Edward Summanen, socionom, genusvetare och författare, skriver på ne.se om att det återkommande i såväl ungas berättelser som i forskning och rapporter pekar på att skolan har en central roll i frågor som rör HBTQI-personer. Han konstaterar att unga HBTQI-personer mår sämre än genomsnittet. Några av exemplen som nämns i blogginlägget är att HBTQI-personer upplever stress, ångest, suicidtankar eller nedstämdhet. Särskilt unga transpersoner och unga bisexuella cistjejer uppvisar hög andel ohälsa, självmordstankar och självmordsförsök. Sorgligt nog bekräftas hans slutsatser av en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Utöver självmordstankar och än värre självmordsförsök så känner sig eleverna också mindre trygga i skolan och utsätts i högre grad än andra för mobbning, orättvis behandling och hot. Nära en av fem unga HBTQI-personer har någon gång funderat på att ta sitt liv. Detta är tyvärr en verklighet även på vår skola. Elever som mår dåligt eller som har mått dåligt detta läsår är också elever som känner att de inte passar in i normen och som hanterar detta på ovan nämnda ohälsosamma och farliga sätt. Det är en svår och krävande verklighet som måste åtgärdas. Att det ska göras är en självklarhet, “huret” blir utmaningen. Fortsätt läsa Skolans centrala roll i frågor som rör HBTQI
Etikettarkiv: Inkludering
Att undervisa särskilt begåvade elever
Viktigt på riktigt blir ett än viktigare begrepp då vi möter våra särskilt begåvade elever i skolan. De om några elever har svårt att, eller t o m vägrar att, prestera för presterandets, skolans eller betygens skull. De vill lära sig på riktigt! Lättast fångar vi dem utifrån deras egna eller andras intresseområden och då de får tillfälle att engagera sig i riktiga uppgifter och verkliga problem, där kunskapskrav och kursmoment i olika ämnen bakats ihop till ett riktigt projekt. Ett projekt som allra helst riktas utåt, mot en publik eller mottagare utanför skolans väggar för att eleven ska känna meningsfullhet. Fragmentiserad och stegvis undervisning är ofta rena döden. De iakttar och lär sig utifrån helheten, bredden och djupet. Dessutom är de fullkomligt luststyrda. Att öva för övandets skull existerar inte utan dessa elever övar medan de gör – på riktigt. Fortsätt läsa Att undervisa särskilt begåvade elever
Det som är bra för några är inte alltid bra för alla
”Det som är bra för några är ju ofta bra för alla” brukar det heta när vi diskuterar extra anpassningar och tillgänglig lärmiljö. Men stämmer detta verkligen eller är det mest en snygg och sympatisk one-liner? Finns det rentav risker med att alltför okritiskt anamma detta synsätt?
Fortsätt läsa Det som är bra för några är inte alltid bra för alla
Att förbereda en lektion
Vad innebär det egentligen att förbereda en lektion från början till slut där jag ser till att alla elever känner sig inkluderade? Att jag som lärare lyckas inkludera alla från början utan alltför många individuella anpassningar? Hur konstruerar jag mina uppgifter så att de passar alla?
Det finns många steg på vägen som måste klaffa allt ifrån en tydlig struktur kring lektionen och mål för densamma, till en bra avslutning där alla elever känner att de har lyckats och fått feedback. Det kräver en hel del kreativitet, tankar och idéer för att nå dit. Själv tycker jag att det är väldigt viktigt att dels ständigt reflektera över det jag gjort – vad gick bra under lektionen och vad kunde jag gjort annorlunda – dels att diskutera med kollegor om hur de gör och på så vis få ny inspiration. Hur gör vi i vårt arbetslag? Vad fungerar för andra – kan jag göra likadant? Fortsätt läsa Att förbereda en lektion
Spara på orden för en inkluderande studiemiljö!
Om jag i början av min lärarbana hade fått lista mina styrkor som lärare, hade jag nog ganska snabbt skrivit ”verbalt stark”. Precis som många andra lärare gillar jag att prata. Jag har alltid haft lätt för att uttrycka mig i både tal och skrift och har inga problem med att hålla långa utläggningar inför andra människor. Det är väl ändå något man har nytta av som lärare?
Det tog mig några år, men idag måste jag tyvärr säga att det där i 
bästa fall är en sanning med modifikation. I sämsta fall skulle jag nog kunna säga att min verbala styrka är en av mina stora svagheter som lärare. Jag skulle till och med kunna sträcka mig så långt som att säga att min svada emellanåt kan sabotera en del elevers möjlighet att förstå och prestera i skolan.
Fortsätt läsa Spara på orden för en inkluderande studiemiljö!