Etikettarkiv: Forskning

Låt oss prata om forskning!

För att utveckla vår undervisning behöver vi kritiskt reflektera över den och fundera över vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Då finns det mycket forskning vi skulle kunna använda oss av men  väldigt sällan diskuteras forskning bakom det vi gör i verksamheten. Jag saknar de pedagogiska och didaktiska diskussionerna väldigt mycket. Jag, och förmodligen många andra lärare, vill gärna hålla oss uppdaterade kring forskning. Skollagen säger att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och på Skolverkets sida under rubriken ”Det här är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” kan man läsa ”Utbildning på vetenskaplig grund innebär att kunskap från vetenskapliga studier ska vara en utgångspunkt när förskolan och skolan planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet. Kunskap från relevanta forskningsresultat ska med andra ord ligga till grund för arbetet både när det gäller innehållet i och formen för utbildningen… Det betyder att verksamheten i förskola och skola inte ska stå i strid med vetenskap. Men vad forskningen säger behöver tolkas för att kunna användas på ett ändamålsenligt sätt i den egna verksamheten. Det är därför viktigt att värdera om och på vilket sätt forskningen är relevant för den egna barngruppen eller eleverna.” För att detta ska fungera behöver vi tillfällen då vi tar fram och diskuterar forskning.

Fortsätt läsa Låt oss prata om forskning!

Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Allt sedan Barbro Westlund utkom med sin bok ”Att undervisa i läsförståelse” (2009) och jag började arbeta explicit med läsförståelsestrategier, har det varit ett av mina grundfundament i undervisningen. Vi stod handfallna med dalande resultat, större glapp mellan pojkar och flickor och problem med att våra elever inte kunde utveckla en högre läsförståelse. Det gav också konsekvenser i andra ämnen än svenska så klart. Vi behövde hitta nya vägar för att förbättra våra elevers läsförståelse. Vi arbetade då fortfarande efter Lpo94 och där stod inget om läsförståelsestrategier. Westlunds bok öppnade nya möjligheter till förändring genom en språkutvecklande undervisning, där modellering och explicit undervisning stod ut.
Fortsätt läsa Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Programmering 2.0

Så här i slutet av vårterminen avslutar jag  kursen vid  Malmö Universitet ’Programmering med matematikdidaktisk inriktning’. Det är nu dags att knyta ihop säcken och reflektera över hur jag kan använda utbildningen för att fördjupa kunskaperna i programmering tillsammans med eleverna. Jag har tidigare skrivit om det Datalogiska tänkandet (Programmering 1.0) som flera forskare, Linda Mannila, Anna Åkerfeldt mfl lyfter fram som är en av nycklarna till att lyckas med programmering i skolan. Men hur genomför vi en bra programmeringsundervisning? Ja, det finns faktiskt några didaktiska knep som du kan använda dig av. Fortsätt läsa Programmering 2.0

Programmering 1.0

Just nu går jag utbildningen  ‘Programmering med matematikdidaktisk inriktning’ på Malmö Universitet. Det är helt klart en utmanade utbildning, där jag vid ett flertal tillfällen är helt borta när det gäller att programmera. Det känns som jag är helt vilse och programmeringen är som ‘grekiska’ för mig. Jag förstår känslan som eleverna ibland har i klassrummet, när helt nytt kunskapsinnehåll presenteras, där de verkligen sitter som frågetecken. Men jag trivs bra med utmaningar och programmeringen kan ju inte vara det mest svåra att lära sig.

Men jag har funderat mycket kring det här att eleverna ska lära sig programmering i skolan. Vad är syftet? Är syftet att vi ska utbilda våra elever att bli programmerare? Fortsätt läsa Programmering 1.0

Tre steg framåt för ett bättre ledarskap i klassrummet

Vilka framgångsfaktorerna är för ett gott ledarskap i klassrummet har det skrivits en hel del om. För ett kort tag sedan läste jag om en norsk studie där forskarna hade filmat och närstuderat 100 lärare i deras klassrum. Syftet var att få syn på vad särskilt framgångsrika gör som är bra och detta utifrån tre kategorier: Emotionellt stöd, Klassrumsorganisation, samt Inlärningsstöd. När jag läste artikeln började jag fundera på om jag kunde använda forskningsresultaten för att utveckla mitt eget ledarskap i klassrummet. Hur bär man sig åt för att som enskild lärare utnyttja skolforskning för att vässa sin egen yrkesutövning egentligen?

Fortsätt läsa Tre steg framåt för ett bättre ledarskap i klassrummet