningar.

  • Lagom svåra uppgifter
  • Realistiska och mätbara mål
  • Kommunikation med eleverna

Fortsätt läsa Anpassa undervisningen

Stationsmatte – ett sätt att differentiera din undervisning

I flera år har jag haft ”stationsmatte” på fredagarna. Likt man i idrotten har stationsträning, med aktiviteter under en viss tid och sedan byter, arbetar vi så i matematik.

Ofta har det blivit på just fredagarna. Jag hade tidigare ingen samverkan den matematiklektionen och behövde en lektionsstruktur som passade för det, men också för att sammanfatta och befästa veckans arbete. Stationernas innehåll växlar alltså från gång till gång.
Fortsätt läsa Stationsmatte – ett sätt att differentiera din undervisning

Vilken katastrof!

Jag är enig med skollagen om att alla elever har rätt till att utmanas och utvecklas och när mina elever ville skapa sina egna kunskaper om en naturkatastrof, så blev det ett utmärkt tillfälle för mina elever. Eleverna ska presentera sina nya kunskaper för sina klasskamrater. I skapandet av sin kunskap får de träna sina källkritiska förmågor att kunna söka, välja och använda information från olika källor. De får även göra presentationer i Google Chrome, vilket de aldrig tidigare gjort. Min undervisning är i en konstruktivistisk anda med forskare som Piaget, som menade att barn lär sig genom att prova och att skapa sin egen kunskap. På detta sätt anser jag att eleverna utvecklas till självständiga samhällsmedborgare som rustas för en okänd framtid.

Fortsätt läsa Vilken katastrof!

Logiskt tänkande – hur svårt kan det vara?

Alla har vi ibland eleven som står inför en uppgift och som utan att först ha gjort ett försök själv uttalar ”Jag kan inte”, ”Jag förstår inte” eller kanske ”Jag vill inte”.  Eleven som vägrar att ge sig i kast med en uppgift utan att ha gjort minsta ansats till ett eget försök.

foto: Bengt Christensson

Eleven som väljer det givna nederlaget att inte ens ge uppgiften en chans. Detta istället för att prova och då förhoppningsvis nå framgång.  Det fall jag vill beskriva handlar om rent logiskt tänkande. Tänkande som i princip inte kräver några förkunskaper. Jag ska berätta om en åter-kommande situation i undervisningen där jag tror att många förskolebarn snabbt skulle kunna experimentera sig fram till en lösning men där en och annan 10 – 11 åring hellre avsäger sig uppgiften än att riskera att misslyckas. Hur tänker eleven?

Fortsätt läsa Logiskt tänkande – hur svårt kan det vara?