Etikettarkiv: Förtroendefulla relationer

En lyckad läsutmaning!

Trettio dagar, 47 elever och 15000 sidor senare är vi i hamn med terminens avslutande läsutmaning. I snitt dryga 300 sidor per elev och 10 sidor per elev och dag. Verkligheten ser lite annorlunda ut, men alla elever har läst minst en bok, några tre och andra fyra. En del böcker på 80 sidor och andra på tre eller fyrahundra. Alla dessutom på engelska. Fröken är nöjd! Fortsätt läsa En lyckad läsutmaning!

Det jobbiga samtalet

Hon ligger i sängen och gråter förtvivlat. Pappa har precis fått veta av skolans rektor att hon lagt ut en bild på sig själv i bara underkläder. Fast egentligen har hon inte lagt ut den alls utan bara skickat den till sin pojkvän. Aldrig hade hon kunnat tro att han skulle skicka den vidare till en kompis för att skryta och att denne sedan skulle lägga ut bilden så alla kunde se den. Hon skäms och det känns som om livet inte längre är värt att leva. Hennes storasyster kommer in och lägger sig i sängen bredvid henne. I samma sekund som storasyster stryker henne över kinden kommer kommentaren:

  • Fy fan va äckligt! Är hon lebb eller?

Kommentaren kommer från en av killarna i klassen och riktad till kompisen som sitter bredvid. Jag råkar sitta snett bakom och det är oklart om fler hör hans kommentar. Det tar ett tag innan jag inser vad han verkligen sa. Men killen fortsätter med nedsättande kommentarer om storasystern och det är klart över gränsen. Det är inte första gången heller förstår jag senare. Samtalet jag hade planerat om risker med att skicka bilder kommer av sig helt. Jag stänger av filmen.  Fortsätt läsa Det jobbiga samtalet

Är korridoren mer än en transportsträcka?

Sätt dig ner och ta fram en av dina klasser i skolkatalogen. Börja med en elev i taget och gå sedan igenom alla med samma frågeställning. Vad vet du om dina elever?

Färdig…? 

Föreställ dig nu att dina elever tar fram samma skolkatalog och går igenom fotot på sina lärare. Hur tänker eleverna om dig? Vad vill du att de tänker om dig? Är det viktigt?

Idén till denna blogg fick jag efter att ha läst boken Relationellt ledarskap i klassrummet av Åsa Hirsh och kände att det Hirsh tar upp i boken inte bara talar till mig utan skriker. Vad är en skicklig lärare utifrån elevernas perspektiv? Fortsätt läsa Är korridoren mer än en transportsträcka?

Fokus läsning!

Att sitta stilla i hela 40 minuter är inte helt enkelt. Att dessutom vara helt tyst i 40 minuter gör uppdraget ännu svårare. Hemma i favoritfåtöljen och utan dryga tjugo klasskamrater  i samma rum hade nog fler lyckats koncentrera sig till 100 procent på boken som de nu tvingas läsa, varje vecka tre gånger 40 minuter i ett klassrum, om än ett klassrum med rött golv, stora fönster och en häftig betongvägg. Fortsätt läsa Fokus läsning!

I dessa tider…

Jag misstänker att kommunikationen mellan hemmet och skolan har ökat markant I dessa tider…  Frågan är hur många mejl som faktiskt går hem till en enskild vårdnadshavare och vad syftet med mejlen är? Går det att läsa in lärarnas uppgivenhet och frustration i dessa mejl? Vilken möjlighet har föräldrar som lämnar sitt barn framför datorn att stötta när de själva inte ens är där? Som lärare har jag bara en bild av hur föräldrarna tänker kring denna nya utmaning som kallas fjärrundervisning. Kanske de tycker det är business as usual och om de gör det hur hjälper jag dem förstå denna utmaning? Kanske så här:  

Till föräldrar i klass X

Dessa tankar har jag grubblat över i en månads tid. Syftet är att försöka hjälpa och bredda er bild av hur det fungerar med fjärrundervisning i X. Jag har länge sparat på en uppgift i svenska som jag nu känner mig tvungen att sätta igång med, med vetskapen om att den inte helt lämpar sig att genomföra när eleverna sitter hemma framför sina datorer. Tiden rinner iväg och även om vi ännu inte är där så är det snart dags för betygsättning. Jag måste erkänna att jag till dagens datum har varit sparsamt med bedömningsunderlag som jag känner att jag verkligen kan lita på. Varför det blivit så är förhoppningsvis enkelt att förstå. Det har ju skett en konstant förändring denna termin kring om eleverna ska vara här eller hemma. Detta har resulterat i ständiga ställningstagande kring vad som är görbart med behållning i undervisningen beroende på eller oavsett om de är hemma eller i skolan. I början av detta äventyr var eleverna i X riktigt taggade. Med tiden har detta förändrats och idag upplever jag att motivationen är låg. För oss lärare är det en unik situation som vi aldrig tidigare erfarit och en stor del av vår arbetstid handlar om hur vi kan omvandla det vi gör i klassrummet till en undervisning där eleverna sitter hemma. 

Hur fungerar fjärrundervisningen utifrån en lärares perspektiv? Jag kopplar upp mig mot 25 små rutor och i varje ruta finns en elev. Någon ligger i sängen och äter chips som om jag i deras ruta är ett underhållningsprogram på tv man bara slötittar på. Några spelar spel samtidigt som jag försöker undervisa och några stänger av kameran så att jag inte alls har koll på vad de gör eller om de ens är där. Många kämpar på och gör sitt allra bästa trots omständigheterna. Jag sänder information till dessa 25 rutor. Vad som händer med mottagarna har jag dålig koll på. Jag kontrollerar dem stundtals med kontrollfrågor där många elever levererar undermåliga svar av olika anledningar. Det är så tufft att gå i högstadiet och plugga på distans när man fortfarande arbetar på sitt egenansvar, sin mognad, och sin egen självinsikt. Jag kan bara sända och kontrollera. Jag kan bara konstatera och upplysa. Jag kan inte prata med dem och nå dem individuellt när jag är uppkopplad mot hela klassen. Jag kan inte skapa ett hållbart system som gör att den möjligheten finns. Efter lektionstid hoppar jag ju in i nästa lektion. Jag kan inte höra av mig till er föräldrar så fort en av mina elever inte arbetar optimalt. Det är viktigt att förstå detta tänker jag. Det sker ju varje lektion för många. Samtliga elever i X har fler passiva lektioner än vad de haft om de vore här. De är ju uppkopplade sex timmar om dagen. Hur kan någon begära full fokus varje minut då? Och ni föräldrar sitter ju i ärlighetens namn inte med dem under dagarna. Hur mycket kan ni påverka?

Jag hoppas med denna information att jag har breddat er bild av hur verkligheten kan se ut för era ungdomar och oss lärare just nu i skolan. Jag hoppas att vi efter påsk hamnar i ett ”normalläge” både för era ungdomars skull och för oss pedagoger. 

Ungefär så kanske det kan se ut. Inte moralisera, anklaga, döma. Bara upplysa. Om vi lärare har en bild av hur den nya verkligheten ser ut, eleverna har en och föräldrarna en annan kanske vi behöver börja just där. Om jag vet om att det finns en samsyn från samtliga parter kanske det underlättar den frustration som ständigt gnager i mig som lärare. Det är ju ingens fel om det inte går helt smärtfritt nu I dessa tider.

Att diskutera:

  • Hur ser din kommunikation ut med vårdnadshavare under dessa nya omständigheter?