Etikettarkiv: Högläsning

Stora SKA och Lilla SKA

Stora SKA-arbetet  

Ett SKA-arbetes syfte är att identifiera utvecklingsområden som vi i nuläget kan förbättra. Vi behöver göra oss en tydlig bild om var vi befinner oss just nu och skapa tydliga och utvärderingsbara mål. Hur vi ska arbeta och nå dessa mål behöver också ha en tydlig struktur för att sedan kunna utvärderas.

I SKA-arbetet på Baraskolan är ett av målen att fördjupa oss kring läsförståelse. Under läsåret har vi bland annat kartlagt hur vi på skolan arbetar med läsning, samarbetat med biblioteket i Bara och köpt in några klassuppsättningar för gemensam läsning i klasserna (Läs gärna Sofie Kjellanders blogg ”Aktiva läsare”). Vi  har också bjudit in Linda Tuvegård och Ulrika Trivin från Språkteamet i Svedala kommun, som har hållit en mycket intressant föreläsningsserie vid namn “Läsförståelse – inte en enskild förmåga”. Föreläsningsserien är uppdelad i fem delar, “Väcka tankar och funderingar kring läsförståelse”, “Vad som behövs för att läsningen skall fungera”, “Ordförrådets betydelse”, “Vad forskningen säger om läsförståelse” samt “När läsningen inte fungerar som förväntat”.  Fortsätt läsa Stora SKA och Lilla SKA

Tyra och textsamtalet

Tyra och textsamtalet 

Jag har textsamtal en lektion i veckan med mina elever i årskurs 2 och just nu läser vi Tyra och Storgrubblaren av Ulf Stark. Boken handlar om Tyra som en kväll i vintermörkret får besök av en liten man från planeten Klotus. Tyra får följa med dit men hon känner hon sig inte hemma och saknar livet på jorden, fast hon inte kan minnas det riktigt. När Tyra ska sova på kvällen dyker de upp, orden från jorden: filmjölk, gran, duschtvål… 

Fortsätt läsa Tyra och textsamtalet

Aktiva läsare

Att läsa i skolan är ett självklart inslag men hur och varför finns det många varianter av. I min klass (årskurs 3) har varje elev en egen vald bok som de läser i under en stund på morgonen som uppstart för dagen under vissa perioder. När jag blickar ut över eleverna under läsmorgonen ser jag ofta elever som sitter och drömmer sig bort och troligtvis tänker på något helt annat än innehållet i boken. Några elever är väldigt snabba med att byta bok och när jag säger att det är dags att avsluta är det många som inte ens verkar behöva läsa klart meningen eller sidan utan kan slå ihop boken meddetsamma. Med andra ord så ser jag att många av eleverna i detta fall inte är engagerade läsare. Fortsätt läsa Aktiva läsare

När texten engagerar

Vissa texter är återkommande favoriter i mitt klassrum, så för min egen del är det en evinnerlig tur att eleverna byts ut med jämna mellanrum! Vad är det då som får texten att bli en favorit? Syftet med texten, möjligheten att arbeta vidare med den på olika sätt, strukturen, texttypen, själva innehållet, budskapet eller bara den enkla anledningen att den finns lättillgänglig? För mig handlar det nog alltid om innehållet och/eller budskapet. Jag måste helt enkelt tycka om texten, känna att den berättar något för att den ska falla inom ramen för favorit, men kanske till och med för att den ska platsa i mitt klassrum.  Fortsätt läsa När texten engagerar

Handbok för superhjältar och struktur i textsamtalet

Jag läser just nu första delen i Handbok för superhjältar på textsamtalen med mina elever i årskurs 1. Vi arbetar utifrån en återkommande struktur under lektionerna som eleverna känner igen från vecka till vecka. Innehållet och samtalen varieras men igenkänningsfaktorn är hög och mina elever vet vad som förväntas av dem när de kommer in i klassrummet. Fortsätt läsa Handbok för superhjältar och struktur i textsamtalet