Etikettarkiv: Klassrumsklimat

Basgrupper – bas för trygghet och studiero?

Vi kan inte lämna socialiseringsprocessen till eleverna, säger Urban. Nej, det kan vi inte göra. Men hur kan vi strukturera upp detta socialiseringsarbete?

I mitt förra blogginlägg  Varför mötte jag inte någon som Urban under min lärarutbildning? skrev jag om mina reflektioner efter föreläsningen med Urban Hansson. En av sakerna vi på Roslättsskolan blev intresserade av var basgrupper. I vårt arbetslag funderade vi vidare på hur vi skulle kunna använda detta i vårt arbete för att nå våra sociala mål. 

Tanken var att jag i detta blogginlägg skulle presentera vårt arbete med familjerast – men jag stötte på så mycket intressant om basgrupper som jag gärna vill dela med er först.

Fortsätt läsa Basgrupper – bas för trygghet och studiero?

Funderingar efter en termin med nya elever

Julen närmar sig och en hösttermin med nya elever är slut. Det är alltid en speciell termin när man har nya elever. Redan i våras såg vi i arbetslaget fram emot hösten med skräckblandad förtjusning. Det är roligt att träffa nya elever och få upptäcka vem de är och det är lite mysigt att träffa yngre elever igen. Samtidigt vet vi att det är tufft när eleverna ska få nya lärare i alla ämnen, många nya klasskompisar och de ska vistas på en ny skola där de inte ens hittar i början. Många saknar tryggheten från lågstadiet, en del tycker det är jobbigt att skapa nya relationer, både med barn och vuxna, och samtidigt ställer vi högre krav än vad de är vana vid. Då är det skönt att känna att vi är ett arbetslag som har lätt för att samarbeta och som lägger prestigen åt sidan och försöker hjälpa varandra i olika situationer, det känns verkligen bra när allt emellanåt gungar rejält.

Fortsätt läsa Funderingar efter en termin med nya elever

 Det är svenska som gäller här Del 2: Det är inte en liten sak!

”Idag präglas svensk skola i mångt och mycket av ett monokulturellt synsätt. Det innebär att det är en enspråkighetsnorm som råder. Undervisningen genomförs och utförs på svenska där svenska språket och den svenska kulturen har högst status. Andra språk ses som hinder i verksamheten och målet är att så fort som möjligt försvenska så att alla passar in i normen. Detta synsätt skapar en olikvärdighet och exkludering både i utbildning och i elevernas identitetsskapande.” Fortsätt läsa  Det är svenska som gäller här Del 2: Det är inte en liten sak!

Inget klydd! En enkel regel.

För att skapa en god miljö och omgivning att leva i behövs regler, ramar och riktilinjer.  Detta gäller inte minst skolan där dessa regler ska stå som en garant för arbetsro och en trivsam och hälsosam miljö att vistas i. Jag har vid många tillfällen tillsammans med kollegor fastnat i formuleringar och funderingar kring tanken om att “ju färre regler desto lättare att komma ihåg” Man måste sålla för att inte eleverna ska gå vilse i en skog av regler.


  Många gånger har säkert fler än jag suttit tillsammans med kollegor och försökt att på ett vattentätt sätt formulera frågorna så att de är lätta att förstå, inte kan misstolkas eller kringgås. 

  Sen har vi ju det där med att regler ska låta trevliga samtidigt som de ska bestämma över oss. Helst ska man dessutom inte ha negationer som förklarar vad och hur man inte ska göra utan på ett mer positivt sätt uppmana hur man ska göra för att regler ska följas.

