Etikettarkiv: Kamratbedömning

En riktig rysare…bildligt talat

– Ja, vi ska skriva en berättelse!

eller

– Åh, nej jag kommer ju aldrig på nåt att skriva!

Ja, reaktionerna i ett klassrum är ofta olika när man ska skriva en berättande text. Inför Halloween skulle mina elever skriva en läskig historia. Vissa elever tyckte att det var en rolig uppgift medan andra tyckte det kändes jobbigt. Det kräver fantasi…vilket alla elever inte har så lätt för. (Visste du att i varje klass finns ca 3–4 elever som har svårt för just fantasi?). Utmaningen blev då att även dessa elever skulle känna att detta var en uppnåelig uppgift och dessutom lustfylld.

Fortsätt läsa En riktig rysare…bildligt talat

Kamratrespons – att våga vara kritisk och att vilja tro det bästa

“Tack så jättemycket för hjälpen. Med er hjälp så har vi rättat alla stavfel och lagt in fler bilder, Vi läste igenom texten och bytte ut vissa svåra ord”

Vad hindrar elever från att bli viktiga resurser för varandra? En del handlar om att vi måste systematiskt träna eleverna att använda varandra som stöd för sitt lärande. Men det handlar också  om att skapa en lärmiljö där eleverna vågar vara ärliga och lita på varandra när det gäller deras skolarbete.

Kritiska vänner är ett begrepp som används inom aktionsforskning, till exempel när man gör klassrumsobservationer hos en kollega. Att vara kritiska vän innebär att man tar sig tid och sätter sig in i någon annans arbete, ställer kritiska men konstruktiva frågor och vågar säga det som kan vara lite obekvämt men nödvändigt för att utveckling skall kunna ske. Att vara kritisk vän innebär att man granskar någons arbete, inte personen bakom arbetet och ger nya infallsvinklar som för arbetet framåt. Kritiska vänner handlar om mod, både att våga vara ärlig men också att våga lita på det ärliga uppsåtet. Begreppet kritisk vän är mycket användbart när vi diskuterar kamratrespons.
Fortsätt läsa Kamratrespons – att våga vara kritisk och att vilja tro det bästa

Att programmera egna spel – så mycket mer

Vi har under en tid arbetat med att göra egna spel på Scratch. För att få grunderna till hur blockprogrammeringen på Scratch fungerar så följde vi barnhack serie 1 och 2 på Youtube. Därefter var det dags att börja programmera sitt eget spel. Eleverna mötte uppgiften med stort engagemang och de var mycket entusiastiska. En del arbetade två och två andra ville göra egna spel, valet var elevernas. Vissa elever hade redan tänkt ut hur deras spel skulle byggas upp och kommit fram till vad spelet skulle gå ut på medan andra hade svårt att tänka ut spelets struktur. För att få inspiration till sina egna spel så bad jag eleverna att spel andras spel på Scratch och titta i spelet programmering. De undrade om de fick använda samma koder till sitt eget spel, och svaret är förstås ja. För att kunna använda andras koder måste eleven själv förstå hur den är uppbyggd och vilken del av koden de ska använda. Vilket leder till förståelse för hur en kod är uppbyggd, vilket var ett av målen med programmering. Fortsätt läsa Att programmera egna spel – så mycket mer

Bedömning under en svensklektion

Dags för nulägesbedömning, halva terminen har gått och hur långt har eleverna nått? Vilka kunskapskrav har vi arbetat med och vilka har vi kvar? Det är en halv termin kvar av läsåret. Det blir tydligt när jag som svensklärare tittar på kunskapskraven att en del av dem arbetar vi ofta och regelbundet med medan andra kräver mer planering för att vi ska arbeta med och bedöma dem. En del, som kunskapskravet kring att läsa med flyt, kräver att man hinner lyssna på varje elev. Mina funderingar inför denna nulägesbedömning hamnade kring just detta kunskapskrav. Vi har under sex veckor denna termin arbetat med en bokcirkel som är mycket populär. I det arbetet har vi arbetat med kunskapskraven som handlar om läsförståelse. Jag har dock inte haft så stora möjligheter att lyssna på varje elevs läsning, vilket jag i och för sig ska tänka på när jag planerar nästa bokcirkel. Jag funderade nu på hur eleverna kunde arbeta med detta kunskapskrav och hur jag kunde bedöma det i vårt pågående arbetsområde om sagor, eftersom jag tycker det är viktigt att våra olika arbetsuppgifter ingår i ett sammanhang.

Fortsätt läsa Bedömning under en svensklektion

Förstår eleverna målet med undervisningen?

Det är viktigt att alla vet vad undervisningen ska resultera till. Därför startar jag med att sätta upp mål för lärandet för arbetspassen. Jag upplever att de allra flesta eleverna verkar ha hjälp av målen men efter att jag läst Hattie nya bok Framgångsrik undervisning i matematik funderar jag om alla verkligen förstår hur de ska arbeta för att komma närmare målet. Har eleverna möjlighet att själv se om de utvecklas mot målet? Enligt Hattie är det en viktig förutsättning för lärandet. När vi utvärderar i slutet av lektionen vad utvärderar eleverna då, målet eller sitt lärande mot målet? Jag tror inte alla mina elever utvärderar hur de har närmat sig målet och utvecklat sitt lärande. Hur ska jag stötta dem för att nå dit?  Dessa frågor kretsade i mitt huvud när jag började vårterminen.

Fortsätt läsa Förstår eleverna målet med undervisningen?