Etikettarkiv: Klassrumsklimat

Skapa din egen klassrumskultur

Det är spännande att se hur en och samma klass kan bete sig helt olika beroende på i vilken miljö de befinner sig i. När jag själv gick i skolan visste jag precis hur jag skulle vara i ett klassrum beroende vilken lärare jag hade. Vilken lärare jag hade avgjorde hur lektionen var.  Jag är övertygad om att varje lärare, i stor utsträckning, styr själv vilken kultur de har i sitt klassrum. Men vad är då viktigt för att skapa en god klassrumskultur som uppmuntrar eleverna att våga anta utmaningar, utmana sig själva och utveckla inre motivation till lärande? 

I den här bloggen ska jag gå igenom ett par faktorer som fungerar väl för mig.

  • Gör utmaningarna roliga
  • Positiv förstärkning
  • Beröm rätt saker
  • Hjälpa varandra

Fortsätt läsa Skapa din egen klassrumskultur

Självkänsla, krabbmentalitet och det artonde ämnet

Inom mig – Självkänsla är den grundläggande uppfattning vi har om oss själva. Den är djupt rotad inom oss. Den bild vi har av oss själva styr hur vi bland annat tacklar kommande utmaningar.

Jag med andra – När krabbor ska kokas i en gryta försöker de såklart att fly. Om en krabba är på väg att lyckas ta sig ur grytan drar de andra krabborna ner den. Fenomenet som kommer från Filippinerna kallas för krabbmentalitet och kan liknas med ett beteende som ibland kan förekomma med individer i grupp. Tro inte du är bättre än någon annan. Här får ingen avvika från normen. Känner ni igen det? Den svenska jantelagen i annan förklädnad.

Kombinera dessa två företeelser och du som lärare har en utmaning som sträcker sig långt förbi en mätning av kunskap som ska bedömas. Om jag har råd att under en kort period bortse från det centrala innehållet och kunskapskraven i mina ämnen kan jag då medvetet skapa högre motivation och mer ansvarstagande elever? Åtminstone under en kort period? Fortsätt läsa Självkänsla, krabbmentalitet och det artonde ämnet

Silence, please!

Under min tid på lärarutbildningen fick vi studenter ofta höra att ett tyst klassrum inte var något eftersträvansvärt. Ett klassrum där det pratades associerades däremot med många positivt laddade resonemang: Ett klassrum där eleverna fick prata signalerade att läraren hade en positiv elevsyn, att hen såg sina elever som kommunikativa varelser som var aktiva i sitt lärande, att kunskap var något som varje elev konstruerade, att alla ämnen var kommunikationsämnen, att det var ett flerstämmigt klassrum, och pratet beskrevs som ett kreativt surr. Man skulle möblera klassrummen så att det uppmuntrade till prat elever emellan (t.ex. så att de satt vända mot varann i smågrupper). Ett tyst klassrum associerades tvärtom med negativa resonemang: en auktoritär ledarstil, förmedlingspedagogik, gammaldags värderingar och metoder, en negativ syn på eleverna som passiva mottagare av information, och så vidare. Den bilden hade jag med mig ut de första åren av min lärarbana, men sedan dess har åren gått och jag har gjort mig egna erfarenheter och idag delar jag den inte längre.

Fortsätt läsa Silence, please!

Ett språkval-flera språkval

Jag erkänner… Jag hoppade av tyskan i åttan. Utan att gå in i för många detaljer så hamnade jag i en undervisningsgrupp med en brokig skara tonåringar som inte var nämnvärt studiemotiverade.  Ibland har jag funderat över all den undervisningstid som kanske gick till spillo där jag satt med likasinnade och gjorde så lite som möjligt. Gruppen satte tonen och minsta motståndets lag rådde. Men då var jag elev… Nu är jag en av lärarna på skolan som ansvarar för undervisningen i denna grupp. Inte ska vi väl slappa här inte…

Idag erbjuds, för de som väljer bort sitt moderna språk: svenska, engelska, modersmål, förstärkt undervisning i svenska som andraspråk eller teckenspråk. Det finns en vilja och en ambition att elever väljer ett modernt språk och fördelarna är många. Inte minst en ökad chans att plussa på poängen inför gymnasievalet. Det har länge förekommit en debatt om att ändra eller avskaffa språkvalet till fördel för de moderna språken. Dels lyfts vikten av att lära sig ett tredje språk fram men även det faktum att många elever hoppar av att läsa spanska, tyska eller franska allt för lätt. Vad skulle hända med våra elever om språkvalet endast bestod av ett val mellan franska, tyska och spanska? Skulle behovet av extrastöd för de elever som idag finns i våra Sv/En-grupper försvinna? Hur, var och när skulle dessa elever få extra stöttning utifrån sina behov. Moderna språk är det enda ämne som är frivilligt i skolan och kan väljas bort. Det är denna undervisningsgrupp jag vill belysa i denna blogg. Hur kan undervisningen se ut i dessa ämnen där grupperna ökar allteftersom eleverna hoppar av sina moderna språk och eleverna inte sällan befinner sig på vitt skilda nivåer kunskapsmässigt? En grupp med elever med olika utmaningar undervisas utifrån deras individuella behov i olika ämnen, svenska och engelska eller kanske båda. Två språkval i ett språkval.  Fortsätt läsa Ett språkval-flera språkval

Sommarlovet är slut – dags att komma igång!

Ett långt lov är slut. Dags att skaka av sig ringrostigheten och komma igång med skolarbetet. Vi har inte träffat eleverna på länge och flera av eleverna har inte sett varandra på ett par månader. Sociala kontakter ska återetableras. Många kan vara blyga och vet inte vad de ska prata om. Någon har inte lyft en penna på hela sommaren. Både skolarbete och relationer ska på plats igen. Då är det bra att ha några “komma igång”-aktiviteter till hands som både stimulerar relationsbyggandet och ger en mjukstart med riktning i skolarbetet. Oavsett vad man gjort på sommarlovet så är det just den senaste tiden som finns i färskt minne. Det är  lätt att ha det som utgångspunkt.

Skriv om ditt sommarlov – nej tack

Fortsätt läsa Sommarlovet är slut – dags att komma igång!