“Den gyllene regeln” har jag vid perioder av mitt yrkesliv haft hängande på väggen i klassrummet: Den är en grundläggande etisk princip som återfinns inom många religioner och filosofiska och etiska läror. Principen kan uttryckas både positivt “Behandla andra som du själv vill bli behandlad” och lite mer negativt (som vi ju skulle försöka undvika…) “Behandla inte andra som du själv inte vill bli behandlad”. Förekomsten av den gyllene regeln i så många olika religioner har gjort den användbar vid samarbete över religionsgränserna. Gott nog, men även där har jag vid något tillfälle hamnat i kläm. Exempelvis den gången jag pratade med en elev som hade kastat vattenballong i klassummet som mycket väl kunde tänka sig en få en ballong splashad på sig eftersom det var så varmt ute…

Det är alltså inte lätt det där med reglerna. Ytterligare en dimension, som någon brukar tillägga i regeldiskussioner, brukar vara att det måste finnas konsekvenser om man bryter mot regler och att reglerna annars blir utan verkan. Kan diskuteras. De allra flesta låter bli att göra fel eftersom att de har en välkalibrerad moralisk kompass och inte för att de är rädda för ett möjligt straff.


Den enda regeln

För att komma undan många och långa formuleringar och underlätta för både mig och eleverna har jag kokat ner reglerna till den enligt mig ultimata regeln. Den är kortfattad och kärnfull. Klatchig i sitt uttryck och lätt att komma ihåg. Den är bred i omfånget men ändå precis och distinkt. Här kommer den: 

INGET KLYDD!

Regeln är svår att kringgå eftersom den är lätt att härleda till betraktarens upplevelse. 

Om man någonstans i härledningskedjan kan bevisa att någon tyckte att det var klydd – ja, då är det så! “Du kastade en vattenballong. Det är klydd. Din kompis ville inte ha den på sig och fick gå hem och byta tröja. Dubbelklydd. Dessutom får någon komma med trasa och hjälpa till att torka upp. Trippelklydd!.

Regeln är lätt att komma ihåg för eleverna och blir viktig och lite rolig på samma gång. Tro det eller ej, men denna regel är applicerbar i många situationer och har på ett enkelt sätt hjälpt mig vid flera tillfällen.

Självklart löser den här regeln inte alla världsproblem, men den har faktiskt gjort både mitt och mina elevers liv enklare vid många tillfällen genom åren.


Var en förebild

Ska jag vara ärlig så finns det något som har minst lika stor betydelse som regler och konsekvenser för att allt ska fungera i skolan. Det att du som vuxen i skolan är en god förebild och visar vägen för våra unga. Våga erkänna om du själv klyddat till det och visa att man kan rätta till sina misstag. Visa på goda rutiner. Alla barn har inte med sig en tillräckligt bra moralisk kompass när de kommer till skolan och vissa har svårare att göra rätt. Då måste vi vuxna göra allt som står i vår makt att visa rätt väg. Det gör vi inte med främst med regler utan som förebilder. 

Någon som vill opponera sig? – INGET KLYDD! 😉


Diskussionsfrågor

  • Vilka regler brukar det oftast brytas mot på din skola? 
  • Varför bryter eleverna mot dessa regler?
  • Hur gör vi på skolan för att eleverna ska följa regler?
  • Finns det andra faktorer än regler som kan hjälpa till att hålla ordning på en skola?

 

Mental lektionsstart

“När går vi in? Vad ska vi göra idag?”. Det är två frågor jag får dagligen när jag möter elever i rasthallen. “Vi går in 10.30.”  Vad menar jag med det? Lektionen börjar ju 10.30 då kan vi inte gå in 10.30 eller? 

Uppmärksamma eleverna innan lektionen

Jag försöker alltid vara på plats några minuter innan den tid det står på schemat att lektionen ska starta. Jag möts då av ett antal elever, oftast samma, som väntar på att få komma in i klassrummet, det är också oftast samma som kommer precis i tid eller i vissa fall några minuter för sent. Störande? Nej, faktiskt inte (oftast). Jag tycker det är perfekt att alla inte kommer samtidigt eftersom då kan några elever i taget bli uppmärksammade. Jag hinner växla några ord med de eleverna som kommer några minuter innan, de andra kan jag ta emot efterhand som de kommer och de som ibland kommer för sent ser ofta själv till att bli uppmärksammade.  Fortsätt läsa Mental lektionsstart